Välkommen! › Forum › Dagbok › Nej, nu ær det nog…
- Detta ämne har 10 svar, 4 deltagare, och uppdaterades senast för 10 år, 10 månader sedan av dimmuborgir.
-
FörfattareInlägg
-
29 juli, 2013 kl. 18:48 #80714dimmuborgirMedlem
Hej alla!
En liten kort presentation bara, sen kør jag. Ær på jobbet i Norge i skrivande stund så dærav de ”konstiga” bokstæverna. Finns vad jag tror 2 unika grejjer i min historik. Vi får se om de ær det eller inte?
Tog førsta prillan nær jag var 16 år. Fick gå hem från matten. Detta var 1987.
Tog andra prillan nær jag var 18 på vægen hem på tåget från en basketturnering. Skulle bara vara cool men ack. Var tyst en længre stund om man sæger så.
Høsten 2006 børjade en kvinnlig klasskamrat på sjukskøterskeskolan i Karlstad bjuda mig på små ”tjej-snusar”. Tog den før att det var gott och inte før att vara cool 35 år gammal. Hær kom då førsta ”unika” grejjen. Børja snusa nær man ær 35! Herregud!Fråga: Ær det vanligt att børja så sent?
Fortsætter med lite større ”white” portioner. 2008 nån gång ær det løs som gæller men bara 1 dosa i veckan typ. 2010 och framåt 1 dosa røda lacket var tredje dag. Fick mkt skæll av min førra fru før detta men sa att jag inte ær beroende och kan sluta nær jag vill. Gør det då sa hon och det gjorde jag. Kænde ingen som helst abstinens under denna tid. Bara lite eftermat-sug. Hade bara snusat så hær ett halvår dock. Var inga problem. Skilde mig (hade inget med snuset att gøra) och kørde på som vanligt. Tyckte det var gott helt enkelt. Ælskade kickarna som kom alltmer sællan.
Nån gång førra året børjade jag kænna att jag var konstigt trøtt på morgnarna nær jag skulle hem från jobbet i Norge. Speciellt nær jag varit utan snus sen typ 18 på kvællen innan (man køper inte snus i Norge..) Efter ett tag kom jag på att jag ær så fett beroende det bara går.. Jag som inte kunde bli det.
Så, nu har det gått tre dagar. Mina abstinensbesvær har bestått i; Varma øron (japp), lite domnande fingrar och ansikte samt svår trøtthet. Øronen och fingrarna var bara de førsta dagarna men har gett sig idag. Trøttheten består men ær inte lika illa idag som de andra dagarna. Sen finns det ett ”besvær” till. Unik#2: Jag går omkring i stændig eufori!! Trøttheten och denna eufori tævlar om vem som ska ha øverhanden. Varierar ju kan jag ju sæga. Euforin kan bæst førklaras som nær man tar de två førsta ølen på fest. Så dær varm och god i benen och du ær snyggast och bæst.. Denna eufori kan inte vara psykisk før att jag gett mig. Måste vara fysisk.. Eller.. Ja..?
Fråga: Har nån av er någon gång kænnt så hær under snusstopp?
Næ, har læst lite om era ”trippar” och avvaktar føljande dagar. Ska bli intressant att se vad som hænder nær den akuta fysiska abstinensen førsvinner. Återkommer..
Tack før titten då!
30 juli, 2013 kl. 09:55 #80715dimmuborgirMedlemDag 4. Samma som igår. Lite mindre trøtt kanske. Sovit som en gris och skulle nog somna om jag la mig. Har ett visst behov av att stoppa nåt under læppen efter mat annars inga som helst problem. Skønt med en mjuk insida på øverlæppen istællet før den skrovliga..
31 juli, 2013 kl. 10:04 #80719dimmuborgirMedlemDag 5. Tröttheten består men lite mindre. Verkar som om jag har störst sug på kvällarna. Idag har den perifera domningen kommit tillbaka. Mest i ansiktet men händerna och fötterna får en släng de också. Märkligt att mina öron är så påverkade.
