16 dagar… Jag har klarat en hel del pressade situationer utan att falla för snussuget. I går på affären stod en äldre man och lyssnade intensivt, ni vet så det syns på hela kroppen, på min och min väns samtal. Närgången och öppet nyfiken var människan. Stubinen är kort och jag slet ner ett paket tuggummi från hyllan, rev upp det och skyfflade in tre bitar. Såååå nära snusdosorna. Sååå lätt att bara köpa en. Tillfredsställelse bara 26kronor bort. Konx white. Precis där. Bara för mig.
Min vän hängde inte med i svängningen, han bara upplevde mig som svart i ögonen, hård och extremt fokuserad. Intressant att höra någon annans upplevelse av mig.
En sån liten grej. En nyfiken karl på affären… Och jag fick använda alla mina superkrafter för att inte vara oförskämd och för att inte köpa en dosa snus.
Jag vet att stunderna då det fungerar bra är fler, längre. Men min eländiga hjärna uppehåller sig gärna vid de här riktigt jobbiga stunderna….
En ny dag idag.
En dag till att kryssa av sen.
En dag i taget.
Det ska gå.
