Välkommen! › Forum › Dagbok › Att få ordning på sin tillvaro
- Detta ämne har 155 svar, 13 deltagare, och uppdaterades senast för 11 år, 2 månader sedan av maffe.
-
FörfattareInlägg
-
26 oktober, 2012 kl. 14:11 #77921FlatpickerMedlem
Verklighetsflykt! Vi vill ha verklighetsflykt! Vi vill se livet från den ljusa sidan då och då. Vem bryr sig om oredan i köket efter ett par bärs? ””Äh! Skit i det! På med musik, mer bärs, chilla i soffan. Ha det gött!””
Nehä, nu är det fredageftermiddag. Ska snart stänga av datorn och åka hem. Blä… vill inte. Har ingen lust. Allt är så tråkigt. 😥
26 oktober, 2012 kl. 16:29 #77922nybrocornerMedlemDen verklighetsflykten är tyvärr en bedräglig flykt… disken står kvar och vi mår knappast bättre efteråt…
Hoppas av hela mitt hjärta att du skall hitta nån slags helgglädje…
29 oktober, 2012 kl. 10:54 #77923FlatpickerMedlemHar haft en relativt pissig helg den här gången också. Jag har dock blivit av med trycket över bröstet. Den här helgen har jag mest kännt mig tjurig, nedstämd, rastlös. Vi har så mycket vi borde få ordning på hemma men jag har ingen lust att ta tag i det.
Jag börjar undra om det verkligen finns en väg ur detta som inte innebär separation. Är så trött på allt ihop. Vill bara vara för mig själv. Innerst inne vet jag att jag att jag så småningom skulle må ännu sämre av det. Jag skulle bli så himla ensam. Kluven är bara förnamnet. Fruktansvärt kluven. I morse var jag nästan på väg att handla snus igen. Det kändes som att det inte spelade någon roll om jag gjorde det eller inte. ”Allt är ju så tråkigt ändå så varför inte?” Det är konstigt att den tanken dyker upp ännu. Jag trodde jag var klar med den biten.
Nu är jag i alla fall bara två dagar ifrån 3 månader utan nikotin. Jag kommer inte att börja igen, den saken är klar.
29 oktober, 2012 kl. 15:25 #77924cumulusnimbusMedlemDet kan komma en del tunga tillfällen kring 3 månader. Många mörka tankar kommer då, men det handlar mest om att man försöker hitta på ursäkter för sig själv att börja snusa igen… Jag hade satt ett mål vid 100 dagar och när jag nådde det blev det jippie som snabbt följdes av Jaha var det allt och vad ska jag göra nu då? Suget var där som vanligt och det var väldigt frustrerande…
Vid fyra månader vart det mycket bättre… Skippa alkohol och öka träningen rejält i en månad och utvärdera därefter är mitt förslag
29 oktober, 2012 kl. 21:36 #77925lufttorkMedlem3 månader, respekt, respekt.
Jag vet att det är svårt, men är det egentligen snus som gör livet. Nej, inte. Alla här har snusat så länge att vi inte vet hur man mår, fri från abstinens och nikotin. Och det är dit vi ska allesammans.
30 oktober, 2012 kl. 07:27 #77926FlatpickerMedlemTack för peppet!
Det är inte lätt när man fastnat i ett ekorrehjul. Varje dag är den andra lik. Jag har så himla tråkigt. Upp och iväg till jobbet (som jag avskyr) och sen hem och äta middag, sova och så om igen. Vårt umgänge med andra är nästan obefintligt nu för tiden. Det är bara hon och jag, dygnet runt. De av våra vänner som inte har barn redan, väntar barn. Dom håller sig för sig själva. Det bjuds inte till fest längre. Tjejen och jag tränar på ett litet, litet gym sedan vi flyttade från stan. Där finns det knappt nått folk alls. När jag tränade i stan var det på en stor och flott anläggning med massor av folk. En av mina bästa vänner som jag träffade regelbundet har flyttat ifrån Sverige och kommer kanske aldrig hem igen. När det väl händer något kul så får jag värsta endorfinkicken! Jag behöver ”happenings”!
