44+0 dagar.

Snusfri: 44 dagar.

Nikotinfri: dag 1.

Sista plåstret!

Nu är jag nere på sista trappsteget. Sista plåstret i går, från och med nu är jag nikotinfri!

Har de senaste femton åren varit en snusfantast och när jag tänker på det så har jag snusat ganska exakt halva mitt liv. Har alltid jobbat och befunnit mig i miljöer där många snusat och snuset har alltid varit en självklar del i vardagen.

För snart sju veckor sedan gick jag in på apoteket och köpte ett paket plåster. Ett infall. Var så gräsligt trött på att konstant mala in den där sörjan i munnen. Tänkte inte mer på det och tog inte någon mer snus den dagen, paketet oöppnat. Nästa morgon tänkte jag att jag kan ju lika gärna låta bli i dag med. I två veckor höll det tills jag tog ett halvt plåster. Sedan dess har jag trappat ner med 1/4 av mitt tidigare nikotin intag per dag.

Kan tycka att det varit skönt att kraftigt reducera nikotin intaget och inte ta hela smällen på en gång. Men jag kan inte låta bli att tänka tanken på att om jag inte tagit plåstret så skulle jag kanske varit helt fri i dag, sju veckor senare och sluppit denna vansinnes abstinens. För indirekt har jag hållit abstinensen vid liv genom att i små doser tillföra nikotin. Rätt eller fel? För mig tror jag det var rätt.

Jag minns tydligt känslan av att efter en hel dosa på en dag sätta mig på kontoret och knappt känna smaken av kaffet. Kvalmig, mosig, uppsvälld och alldeles trasig i munnen. Fy f*n! Jag minns däremot inte hur det är att vara oberoende av nikotin. Men jag skall ta reda på det igen. Det var ett tag sedan. Jag börjar dock bli riktigt matt och sliten efter sju veckors abstinens vilken stundtals varit fruktansvärd. Ser dock glädjen i att inte tagit någon snus, vilket jag tror underlättar. Nu är det bara sista skvätten nikotin som skall dräneras ur systemet.

Håll tummarna, nu kör vi!!!