Det gick, men ibland finns det där!

[Carikk]

Vet inte om man kan tillföra något klokt här förutom allt som redan är sagt? Känner igen väldigt mycket ifrån min egna resa ut ur snusberoendet, och hur de första dagarna kändes som om man sätt med huvudet i en fiskskål. Slutade påsken 2012 efter att haft en snus (både lös/portion)i munnen närapå alla dygnets vakna timmar. Efter 34år så hade man nog vant sig rätt ordentligt, samt dragit både frun samt de båda äldsta sönerna i samma fördärv. Jag och frun gjorde en liten kalkyl som blev en ren chock. En dosa portion var om dagen ggr alla inköp på dyra affären/macken. ca 80×365= ca 29tkr/år Att man dessutom inte blir yngre och beaktar hur många tusen liter nikotinberikat saliv man svalt genom åren bidrog till en fast vilja att sluta.

Som för alla här så var första veckan rätt jobbig, med lite snurr i huvudet och annat som andra här beskriver. Det tog inte så många dagar innan det försvann, men däremot så förändrades en del av personligheten. Den lugnande effekten och tryggheten fanns inte där längre. Fan så jobbigt i vissa situationer. Pang på de nikotinfria alternativen, och valet föll för Onico o Kickup redan dag tre. Plötsligt så satt både jag och frun fast i ett konstigt pskyiskt beroende av dessa istället. Sammanfattningsvis så var vi nu av med nikotinberoendet, men kunde fan inte släppa nappen (som en baby) för något som var nära på lika dyrt, och satt jäkligt bra som lugnande substitut. Efter 6 månaders användning (båda två) av detta skit så tittade vi på varandra med frågan: Är vi totalt dumma i huvudet?

Så det blev faktiskt att sluta en gång till för oss. Den här gången så kände man inte de fysiska besvären, men påtagliga blev de psykiska menen. Inget under läppen, ingen lugnande trygghet att till i stressade situationer. Den här avslutningen kände jag av i ett par veckor som en ren avvänjning av mina vanor, och förändring av beteende. Frun kände likadant och gick över till den lite underliga metoden av att använda en liten boll av toalettpapper under läppen för att dämpa det värsta. Veckorna gick och så sakta försvann lusten av att känna något under läppen. Trots detta så var det många korta stunder man tvärt längtade efter något att stoppa in under läppen när stressen dök upp.

Efter ytterligare ett halvår så kände man verkligen vad misshandeln med snuset i munnen bidragit till under alla år genom läkningen av slemhinnor i överläppen. Plötsligt vid ett vanligt samtal kunde det hända att känner hur man nära på spottar när man pratar, och tvärtom på nattetid otroligt torr i munnen. Kan konstatera hur viktigt det är att snäppa upp munhygienen när man lägger av, och hålla koll på slemhinnorna i käften. När inte snuset balanserar upp fuktigheten så har i alla fall jag märkt av förändringar i munhålan. Inte säkert det händer för andra, men det skadar aldrig med en god munhygien.

Sammanfattar man nu snart två års snusfri tid, så har den inneburit en jävla massa sparade pengar. Säkert bättre hälsa, och en skön befrielse ifrån beroendet och fast i nikotinet. Visst dyker det upp korta sekunder när man önskat en snus i käften, men de händer inte så ofta längre. Kommer nog alltid att kännas så, och det är bara att gilla läget. Däremot kommer jag/vi aldrig att nyttja en snus mer. Skulle aldrig ge upp och förlora för att börja om att sluta igen.

Mina ord till er som är i början eller vill sluta: Det går rätt lätt, men är naturligtvis enbart vilja som det handlar om. Några dagars yrsel, illamående, personlighetsförändringar, och annat för att ta sig igenom abstinensbesvären. Därefter en jobbigare tid för att ändra beteende, tankemönter mm (helt enkelt sluta med nappen) så är det jäkligt härligt när man inser att man inte alls har lust att ta en snus även om någon viftar med dosan under näsan på en. Många pratar om slav under nikotinet, men jag vill fan i mig peka på allt annat också. Det visade inte minst vårt (miss) bruk av nikotinfritt. Sluta tvärt eller m hjälp av nikotinersättning. Inte med något annat under läppen. Lycka till!!

[Perseus]

Bra tänkvärt inlägg!

Tror inte heller på substitut, varken nikotinersättare eller andra nikotinfria varianter. Tror det förlänger lidandet och drastiskt minskar möjligheterna att klara av att sluta helt.

Känner inte igen mig i munhygienen men låter rimligt med påverkan där. Snuset har ju påverkat pH-värdet och nu blir det en omställning. För egen del har jag haft omställningsproblem med magen.

Egen upplevelse av de 3 första dagarna var betydligt värre än ”går lätt”. Antar att det också kan bero på att jag klippte oavkortat utan nedtrappning efter 22-23 års konstant snusande dygnet runt.

Idag känner jag som du inget sug och berörs inte alls om ngn skulle sitta bredvid och krama en prilla av min tidigare favoritsort. Rätt skön känsla!

[martin_1]

Tack för inlägget, bra att höra visdomar från folk som lyckats! Grattis också! 🙂

[Författare]

Inlägg