Nu kör jag!

Tusen tack!

Nu är jag inne på min tredje dag och väldigt lycklig att jag klarat mig ”så här långt”.
Konstigt nog är jag knappt irriterad (peppar peppar ta i trä). Igår spelade vi spel och började skratta. Mitt skratt övergick dock till tårar och gråt. Skrattgråt. Lite känslomässigt labil trots allt.

Jag tror jag klarar av det fysiska rätt ok. Ont i huvudet, dimmig och seg. Det jag är rädd för är när detta försvinner och jag bara ska koncentrera mig på resten. Det känns som att dimman och segheten gör att jag liksom lever lite i nuet nu och tar dagen som den kommer. Det är väl bara att vänta och se helt enkelt. Jag ser faktiskt också framemot att ta reda på vad som händer med kroppen och knoppen då jag är fri! Blir magen bättre? Hyn? Hjärtklappning?

Vilka är era bästa förbättringar efter att ha slutat med snus? Ös på! 🙂

• Det här svaret redigerades för 10 år, 9 månader sedan av AnnaLinn.
• Det här svaret redigerades för 10 år, 9 månader sedan av AnnaLinn.

Tack! 🙂

Nu har det gått 1 vecka och jag är fortfarande snusfri!!! Trodde aldrig jag skulle klara det så här långt, men alltså jag har ett sånt jävlar anamma i mig nu, jag tänker inte falla för ett endaste litet sug. Den värsta dimman i huvet är borta och jag börjar äntligen känna mig lite fräschare. En hemskt trevlig bieffekt är att min hy strålar, den känns liksom frisk och mina finnar har försvunnit!! Någon som varit med om nåt liknande? Kanske är det rent av chocken bara eller så har snuset varit boven i mitt finn-drama under alla dessa år!!

Något som jag dock tycker är jobbigt är att jag är så otroligt trött och seg. Jag skulle kunna sova hela tiden. Den enda gången jag inte kan sova är då jag SKA sova, det vill säga på kvällen. Jag är otroligt trött men min muskler rycker och jävlas med mig så fort jag ska sova. Känner mig liksom på helspänn samtidigt som jag känner mig helt avslappnad och trött. Jag antar att jag får räkna med att dras med sådana symptom ett tag men det är lite småjobbigt när man ska prestera sista terminen i skolan. Nån som har erfarenhet av extrem trötthet och seghet som symptom?

Oj, jag har totalt missat att du skrivit. Tack för att du frågar!

Jag är fortfarande nikotinfri!!! Detta är helt sjukt för mig då jag absolut inte trodde att det skulle gå så här ”lätt”. Jag är inte sugen på nikotinet i sig, snarare handlar det om att jag drabbas av attacker av ”nu ska jag ta en snus”-känslor. Tyvärr använder jag lite då och då onico när detta sker, ibland också toapapper. Jag känner absolut att onico bara är ett nikotinfritt snus, på så vis anser jag att jag fortfarande snusar… Detta är nåt jag även ska ta tag i ordentligt efter att jag skrivit mitt examensarbete. På så vis väljer jag lite mina strider 🙂

Såhär känner jag det hittills…

Nackdelar: magen är fortfarande åt skogen, jag är lite lättirriterad, okoncentrerad och lite seg. Detta blir dock bättre hela tiden. Jag är dessutom fortfarande ”beroende” av att få stoppa någonting under läppen. Papper funkar bra men av någon anledning är onico godast… Jag behöver verkligen äta ordentligt. Gör jag inte det kan jag nästan bryta ihop. Det har blivit en hel del godis på senaste dessutom och jag tror jag har gått upp ett par kilon. Detta gör dock ingenting då jag inte är speciellt storväxt av mig. Däremot känner jag mig klumpig i kroppen. Om det beror på min uppsvällda mage eller nåt annat vet jag inte.

Fördelar: Jag hade en period med otrolig depp, där jag i stort grinade mig igenom ett par dagar och det kändes såklart inte bra (om än de kanske var lite skönt och tömmande på nåt vis…) Detta har dock gått över nu och jag upplever att jag både känner mig innerligt lycklig, men också ibland mer innerligt ledsen. Jag känner mig otroligt nära mina känslor. Detta är dock något som jag verkligen föredrar framför att ha vara nikotinberoende. Min kropp och mitt hjärta känns lugnare. Jag upplever att jag redan fått bättre kondition. Jag har fått bättre hy och fräschare mun. Mer sexlust. Dessutom känner jag en enorm stolthet och självkänsla då jag håller på att klara av något som jag absolut inte trott om mig själv. Detta är en otrolig drivkraft att inte falla tillbaka.

Jag hoppas att det inte kommer någon fler svacka nu (syfter främst på depp-svacka) och att mina nikotinreceptorer börjar försvinna. Jag är dock medveten om att jag inte bör ta ut något i förväg då svackorna, vad jag förstår, kan dyka upp huxflux även ett bra tag efter att man slutat.

Hur går det själv novacain? Och er andra förstås?