Det är tufft men jag ska vara tuffare

[hopplössnusare]

Hej slutasnusadagboken!

Detta är inte första gången jag slutar snusa. Har snusat från och till sen jag var 15 år och nu är jag 23.
Slutat ja, helhjärtat kanske 5-6 gånger?
Jag kommer ju alltid fram till att jag vill sluta.
Nu på slutet snusade jag nästan 1 dosa per dag. Stoppade in en prilla så fort jag vaknat.
Blev illamående men snusade ändå. Blev seg av det. Kändes som att det tog mer stryk på mig, kondisen och plånboken än vad det gav mig.
Det kommer man ju alltid fram till.
Så slutar man, och då efter nu snart 2 veckor utan nikotin, så börjar man ifrågasätta sitt val.

Så igår skrev jag ner alla anledningar jag kunde komma på med varför jag snusade. Och när man får det svart på vitt sådär så inser man ju att det bara är ett beroende. Något man ”måste” ha för att fungera normalt.

Har läst på så otroligt mycket och upplevt så mycket abstinens under dessa år så det finns ingen känsla under slutsnusande som jag inte känt. Ångest, obehag, svettningar, deprimerande negativa hopplösa tankar, spänningar i nacken, huvudvärk, yrsel, illamående. Och mycket mer. Och det är så sjukt. Att man frivilligt stoppar i sig ett sånt gift som skapar sånna här abstinensbesvär för att fungera normalt.

Det gäller att fatta att man visst kan sluta, förstå grunden till varför man snusade och varför man vill sluta och stålsätta sig totalt. Träna upp mentaliteten. Utmana sig själv maximalt. Träna hårt och få dopamin kickar på det sättet.

Det är så lätt att låta negativa tankar ta över helt. Man måste anstränga sig och tänka på alla möjligheter och se något positivt i allt man känner. Typ istället för att tänka ”åh vilket obehag jag har i kroppen och krypande och spänningar och svettningar och allt känns så trist” så får jag tänka ”fan vilket jävla psyke jag har som utstår det här och vilken tripp man är på när man slutar”.

Det SKA fanimej gå. Jag SKA bli fri. Jag ska inte vika mig eller ge utrymme för alla negativa tankar. Ju mer utrymme de får desto mer plats tar de.

Jag tänker inte förlita mig på att nikotin ska få mig att må bättre eller få mig att klara av allt jag ger mig på.

Jag ska vara starkare än mitt beroende.

[hopplössnusare]

Fan vad töntig och extrem man låter..

[LinaMie]

Hej och grattis till ett bra beslut.

Extrem? Töntig?
Tycker jag inte. Det här att sluta snusa är stort och de som inte varit här kan aldrig förstå.

Välkommen hit och kör bara kör!

[hopplössnusare]

LinaMie tack för att du peppar!! Och grattis till 84 dagar.

Jo mitt humör går ju upp och ner konstant, ena stunden känner jag mig stark andra svag och låter negativa tankar ta över.
Måste verkligen kämpa för att hålla humöret uppe och tänka att jag ska klara det

[Booka]

Välkommen hit!

Det är en väldigt jobbig tid, men det blir bättre, det intalade jag mig hela tiden under framför allt första månaden. Du kommer säkert att få en rejäl dipp mellan 20-30 dagar (som de flesta andra). Om du klarar den så har du kommit en bra bit på vägen.

Kämpa på och lycka till!

[hopplössnusare]

Booka: tack!!

Haft den värsta dagen hittills mentalt, pga 16 h jobb, 3 h sömn och dåligt med kost.
Men jag klarade mig! Köpte dock onico men iaf inte petat i mig någon form av nikotin. Det var OK idag, imorrn har jag fått sova och då blir det ingen mer onico. Vill inte vänja mig vid det.

Ja jag haft upplevt den dippen mellan 20-30 dar förr.. Den är hemsk men tränar man går det ju. Men mitt stora mål är att nå över 30 dagar. För även om jag haft långa uppehåll med snus, har jag aldrig varit helt nikotinfri mer än 30 dagar. Sen jag var 18 år.

Så det är min stora utmaning.

Jag har reflekterat ytterligare idag och sett bilder på mig själv på mobilen/facebook osv. Har ju fan snus inne på majoriteten av bilderna, och inte fan blir man snyggare av det men det som slog mig mest var att ALLT SITTER I HUVET PÅ MIG. Jag blir inte gladare, roligare, mer koncentrerad av snus. Hur mycket man än romantiserar skiten och tänker på hur gött det skulle vara att ta en snus när man dricker en öl osv så ÄR DET ENBART ett jäkla beroende. Ett beroende som man KAN bli av med bara man biter ihop och håller ut.

Klart som fan att det är tufft nu. Det vore skumt om det inte vore tufft. Men det går ju. Bara man tar en dag i taget och firar varje dag man klarar utan nikotin.

Så det är planen. Jag ska vara jäkligt stålsatt och INTE ge vika för de där jäkla hjärnspökena. Jag ska fan hålla ut. Punkt slut.

Tack för stöd ni inspirerar och hjälper mycket!

[hopplössnusare]

Äntligen haft en bra dag!! Sovit skitdåligt 2 nätter irad och jobbat över 26 h på 2 dar men ändå en bra dag. Tror mycket sitter i huvet, jag har ansträngt mig mycket för att tänka positivt.

Imorrn ska jag ut på morgonlöpning innan jobbet om jag får sova bättre inatt 🙂

Det ska gå denna gång!!!

[misja]

Allt sitter verkligen i huvudet. I alla fall efter den första veckan då nikotinet gått ur kroppen. Det är så himla smart av dig att sluta medan du fortfarande är så ung. Det är svårt, kanske svårare när man är ung eftersom de negativa konsekvenserna inte är så tydliga ännu. Om du upplever dem nu – tänk dig 20 år till med en snus i käften konstant.

Du är superduktig och du kan klara det. ”Allt sitter i huvudet!”

[hopplössnusare]

Tack misja!!

Ditt stöd betyder oerhört mycket. En sån kommentar gör verkligen mycket.

Grattis till 100 dagar!! Otroligt bra jobbat. Inspirerande 🙂

[misja]

Tack fengerkroken!!! Hoppas att du har haft ytterligare en bra dag och att du får sova.

[Författare]

Inlägg