Välkommen! › Forum › Dagbok › Det Ska Gå!
- Detta ämne har 295 svar, 28 deltagare, och uppdaterades senast för 6 år, 8 månader sedan av cumulusnimbus.
-
FörfattareInlägg
-
11 juli, 2015 kl. 19:07 #85819LinaMieMedlem
Tack misja!
Du är en genuint fin människa. Det kan jag sätta en peng på.
Nu är det bara några dagar kvar tills dina barn kommer hem misja!Och ja.. jag tänkte precis det idag. Tänk om jag öppnat dosan. Tänk om jag tagit en… Jag tror absolut jag varit inne på dosa två och fast igen nu. Det var lite de tankarna som hindrade mig. Tänk om det är ”över” i morgon och jag tagit idag.. Helt bortkastat.
Kram!!
11 juli, 2015 kl. 21:37 #85823misjaMedlemDet är lätt att vara fin och snäll i mötet med dig. Du uppmuntrar till godhet och sprider trivsel och trygghet.
Ja, de kommer snart. Mina ungar. Jag trivs bra själv men oroar mig samtidigt för hur de mår,bilresor osv. Det är lite skrämmande, den här kärleken man har för barnen.
Jag har ju hunden. Han är söt och charmig och avgudar mig (vilket ju ligger i hans natur – jag är egentligen mer för katter och deras mer reserverade kärlek, tror det är det som lockar mig med vinthundar). Förutom hunden har jag höns, kattungar i stallet, innekatter, hästar och kaniner. Förutom att ta hand om alla dessa hade jag stora planer på min lista. Inte mycket blev gjort. Jag har bytt lakan i alla fall. Det har regnat i en vecka här hos mig. Ångrar att jag förbannade värmen. Shit vad den behövs.
11 juli, 2015 kl. 21:51 #85824LinaMieMedlemMen åh! Det var bland det finaste någon ”sagt” till/om mig! Vad fint sagt!
Ja den är skrämmande, kärleken till barnen. Min äldsta är 16år. Hon är hos en kompis ikväll/natt. Imorgon ska de åka till Stockholm. Jag har magont. Jag undrar om det går över? Eller om den där oron för dem kommer finnas för alltid. Jag höll på att avlida när hon klarade moppekortet och kastade sig upp på moppen och drog iväg…
Jag är också kattmänniska i grunden. Och det är det som tilltalar mig med vinthundar. Men jag har haft så många hundar av olika raser och har lärt mig älska dem alla. Men ja, det är något speciellt med vintisar. Vill du ha riktigt egensinnade katthundar ska du testa podencos… 😉
Jag saknar värmen helt bara för att jag trivs med den.
11 juli, 2015 kl. 23:01 #85825cumulusnimbusMedlemVilken härlig beskrivning av din brottningmatch med snusdemonerna och jag gillade helt klart slutet. Man blir inte immun, men varje gång man klarar en sådan match, så blir man starkare. Livet är inte så roligt alla gånger för oss alla, och det är i kristider som snustrollet dyker upp och frågar chans igen. Grymt bra jobbat, njut av att vara i nedförsbacken igen. De blir längre och längre med tiden och varje gång du kommer ut som segrare i fighten, så blir matchen lättare nästa gång.
12 juli, 2015 kl. 08:53 #85826LinaMieMedlemTack cumulusnimbus! Det är väldigt inspirerande när ni välkända veteraner tar er tid att kika in och skriva! Tack så mycket!
Jag njuter av min nedförsbacke, ännu lite mer rustad att klara kommande brottningsmatcher 🙂
14 juli, 2015 kl. 09:34 #85835LinaMieMedlem4 månader. Sjukt ju!
Känns en smula surrealistiskt faktiskt. Mer än halvvägs till ett halvt år. Jag. Snusfri. Liksom.
BAM!
Knät mår bättre men jag får inte springa på det och det är inte alls märkligt att jag är extremt rastlös. Jag saknar kickarna!
Livet i övrigt är som det är men efter att jag vann senaste ronden mot snusdjävulen känns det ändå som att det finns ett ljus i tunneln. Det där med att fixar jag att förändra DET. Att sluta med nikotin. Ja, då borde jag kunna förändra andra saker också. Även om det känns för sent och hopplöst.Som jag döpte dagboken till.
Det Ska Gå!Ha en fortsatt fin sommar alla krigare och kämpar!
15 juli, 2015 kl. 21:15 #85851misjaMedlemFyra månader, visst är det mäktigt?!! Det har varit stormigt men nu har det stillnat och så får det bli. Det bestämer vi, tycker jag.
En härlig lägesrapport att läsa, LinaMie. Ljus i tunneln och knäet på bättringsvägen, det är BRA!
Hoppas du får springa snart. Kram
16 juli, 2015 kl. 12:18 #85853KahloMedlemNykter nikotinist är ett suveränt bra uttryck. Jösses, vad du har kämpat här. Strongt.
22 juli, 2015 kl. 17:22 #85907LinaMieMedlemFortfarande nikotinfri. Fortfarande lätt. Men jag saknar ändå snusandet när jag tänker på det. Men det är som en saknad efter något som inte är ett alternativ, på något sätt.
Jag får fortfarande inte springa och det är riktigt jobbigt. Riktigt ordentligt jobbigt. Men jag har ändå inte sug efter snus.. en mycket märklig och bra känsla!
22 juli, 2015 kl. 18:56 #85908misjaMedlemVad fint att se dig, LinaMie. Jag har saknat dig. Så väldigt tråkigt att höra att du inte kan springa. Har du varit hos naprapat? Kan du cykla? Kan du gå dina PW:s?
Vi har pratat om det förr och jag vet ju att din munhälsa inte var påverkad som min och det är nog därför jag känner äckel över tanken på snus. Just den här känslan av att inte behöva oroa sig för att ha snusandedräkt och att vara lika beroende av halstabletter och tuggummi som snus är såå skön att slippa.Jag saknar fortfarande ett avslut på måltider och något till kaffet. Men det är som en diffus längtan efter något som inte direkt är snus. Mer en vana.
Kram!!!
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.