Är nu inne på min andra vecka (11 dagar) utan min älskade General portion! Hade snusat i 25 år både dag som natt till min frus stora frustration då bäddmadrassen fick en och annan fläck som följd av mitt ständiga snusande nattetid. Äckligt, javisst men min vän Generalen ville vara min kompis dygnet runt och man sviker ju inte en kompis, eller hur?!
Såhär i efterhand kan man bara tycka detta var löjligt och omoget men det var just så här det såg ut….
Har läst mycket här på forumet om hur man lyckas bäst med att sluta och alla har sin egen strategi.-Jag har just ingen strategi men sluta det ska jag, med eller utan Nicotinell tuggummi!!! Min bästa vän har nu blivit min ovän och hen är aldrig välkommen in i min mun igen! Visst! Tuggummit gör sitt på dagarna (en på morgonen, en mitt på dagen och en klockan 19.00 på kvällen) men sen är det stopp! Just nu är jag långt ifrån att vara HELT nikotinfri, men detta är en start för mig och jag vet att jag ”bara får i mig” 12 mg nikotin/dag. Än så länge går allt bra men jag känner att just nu får inga besvär eller tragedier inträffa för då vet jag inte vad jag tar mig till. Någon mer snus tar jag inte! Det har jag lovat mig själv och mina barn. Min käre vän! Håll dig borta! Jag vill aldrig mer ha dig! Du får träffa någon annan…
.
