Av och på och av igen

[Eriku]

Hej,

Jag har läst en del här på forumet och jag beundrar verkligen alla som är delaktiga och alla f.d snusare som kämpar på.

Började snusa för ca 3 år sedan i slutet på min universitetstid. Har hela tiden feströkt, som sen blev festsnusande som såklart sen blev heltidssnusande.

Inser att jag är nikotinist. Cigaretter, nikotintuggumin eller snus. Spelar egentligen större roll. Jag gillar belöningssystemet, fokuset man får av drogen… alltid ha något att se fram emot. Tillfredsställelsen. Lugnet i själen.

Behöva jobba över? – Inga problem, en kaffe och en snus sen kan man köra på i ett par timmar till.
Dålig fokus på tentaplugget? – Inga problem, en snus piggar upp
Hur gör man en bra film/middag/resa/…/ bättre? – Jo ta en snus =)

Snuset tar bort udden av det dåliga och gör allt bra bättre enligt snusdjävulen…

Har dock haft uppehåll med snusandet (ca 1-2mån) ett par gånger under min tid som snusare, och ja, jag har kallat det uppehåll för jag visste innerst inne att jag skulle börja igen.

MEN NU ÄR DET SLUT MED DETTA. COLD TURKEY och NOLLTOLERANS.

I lördags hade jag inga dosor kvar på seneftermiddagen. Och jag skulle ut med några vänner och ta ett par glas. Inget snus under kvällen men tiggde ett par cigg istället. Såg till att bli rätt berusad för när jag är bakis så vill jag inte se nikotin överhuvudtaget.

Igår var min första nikotinfria dag på länge. Gick helt OK för att jag var bakfull så jag mådde skit ändå.

Nu är det däremot värre. Huvudvärk, humörssvängningar och hela världen har gått från färgTV till svart/vitt. Men det jag lider mest av är att jag inte kan koncentrera mig. Grumligt i huvudet. Sitter bara och stirrar liksom. Mitt jobb kommer nog bli lidande märker jag…

Men men, hälsan framöver allt.

/ Eriku

[hopplössnusare]

Lycka till! Du har några tuffa dagar framför dig men är du motiverad så kommer det gå att härda igenom! 🙂

[Eriku]

God icke-snus morgon,

Hade varit gott med en till kaffet. Men motivationen finns. Känner mig bakis typ.

Att må ”fördjävligt” rör mig inte så mycket. Kanske är jag för mycket vinnarskalle för det(?).

Mer orolig att jag inte ska kunna palla jobbet med alla deadlines som kommer nu…

Svårt att inte se snusen som ledsagaren genom tuffa perioder. Kanske inte så taktiskt och sluta nu…

Men är det någonsin rätt tillfälle?

[iceman]

Någon dag eller två till så är du över fysiska abstinensen. Suget och psykiska abstinensen finns kvar sen en lång tid men du kommer få allt lättare med koncentrationen. Så håll ut lite till så blir det sakta bättre.

Fokuset du pratar om av snuset är egentligen att lindra abstinensen som snuset själv skapat. Du kommer tillbaka till normaltillståndet som icke snusare har. Men det är en lång resa innan du är abstinensfri utan snus. Fast du har ”bara” snusat i tre år så du kan lättare bli fri nu än senare.

Det sakta bättre. Kämpa på!

[Eriku]

Tack för stödet iceman och fengerkroken. På något sätt känns det faktiskt lättare att veta att andra gjort samma resa och/eller sitter i samma båt.

Många jag träffar trycker ”inte att det är en sån stor grej” upplever jag det som. Vet inte om det är deras sätt att peppa eller om dom bara faktiskt inte förstår.

Jag sover förvånansvärt bra och mycket. Dricker extremt mycket kaffe för och hålla uppe koncentrationen på jobbet men det hjälper föga. Motion är bra. Igår när jag tränade efter jobbet så hade jag faktiskt stunder på kvällen då jag inte tänkte på snus. Men annars är det ju en berg&dalbana på timbasis varvat med grumlighet i huvudet som påminner om bakfylla.

Men pass på! Nu kommer midsommar… måste lägga upp någon strategi hur jag ska ta mig igenom det. Kommer vara mycket nikotin i omlopp… får försöka mygla med snapsen så jag behåller omdömet.

Återigen, tack för stödet och fortsatt lycka till alla andra f.d snusare där ute!

[hopplössnusare]

Grym du är!

[Eriku]

Här sitter man och är lite stolt och trött efter midsommar. Strategin med att inte dricka så mycket för att behålla omdömet gick åt skogen men å andra sidan så har jag inte fått i mig någe nikotin heller.

Runt 01:00-snåret var jag VÄLDIGT nära på och ta emot cigg som bjöds runt. Ingen i sällskapet var snusare nämligen… vet inte ritkigt om det var till min fördel eller inte. Har ju varit så inställd på att inte snusa… så nikotindjävulen lockade då istället med cigg. ”Feströka gör ju inget” viskades det i huvudet på mig. ”Ta en cigg, för det är du ju ändå värd nu när du slutat snusa, det är inte samma sak”

Kan inte säga varför jag inte tog en…det bara blev så. Lite läskigt, för då kan det ju nästa gång ”bara bli så” att jag tar en och sen är det ju the slippery slope liksom igen.

Känner att risken kommer öka längre fram. Nu är jag så jävla fast besulten att inte snusa liksom. Vinnarskalle/envishet. Men jag klarar inte riktigt av att tänka att jag aldrig kommer och få snusa igen. ÄN. Och det gör ju att slutandet inte är lika äkta(?)

Tack för allt stöd ni hjältar där ute!

Kriga vidare

[LinaMie]

En vecka! Bra jobbat! Det kommer gå upp och ner och det är en tuff resa.
Risken att trilla dit far som en jojo och jo den kan öka längre fram. Själv upplevde jag starkt att när den värsta hypen lagt sig, tid började gå och det kändes inte längre som en så stor bedrift att låta bli… ja då kom det, som ett oönskat jävla brev på posten. Suget. Tanken på att kanske lägga av med att sluta.

Jag stod emot och det gjorde jag varje gång det kom. Just nu glider jag i gräddfilen och njuter av att kunna bocka av dagar utan att ens behöva stålsätta mig. Jag är dock vaksam. Det kan svänga fort. Mycket fort.

Håll i, stå emot, kriga! Du kan klara det!

[Eriku]

Tack återigen för stödet.

Just nu känner jag faktiskt inget sug som så. Men efter en lång helg med ledighet och sen vara tillbaka på jobbet utan något, som jag antar att min nikotinberoende hjärna tolkar som ”guldkant”, dvs. snus, är det lite grått liksom.

Som jag skrev förut, det har gått från färgTV till svartVitt. Alltså, det är inget suuuug sug efter snus. Bara att allt är tråkigare.

Har någon annan upplevt det också? Hur länge sitter det i egentligen? Jag vill ju inte substituera med glass och godis direkt…

///

[misja]

Ja, jag upplevde den känslan och den var nästan det värsta av allt. Allt blev tråkigt, meningslöst och jag saknade ”guldkanten” det mysiga nästan hela tiden. Det lättade när jag gjorde saker som jag inte förknippade med snus.
Minns inte riktigt hur länge den höll i sig. Länge på ett sätt men pauserna och stunderna man glömde blev ju längre och längre väldigt fort. Jag har tuggat ingefära för att låta bli småätandet.

Du har varit stark och jätteduktig. Kämpa vidare, du klarar det! (och det blir lika mysigt som vanligt igen)

[Författare]

Inlägg