Ingen som orkar bemöda sig att svara på om de någon gång fått den euforin som jag hade/har och beskriven ovan?
31 juli, 2013 kl. 15:43 #80723nybrocornerMedlemNej du nån sån eufori kände jag inte förrän jag insåg att jag säkert skulle klara min snusfrihet… efter en fruktansvärd lång tid…
Men vi är så olika… jag önskar dig en behagligare resa än den jag gjort…
Tillåt dig att vara glad…31 juli, 2013 kl. 16:57 #80728dimmuborgirMedlemJa, visst är vi olika. Jag har läst lite på din tråd och andras. Har ju inte snusat i närheten av den tid andra har gjort. Kanske bara bra att jag.började så sent i livet och hjärnan växt klart. Går i vågor detta känner jag men inget som känns omöjligt att klara. Snarare tvärtom men jag ska inte ropa hej än..
1 augusti, 2013 kl. 10:37 #80732PerseusMedlemEufori kände jag inte men visst kände jag en viss stolthet i det jobbiga att jag faktiskt klarade av att hålla mig ifrån snuset.
Mkt hände i kroppen särskilt de första dagarna och det är säkert väldigt olika från person till person vad man upplever det och vad man får genomlida.
Läs min dagbok om du vill veta hur jag har upplevt resan.1 augusti, 2013 kl. 18:26 #80736LarsGMedlemEn viss eufori kände jag första veckan. Total laddad och fokuserad på uppgiften och när jag lyckades att bryta snusandet så upplevde jag en viss euforisk känsla. Eländet började först vecka 2.
1 augusti, 2013 kl. 19:51 #80739dimmuborgirMedlemDag 6. Sovit bra men trött som vanligt. Känns som om hela kroppen är lätt domnad idag. Små, korta episoder av sug. Brukar alltid köpa en dosa i Töcksfors på väg.hem från Norge men inte denna gång. Känns bra men nåt som fattas av och till. 😉
Ska rapportera en dag till här sen blir det veckovis. Känns redan nu som det är fixat. Har varit mkt lättare än jag trodde men jag litar inte helt på min hjärna än.
Kul att nån mer känt euforin. Men jag vill påstå att min är fysisk och inte nån stolthet för att jag tagit steget. Får nämligen nåt liknande när jag är svårt förkyld. Inte när jag är lätt förkyld. Kanske mitt immunförsvar leker med mig. Har inga känningar av detta längre. Min kropp känns normal. Äter nog lite mer bara..
5 augusti, 2013 kl. 14:16 #80755dimmuborgirMedlemOk. Gått en vecka drygt och snussuget är i stort sett borta. Kommer nån gång per dag men inte i samband med efter mat som tidigare. Det enda som består är tröttheten. Ligger lite trötthet och lurar hela tiden. Sover mkt bra och länge trots snarkande fru. Gött att vara lite trött. Nä, hörs om en vecka.
16 augusti, 2013 kl. 22:42 #80877dimmuborgirMedlemGått över två veckor nu och snussuget samt snustänket är nästan helt borta. Var en konstig episod för nån dag sen när jag helt plötsligt fick för mig att bara börja då det varit så lätt att sluta.. Wtf! Men då tänkte jag för mig själv att om jag börjar så kommer jag förmodligen bli så yr att jag blir illamående som de första gångerna så då gav jag fan i det. Tröttheten är i stort sett borta med. Allt är som innan jag började.
Min korta dagbok är nog inget stöd direkt men jag får väl vara glad att jag är 98% fri från snuset. Avslutar därmed här. Att det varit så lätt för mig beror nog på att jag började så sent i livet samt hållit på för kort tid jämfört med er andra. Sen tror jag personligheten är mkt viktig. Är extremt lugn och har mkt bra självförtroende.
Ni andra, kör på!
Ha det gött.
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.