Det var ju busenkelt

[cumulusnimbus]

När jag startade det här projektet för 75 dagar sedan var det en rent spontan grej. Som en blixt från en klar himmel kände jag att nu räcker det. Min då tvåårige son fingrade på dosan. Jag vaknade mitt i nätterna med akut andnöd och kärlkramp.

Mitt beslut att ta ett kognitivt grepp var ett lyckokast. Att programmera om min hjärna som uppenbart har varit på fel spår större delen av mitt liv. Här på siten har jag fått utrymme att formulera mina tankar och känslor. Kommentarer och medkännande från er har varit ett oväntat och välkommet stöd.

En avgrund av existentiell ångest vilar runt hörnet. Filosofer som Sokrates, Kant och Seneca, och psykologer som Piaget och Maslow har plötsligt blivit högaktuella på läslistan. Att lyfta på locket till snusdosan har visat sig vara att öppna på locket till en stor maskburk…

Fast egentligen är det busenkelt att sluta snusa… Man spottar ut snusen sköljer munnen och ger fan i att stoppa in något med nikotin igen så länge man lever. Tilläggas är att snustrollets sista desperata tricks är just att försöka ruska om existensen, för vem är jag om jag inte är en snusare? Läkandet kommer att ta tid och kanske framtiden kan ge svar. Eller kanske inte… Spelar ingen roll egentligen, för vad som gäller nu är att sluta snusa. En gång för alla…

[cumulusnimbus]

För att börja snusa är dumt…. Att sluta snusa snusa mer än en gång i sitt liv är riktigt stenkorkat. Att banga huvudet i väggen en gång borde räcka för att fatta även för den mest långsamme… 38 års lärokurva är inte helt imponerande, men sent ska syndarna vakna och gamla hundar som väl lärt sig sitta är jävligt motsträviga…

[joe]

6 dgr utan Grov Portion. Fortfarande plåster/tugummi. När jag blir sugen tänker jag inte på morgonsnusen, utan alla andra snusar man tagit i sitt liv utan att vara riktigt sugen. DÅ känns snusningen rätt avlägsen… Håll ut! Lättare för varje dag.

[cumulusnimbus]

och förhoppningsvis uthålliga…

[cumulusnimbus]

Hej joe,

Välkommen hit! Grattis till ett bra beslut… Starta en tråd och berätta lite om dig själv. vi finns här för varandra

[cumulusnimbus]

78 dagar helt nikotinfri och jag börjar tro att jag kommer att fixa det här. Efter förra veckans födelsedagsparty så kom kaffe och alkohol in i ekvationen igen. Har också slarvat med träningen… Kaffe används för att komma upp och alkohol för att komma ner. Inga stora mängder behövs, paret används långt ifrån varje dag, men den kemiska regleringen triggas och det fungerar som det är tänkt…… Skillnaden nu är att fastän snussuget triggas, så är det inte på långa vägar lika svårhanterbart som det var för bara en månad sedan. Trots det så är det som att leka med en pistol som numera är både laddad och osäkrad. Ett steg närmare en avgrund och riskerna bli oändligt mycket större….

Efter snart tre månaders kamp är taggningen inte längre den samma. På väg in i en ny fas känns det som. Första fasen med nikotinabstinens var lätt att identifiera. Den andra, då den psykologiska abstinensen satte in vart mycket tuffare än jag trott. Fas tre som ligger runt hörnet, är att normaliseras, men nu utan nikotin. Vet ännu hur det kommer att se ut. Mitt mål har varit att sluta snusa, inte att bli en renlevnadsmänniska på alla plan och för evigt.

Under fas två upptäckte jag hur sammanvävt socker, nikotin, koffein och alkohol blivit för att reglera mig själv. Att vara mycket restriktiv och långa perioder hålla mig från dessa gjorde resan enklare för mig. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig, men det kommer att visa sig

[nybrocorner]

jag har upptäckt att jag inte behöver kaffe, sockret kan jag gärna skippa i söta efterrätter, godis osv… att avhållsamheten med alkohol är billig och skönt(speciellt dagen efter har jag upptäckt) – men det är väl den drog jag tänker unna mig i min framtida kemi… en kall pilsner på fredan… en whisky frampå kvällen…mmmm

men just nu e det noll alkohol

[cumulusnimbus]

Tror du har helt rätt, kaffe, sprit och socker blir man inte lyckligare av i längden. Jag är tillbaka på det spåret jag med… Kaffe är helt enkelt för farligt just nu. Det centralstimulerar precis som snus gör, speedandet leder lätt till alkohol för att bromsa, som i sin tur leder ett steg närmare till nikotin. Det är stor skillnad på kaffe och kaffe också nuförtiden. Högtrycksmaskinerna i latteriorna och i nespressomaskiner klämmer ut koffein i enormt stora mängder jämfört med det kokkaffe som min morfar brukade göra…

Jag skriver inte lika mycket här längre, mitt behov av att skriva av mig har minskat nu efter 81 dagar. Har nog med normaliseringen att göra. Orkar helt enkelt inte med att sluta snusa hela tiden. Paradoxalt så går det faktiskt nu lättare för mig om jag inte hänger här för ofta och blir påmind.

[cumulusnimbus]

Tolv veckor har redan gått och jag kan knappt fatta det. Första veckan räknade jag timmar och varje timme fick verkligen erövras. Nu inser jag att jag redan passerat 2000 timmar. Hade jag varit pilot och gjort så många timmars flygtid, hade jag ansetts som erfaren…

Som snusare gjorde jag 333000 timmar på raken, och i det perspektivet blir mina 2000 timmar skrämmande få, 0.6 %…

Jag har varit snusarproffs större delen av mitt liv och det perspektivet lär mig ödmjukhet, och att inte bli mallig och underskatta vilket djävulskt gift jag varit beroende av. Snustrollet har tålamod och ger inte upp, så det gäller att vara på sin vakt… Nu har jag dock övertaget och tänker använda tiden till att skotta igen alla farliga potentiella framtida dalar och svackor. Att lära känna någon igen som jag glömt och övergivit redan som 16 åring… En ung grabb med livets alla möjligheter och val framför sig…

[cumulusnimbus]

Nu när jag närmar mig tre månader så har snusgropen nästan vuxit igen. Kan fortfarande känna sug efter snus där ibland, men det går länge och längre mellan gångerna. Ansiktet har faktiskt antagit en mer symetrisk form som gör att jag ser yngre och snyggare ut enligt källor i min omgivning

Jag är glad att jag inte gick i Onicofällan eller tryckt upp papperstusar, ingefära eller annat i gropen. Gropen är knappt en grop längre och jag blir lika förvånad varje gång jag trycker upp tungan únder läppen och det tar stopp. För inte så länge sedan trycktes rinnande lössnusar omedvetet på plats just med denna tungmanöver… Ja inte saknar jag det precis…

[Författare]

Inlägg