Välkommen! › Forum › Dagbok › Det börjar bli tungt nu
- Detta ämne har 143 svar, 21 deltagare, och uppdaterades senast för 10 år, 7 månader sedan av martin_1.
-
FörfattareInlägg
-
12 augusti, 2013 kl. 22:17 #80808cumulusnimbusMedlem
Det går i vågor när folk slutar snusa. Vi är också ganska få som skriver här. På http://www.slutasnusa.info är det flera aktiva än här.
13 augusti, 2013 kl. 05:46 #80812martin_1MedlemSovit 5 timmar av orolig sömn, fylld med drömmar om snus och cigaretter. I drömmen var jag arg på mig själv för att jag inte snusat/rökt. Jag visste varken ut eller in när jag vaknade. Speedad var jag, kände mig stressad utan att må dåligt, kunde inte somna om. Kände på pulsen som var lägre än jag brukar ha.
Bekymrad över sömnen. Det känns oerhört centralt för att samla kraft, stå emot begär och tampas med humöret.
Hur vänder man det här till något bra? Jag får passa på att gå en vända till gymmet, kan vara skönt att vara där när det inte är så mycket folk.
Tack cumulusnimbus, jag har hittat dit 🙂
13 augusti, 2013 kl. 22:27 #80820PerseusMedlemMed rätt kost och träning så blir sömnen bättre. Är jag tjatig tycker du? 😉
Jag har styrketränat i 20 år men kör enbart löpning nu när jag lagt av med snuset. Funkar bra!
Trixet är nog att köra slut på sig fullständigt så du får endorfinkicken, tröttar ut skallen (och nikotindjävulen).15 dagar! Bra jobbat!!
Du vill inte börja om…14 augusti, 2013 kl. 10:47 #80826martin_1MedlemKosten tycker jag att jag har under kontroll nu, äter regelbundet och nyttigt. Träningen kan säkert bli lite mer konsekvent, men det är på gång också. Styrketränar enbart, borde kanske lägga till lite löpning också… Men det måste vara roligt också, annars håller det inte i längden. Kost och motion, det är medicin mot det mesta!
Gårdagen var okej. Sattes på prov genom 2 för mig stressfulla situationer som jag tycker att jag hanterade okej. Viktigast var att jag var medveten om att humöret var sämre och jag visste vad det beror på. Jag var tvungen att finna mig i att det viktigaste inte är att ha rätt, att saker går som jag vill, eller att folk förstår vad jag menar, utan att ta sig ur situationen utan en konflikt. Det låter som om jag är konflikträdd och det är precis vad jag är. Jag kan absolut inte ta någon konflikt just nu och få något positivt ut av det. Kanske det allra viktigaste just nu, inte ta konflikter, jag behöver mer tid!
Förutom det så hade jag en jobbig kväll igår, (kvällarna verkar alltid vara lite värre än dagarna för mig). Jag tyckte så oerhört synd om mig själv. Inte för att jag inte fick snusa utan för en mängd olika orsaker. Nu känns det patetiskt, då var det väldigt verkligt och svårt att ta sig ur. Det är som om hjärnan provar en ny taktik om dagen!
Nu har jag siktet inställt på 3 veckor, en dag i taget!
14 augusti, 2013 kl. 10:50 #80827martin_1MedlemTack Perseus! Nej jag vill inte börja om. Det går bättre och bättre, men början vill man helst bara göra en gång! Jag måste påminnas om att en snus och så är man tillbaks i början. 0-tolerans som många säger!
14 augusti, 2013 kl. 18:34 #80835PerseusMedlem0-tolerans gäller. 225 dagar snusfri men hur många nätter jag vaknat kallsvettig och tror jag torskat har jag tappat räkningen på.
Kvällarna är som regel jobbigare då hjärnan får fritid och möjlighet att hitta på en massa tok. Full sysselsättning
gör det lite lättare.
Kämpa på!15 augusti, 2013 kl. 12:14 #80842martin_1MedlemSå fort jag öppnade ögonen idag så tänkte jag på snus. Jag är beroende och besatt. Jag tänker på snus och tobak en stor del av dagen. Jag räknar dagarna och väntar på att tillfriskna… Jag kan inte gå å vänta på att bli frisk, jag måste leva mitt liv och tillfrisknandet kommer på vägen. Jag får acceptera att min hjärna vill tänka på tobak hela tiden. Istället för att försöka vifta bort det så ska jag försöka tänka på allt som är äckligt och skadligt med snus när det sätter igång.
Jag blir avundsjuk på andra som verkar ha det lättare, folk som slutat länge och folk som tidigare ”slutat 1 år men börjat igen”… Jag måste sluta med det, det här är mitt liv, vad andra gör påverkar inte min resa, den är individuell och min egen. Ingen är i exakt samma sits som jag, har samma problem, känslor och hinder. Jag kan inte byta med någon och ingen annan kan göra det här åt mig.
Jag har 17 dagar avklarade, det är inte 100 dagar, men det är 17 dagar i rad utan nikotin något som inte hänt tidigare under 15 år. Det är mitt rekord! Och det kan endast jämföras med mina egna prestationer.
Tack Perseus! Ja, det kanske är bristen på sysselsättning som gör det, får hitta på något att pyssla med på kvällarna och se om det blir bättre.
Ursäkta om det blir långt igen här, behöver skriva av mig lite 🙂
Jag har rökt och (framför allt) snusat i 15 år, om det var så jävla gott så har jag haft god jävla tid på mig att njuta, det räcker nu, nu får det vara bra.
15 augusti, 2013 kl. 12:20 #80845maffeMedlemBra jobbat, 17 dagar är en riktigt stark start!!! själv snusat i 22 år och vet att fällorna är många på vägen..lycka till
15 augusti, 2013 kl. 12:41 #80849martin_1MedlemTack! Jo det kommer många fallgropar och hinder säkert. Men dem ska vi hoppa över och ducka under! Lycka till själv!
15 augusti, 2013 kl. 16:08 #80855nybrocornerMedlemGott kämpat… jag vet vad du pratar om… att vara avundsjuk och att låta hjärnan få jobba med nikotintankar…
Jag vill inte ropa hej… men måndagens besök hos hypnosmannen blev min vändpunkt… håller detta i sig så ångrar jag att jag inte tog tag i detta för ett år sedan…
Lycka till i din kamp… du har redan gjort storverk… -
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.