Välkommen! › Forum › Dagbok › ..att den just den snusen skulle bli den sista.
- Detta ämne har 4 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast för 10 år sedan av Marrens.
-
FörfattareInlägg
-
17 november, 2014 kl. 18:13 #83813MarrensMedlem
Har du skrivit en rad på den här sidan så har du antagligen inspirerat mig.
Är mitt uppe i mitt ”slutar snusa-scenario”. 10 November runt klockan elva spottade jag ut en snus. Det var en sån där snus som blir allt vanligare ju mer man snusar. Den där snusen som faktiskt är rätt otrevlig, som man bara tar för att underhålla. Den skavde på tandköttet och stack lite i näsgången… Och utan att skapa alltför mycket Jerry Maguire-känsla så tog jag beslutet där och då: nä, nu testar jag att sluta. Tanken hade grott ett tag, men fanns inget ett konkret beslut att den just den snusen skulle bli den sista.Sjukt motiverad. Jag väntade nästan med spänning på symptomen som skulle komma och hur jag skulle tackla bort dem som värsta Braveheart. Och sen kom de ju såklart: Det började fysiskt dra i läppen, extremt snussugen, ersatte det med i mitt och många andras fall, socker och kaffe. Hittade bl.a. en 1/4-dels kladdkaka i frysen. Slängde in den i micron för att sen trycka i mig den på fyra röda. Lakritstuggummin för sältan och ingefära för känslan.. De första 48 timmarna var suget efter snus konstant och hela systemet undrar vad jag pysslade med.
Dag 3 vad det lite bättre stundtals. Men kände mig på morgonen fortfarande full och kunde knappt fokusera blicken. Ganska lugnt egentligen om det inte var så att jag hade en anställningsintervju senare på eftermiddagen. Fanns en liten tanke på att ta en snus en halvtimme innan intervjun för att spotta ut den efter bara några minuter. Men av ngn outgrundlig anledning hade jag min första ”lugna” period just den stunden då intervjun var så klarade av det hindret utan snus..
Dagen efter var nästa hinder: hockey med öl och burgare innan match. Alltså första alkoholen utan snus. Fortfarande sjukt motiverad (och på min vakt) så att det skulle bli en snus där fanns inte. Däremot märkte jag att ölen gjorde mig bra snurrig, som jag svept betydligt fler öl än just en. När kompisen köpte en till så kände jag att det fick vara bra för mig.. Efter en (1) öl!
Fredag, lördag och söndag: Dessa dagar har haft lite annan skepnad än de första 3 dagarna. Suget är inte konstant utan kommer lite mer i skov. Dessa skov är nu kryddade med frustration och noll tålamod. Satt bl.a. på bussen när en unge började skrika måttligt men gnagande. Vardagsmat i vanliga fall, nu kände jag hur det kröp i kroppen och hade go lust att vänligt men bestämt be pappan och ungen hoppa av i farten. Skedde såklart inte men tanken var oerhört olik mig ska tilläggas och understrykas.En annan last som jag har är av det bättre slaget, nämligen träning. Ett bra sätt att hålla snustrollet borta. Dock var jag lite osäker på en punkt. För en av de goaste snusarna man kunde ta var ju efter ett tränngspass. Men trots detta så måste jag säga att träningen är bra. Den endorfin-utsöndring du gör och får ner kroppen i skönt mood är såklart hur värdefullt som helst.
Min halvfulla snusdosa ligger fortfarande på köksbordet. I åtta dagar har den legat där utan att ha öppnats. Den har ägt mig i så många år. Så jag tänkte att den kunde få ligga där ett litet tag. Att jag kan ta en snus hur lätt som helst men att jag inte gör det. Att jag för några dagar äger dosan och inte tvärtom. Om några dagar ska jag slänga ut snusen.
Det är jag som gjort jobbet, precis som alla andra gör med sina försök, Men motivationen man får på denna sidan gör det enklare och faktiskt roligare. Grymt bra stöd och motivation man vill ju inte vara ”sämre” liksom. Så TACK för inspirationen!
Kampen fortsätter men jag ska fixa det.17 november, 2014 kl. 20:10 #83815messiMedlemHelt rätt inställning! Du har antagligen en del tuffa dagar framför dig… Men efter ett tag släpper det! Det viktigaste är att man skiter i alla substitut. Då känner man att man slutat på riktigt och får en helt annan känsla:) lycka till!
18 november, 2014 kl. 08:51 #83817MarrensMedlemTack för peppen Messi! Ja, jag har en bit kvar det känner jag. Tar en dag i taget. Men Jag har bestämt mig för att det inte finns några alternativ. Det gör det faktiskt lättare.
Sover betydligt sämre nu, hoppas ju såklart det släpper relativt snart. I natt var nog den sämsta natten hittills. Men men, bara att bita ihop. Det kommer ju såklart släppa och bli bättre.
De nätterna man som snusare vaknar och behöver ta en snus.. Ja, det var för mig en av de situationerna jag kände mig som mest ägd. Så istället för att ta en snus efter att man borstat tänderna och att vakna på natten för att stoppa in ytterligare en snus och att slutligen vakna på morgonen och det första man gör är att sträcka sig efter dosan… Nä, så vill jag inte ha det längre. Den tanken är för mig motiverande nog just nu.20 november, 2014 kl. 07:28 #83828MarrensMedlemSov finfint i natt, det var första gången sedan jag kastade prillorna. Alltid nyttigt att sova bra som vi alla vet men i detta fall mer i motivationssyfte. För har haft ett par tyngre dagar med snussug, tankar på varför jag slutar och dåliga nätter. Så känslan att sova gott en hel natt, vakna upp utan att smaka råtta i käften och inte börja sträcka sig för att hitta dosan innan man ens öppnat ögonen.. Det känns grymt bra och motiverande. F-n, det är så här det ska vara.
De substitut jag haft istället för snuset har minskat de sista dagarna, visst kaffet och choklad förbrukas lite mer än vanligt men de andra som tuggummin tuggas inte lika frekvent som de första dagarna och ingefäran är slut och någon ny har jag inte köpt så..
Tror faktiskt jag prickade rätt i vad som var rätt melodi för mig vad gäller snusa: Cold turkey (sluta rakt av utan nedtrappning.) Men låta mig själv äta vad jag vill de första 2 veckorna då jag antar den största påfrestningen är.För mig fanns det en psykologisk fördel med Cold turkey och det var att jag gillade grejen med att kunna räkna timmarna och nu dagarna på hur länge det gått som snusfri. Se tidskedjan bara bli längre och längre. Och efter att ha slitit på nu, så är man rätt mån om att inte bryta denna tidskedja.
Lycka till med ditt kämpande!
28 november, 2014 kl. 07:50 #83857MarrensMedlemHänger i! Vissa stunder lätt, andra lite desto värre. Men inget är så jobbigt som första 3-4 dagarna. Så bara försöka hålla i tills det planar ut ännu mer..
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.