Välkommen! › Forum › Dagbok › Att få ordning på sin tillvaro
- Detta ämne har 155 svar, 13 deltagare, och uppdaterades senast för 11 år, 3 månader sedan av maffe.
-
FörfattareInlägg
-
20 april, 2013 kl. 07:20 #79961FlatpickerMedlem
Jag vill inte ha nån djävla snus! Mitt sug efter just SNUS är fullständigt NOLL!!!! Jag skiter fullständigt i snus! Jag vill bara känna mig nöjd med tillvaron! Jag vill känna inre frid! Vad är det för fel egentligen?
Allt hade varit så jäkla mycket enklare om jag kände ett sug efter snus. Nu känner jag bara sug efter sinnesfrid.
20 april, 2013 kl. 07:51 #79962nybrocornerMedlemEgentligen är det det jag känner också, fast jag är så dum att jag fastnat i att en snus skulle kunna vara en smart grej… både du och jag längtar efter sinnefrid! Jag fokuserar fortfarande på snuset och tror att det spelar nån roll i mitt liv… du inser att snuset är överspelat…
Samtidigt tror jag att den smärta vi känner är en följd av vårt snusslut… det har blottat saker vi dolt i snusdimman men som nu kommer fram…20 april, 2013 kl. 08:17 #79963FlatpickerMedlemDet är nog så… Knepigt är det i alla fall. 🙁
25 april, 2013 kl. 12:40 #80018FlatpickerMedlemNu har jag suttit och läst igenom hela min dagbok fram till nu. Det är inte mycket ordning man har fått till på sin tillvaro. Jag är inte nikotinist men jag har ett väldigt kluvet humör fortfarande.
En annan sak jag insåg är att det fortfarande har gått relativt kort tid sedan jag la av helt med nikotinet. Jag läser om känslor jag hade i oktober och känner att det inte var så länge sedan. Det kanske måste gå ett år innan det blivit någorlunda normalt i huvet?
Hur känner ni andra som hållt uppe i +200 dagar? Hur är det med humöret?
29 april, 2013 kl. 13:04 #80058FlatpickerMedlemBesökte krogen tillsammans med Nybrocorner i förra veckan. Helt nyktert och naturligtvis utan snus. Många timmars samtal om beroenden och att få ordning på sin tillvaro. Detta kändes mycket givande. Denna helg var tänkt att bli helt alkoholfri för min del. Det blev den inte men jag har ”bara” druckit folköl. Har haft min första helg helt utan ångest sedan jag slutade med nikotinet. Det känns bra. Hoppas att det håller i sig nu.
Att sluta med ett beroende påverkar oss på olika sätt eftersom vi är olika som människor. Man inser att vi alla har samma problem men vi projicerar dem olika. Jag har vänt min abstinens innåt. Jag har lyckats få bort snuset som symbol ur problemet men stått kvar med ett enormt missnöje med mitt liv och min tillvaro.
Nybrocorner och jag resonerade om att det säkert känns annorlunda när man uppnått ett helt år. Då har man gått igenom årets alla faser utan nikotin och kroppen ver hur det känns. Jul utan snus, midsommar, fester, första vårblommorna, första snön. Allt det där.
29 april, 2013 kl. 16:41 #80059nybrocornerMedlemLika men totalt olika blev den kvällens sammanfattning… också jag har kört helt nyktert och skall göra så till den 18 maj efter Göteborgsvarvet… skönt att du känner att ångesten minskar… jag känner väl ännu att mina frustrationer ökar… men jag saknar inte alkoholen… däremot saknar jag nikotinet… men nu kämpar jag…
tack för en fin kväll…
29 april, 2013 kl. 19:42 #80064PerseusMedlemKan tycka att det är lite deprimerande när så gamla snusfria rävar säger att ni ännu har problem med nikotinsug efter ca 300 dagar. Det är dock skönt att ni är ärliga med vad ni upplever!
30 april, 2013 kl. 08:04 #80070FlatpickerMedlemDet är nog tyvärr så att vi är ganska få gamla rävar som är helt nikotinfria. Jag tror, sorgligt nog, att majoriteten av alla som slutar börjar feströka- , snusa efter några veckor eller månader för att sedan falla tillbaka i vardagsbruket igen. Så var det för mig i alla fall. Om man lägger av HELT så märker man att det tar lång tid att komma över skiten.
30 april, 2013 kl. 18:15 #80077cumulusnimbusMedlemPå ett sätt kanske vi som varit snusfria lite längre än majoriteten är deprimerande. När man kämpar som värst dag 20 eller nåt, så känns ju uppförsbacken lång när nån med 300 dagar beklagar sig om snusbegär. Å andra sidan så har vi ju lyckats hålla oss borta från snus en lång tid, så våra trix att fixa det kan vara värda att lyssna på.
Jag tror det finns flera olika typer av överliggare. På den andra siten som är mycket större än denna, så tittar veteraner med 4-5 år snusfrihet in regelbundet. Tror inte det handlar om snus då.
Sen finns det de som gör fel och kompenserar och förlänger plågan i onödan. Till exempel att tugga nikotintuggummin, använda nikotinplåster, feströka då och då och sen skämmas och mörka, snusa Onico, överkonsumera alkohol, socker eller kaffe osv.
i mitt fall blev jag fixerad vid endorfinkickar från träning. Sen började jag käka kosttillskott. När fett började försvinna och musklerna växa, så började jag äta Fatburner piller för att skynda på det hela. De är en salig blandning av allt möjligt och egentligen små koffeinbomber. Jag började springa på fik och dricka stora latte för att stödja och vips var jag koffein missbrukare. Koffeinintaget gjorde att snussuget återkom och aldrig riktigt försvann. Om man rensar bland kemikalierna man stoppar i sig så går det enklare och snabbare. Ju mindre av nikotin, målarsoda, alkohol, koffein eller ännu tyngre droger och, desto större chans att lyckas sluta snusa.
Sen finns det de som gör allt rätt men ändå får problem. Det läskiga med denna drog är att den omformar nervceller i hjärnan och bildar nikotinreceptorer. För någon som varit storsnusare en lång tid så kommer aldrig alla receptorer att degenereras. Man blir som en handgranat där sprinten redan är dragen. Det går inte att stoppa tillbaka sprinten och i det ögonblicket man slappnar av och lättar på greppet, är det bara 3 sekunder till den stora smällen… Man har utvecklats till kroniker och kan aldrig helt slappna av och släppa greppet. Sorgligt men sant så är man inte fri, man är villkorligt frigiven.
Jag vet inte vilken kategori jag är. Vid jul utvärderar jag det. Fram till dess ska även kaffet fasas ut och så mycket ytterligare fett som jag känner att jag vill bli av med vara borta. Utan Fatburners…
30 april, 2013 kl. 20:37 #80078PerseusMedlemBra inlägg cumulusnimbus!
Precis det jag menar! Uppförsbacken kan kännas lite jobbig när jag med mina dryga 100 dagar ser att ngn med +300 dagar fortfarande beskriver samma sak som jag upplever. Blir det inte bättre med 200 dagar ytterliggare bakom sig, tänker jag?
Nu är det ju naturligtvis inte samma kamp som utövas vid +100 dagar som vid 10-20 eller 40-50 så på sätt är det ju lättare.
Men ändå.Jag tycker vi alla har en viktig funktion på forum, särskilt vi som kan betraktas som veteraner. Veteran för mig nu är förövrigt +300 dagar men när jag var i dag 5-10 så tyckte jag veterangränsen låg vid 100 dagar. Allt är relativt och beroende på i vilket sits man är i.
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.