30 oktober, 2012 kl. 09:10 #77927cumulusnimbusMedlemDet är tufft att ta sig ur ekorrhjul, jag har själv varit i ett en längre tid… Även om platsen är fel, umgänget är fel, gymmet är fel, tjejen är fel osv. så handlar det i slutändan om dig själv och vad du gör av situationen. Mycket av det negativa känslorna kommer just av att bristen på snus gör en så låg.
Vad som fungerar för mig, och kanske kan inspirera dig, är att jag har satt mål på olika lång sikt. Det ultimata målet ligger 1.5 år fram i tiden och är så hemligt att jag inte ens talat med min fru om det ännu. För att det ska fungera behöver jag vara i så grymt bra form, att jag är inte säker på om tiden riktigt räcker. Den utmaning jag satt upp skulle vara svår även för en tränad man hälften så gammal som jag.
Jag ligger på gränsen till övervikt och har en lång väg tillbaka till den vikt jag vill ha. Konditionen är kass och min ålder gör att framstegen går långsamt. Här har du säkert en fördel jämfört med mig.
Nästa delmål ligger på årsdagen då jag slutade snusa. Sen har jag ett delmål som ligger ca 6 veckor framåt. Eftersom jag har två småbarn så är min tid för träning före jag går till jobbet eller efter att barnen har lagt sig. Här har du säkert en fördel jämfört med mig. Restiden till mitt gym är 35 minuter enkel väg. Här har du säkert en fördel jämfört med mig.
Jag tränar nu 6-7 gånger i veckan och det är det som gjort att jag faktiskt mår bra fastän jag slutat snusa efter 38 års dekis. Försök finna din utmaning som är helt oberoende av din flickvän eller någon annan. Pengar som frigörs från uteblivet missbruk kan lätt finansiera det projekt man kanske drömt om hela livet. Att träna emot det målet kan vara den happening som du behöver för att peppa dig själv och bryta ditt depp. Testa i en månad. Om det inte fungerar, så har du i alla fall provat
31 oktober, 2012 kl. 09:37 #77928FlatpickerMedlemDisney köper alla rättigheter till Star Wars. Nu får det vara nog! Detta var droppen! Jag går och köper en stock snud och en kasse bärs och super ner mig! 👿
😉
7 november, 2012 kl. 08:09 #77929FlatpickerMedlem100 dagar idag.
Jag vet (eller jag hoppas att jag vet) att jag är på rätt spår. Jag har mina sorger och de blir inte lättare att bära med nikotinet eller alkoholens hjälp. Jag hoppas kunna hålla mig ifrån alkoholen en tid framöver. Jag dricker inte mycket men jag känner att jag inte kan klara mig utan den. Ölen. Det känns som att avhållsamhet berövar mig något bra. Jag vill inte vara beroende av den.
Jag läste i en bok att de som verkligen insett att de vill sluta med en drog inte upplever några abstinensbesvär. Abstinensbesvären kommer av den ångest som längtan efter drogen ger. Om man inte längtar efter drogen så uteblir abstinensen. Jag vet inte om detta är 100% sant men det ligger nog en hel del i det. Det gäller väl helt enkelt att i botten av sitt hjärta inse att drogen inte tillför något positivt. Vi som snusar och / eller dricker alkohol är ju inte lyckligare än de som aldrig tagit nikotin eller alkohol. Anledningen till att vi inbillar oss att vi mår bra av drogen är för att den dövar abstinensen vi skaffat oss genom vårt beroende. Vi tror att vi känner en genuin njutning när vi stoppar in prillan eller sänker en kall öl men det vi i själva verket känner är en lättnad över att vi tog bort vår abstinens för nån timme till. Precis som heroinisten på tunnelbanetoan, som fumligt petar in den smutsiga nålen i sin arm och får ett saligt rus, petar vi in dubbla portionsnusar och inbillar oss att vi är livsnjutare. Same shit, different name.
7 november, 2012 kl. 08:32 #77930nybrocornerMedlemTack för dina ord!
Jag är helt med dig – och det var detta jga behövde höra idag… det är detta jag säger till mig själv varje dag… ändå så spökar min hjärna…
Jag har trott att jag varit en sann livsnjutare… och längtar ibland tillbaka till det så jag håller på att dö… men jag vill absolut inte tillbaka i missbruk…
Dina ord, dina insikter får bli mitt mantra idag…
”Jag behöver inget snus, det skapar bara mer abstinens… ”
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.