Välkommen! › Forum › Dagbok › Det var ju busenkelt
Etiketter: Slutmedsnus
- Detta ämne har 671 svar, 68 deltagare, och uppdaterades senast för 4 månader, 1 vecka sedan av cumulusnimbus.
-
FörfattareInlägg
-
4 oktober, 2012 kl. 06:43 #77437cumulusnimbusMedlem
Idag har det gått 100 dagar sedan jag spolade ner mina snusdosor i toaletten. För mig representerar det en mycket efterlängtad gräns. När jag slutade intalade jag mig att om jag kan klara 100 dagar, så är jag sen fri.
I morse när jag vaknade på min jubileumsdag gjorde jag något jag inte gjort på två månader. Jag gick till min väska och började rutinmässigt leta efter dosan för min morgonsnus! Det skrämmer vettet ur mig att dessa invanda reptilreflexer sitter så rotade. För invanda är de, andra reptiler som krokodiler och sköldpaddor snusar inte…
Tror snustrollet spelat mig ett spratt så jag inte ska känna mig allt för mallig idag. Faran är inte över, även om den minskat dramatiskt över tiden. Det går allt längre tid mellan svackorna, de går över fortare och de är lättare att hantera. Mer som ett fade-out än ett magiskt stopp efter en förutbestämd tidsgräns. Trots det, jag har sett fram emot denna dag i 100 dagar. Målet i sig har varit en sporre, och kanske däri ligger räknandets funktion.
Kristina Lugn sa att livet är en parentes mellan evigheten och evigheten… Livet känns i det perspektivet för kort för att slösas bort på missbruk. Samtidigt är livet oändligt långt för en snusslutare som kämpar varje dag för att knyta ihop de två evigheterna. Men det är busenkelt att sluta snusa, man spottar ut snusen och stoppa inte in en ny så länge man lever… Evigheten kan vänta, fram till dess får man fylla sig med hälsa och lycka istället… Ett rätt sjysst deal faktiskt… Kör hårt alla hjältar som kämpar här!
4 oktober, 2012 kl. 11:59 #77438nybrocornerMedlemGrattis min hjälte… du är verkligen en hjälte…
100 dagar är respekt… – och du har gjort det… en dag i taget…
6 oktober, 2012 kl. 06:40 #77439cumulusnimbusMedlemDags att sätta lite nya kortsiktiga mål eftersom det känns farligt att hänga i luften efter att mitt 100 dagars mål är nått. Poängen är att förhindra att jag faller igenom vid en tillfällig svacka och tar till snuset igen.
Under de här tre månaderna har jag gått upp i vikt trots att jag tränat flitigt. Det beror på att jag kompenserat med socker och att ämnesomsättningen gått ner då snuset gick ur kroppen. Samtidigt har träningen varit ostrukturerad. Det är dags att ändra på det nu, och börja jobba på ett systematiskt sätt.
De närmaste 6 veckorna tänker jag deffa. Deffa går ut på att bränna fett, men samtidigt behålla eller tom bygga muskelmassa. Vid bantning bryts även muskler ner och då går metabolismen ner med. Om man istället bygger muskler samtidigt som man drar ned på fett och kolhydrater, så ökar de nya musklerna metabolismen och fettförbränningen ökar. Jag har varit i kontakt med en PT som gett mig ett varierat tre dagar per vecka styrkeprogram. Jag kommer att gå till gymmet söndag tisdag och fredag för mina styrkepass. Lördag är vilodag och resterande tre dagar kommer jag att köra fettbränning och kondition genom simning och promenader med pulsklocka.
Jag kommer att förändra min kost och utesluta snabba kolhydrater och dra ned på fetter rejält. Jag kommer att ta aminosyror, kreatin, koffein, omega3 och multivitamin/mineral som kosttillskott.
Koffein är lite på gränsen för mig, men jag kommer att dricka en kopp finkaffe precis innan passen, eftersom koffein ökar ämnesomsättningen och uthålligheten . Om det blir problem, lägger jag ner koffeinet igen, vi får se…
6 oktober, 2012 kl. 08:58 #77440cumulusnimbusMedlemLite startdata:
längd: 177 cm
vikt: 78.3 kg
ålder: 54 år
BMI: 25 på gränsen till övervikt
30 percentilen, dvs 70% av männen i min ålder har ett högre BMI
idealvikt: mellan 60-78kg
Det måste vara beräknat på amerikanska män för när jag kollar 50 percentilen så är jag i samma klass som en medel 28 årig man!!
6 oktober, 2012 kl. 09:58 #77441nybrocornerMedlemHärligt… du är en inspiratör… satt själv och tänkte, jag måste ha nåt mål med min träning… nu när man ser att man kan få resultat… måste få struktur i träningen… och hitta något att uppnå… kanske springa hela Linnéalunken till våren utan att vila…. nåt sånt…
6 oktober, 2012 kl. 10:44 #77442cumulusnimbusMedlemTror man behöver nåt att fortsätta kämpa med och nya mål att uppnå. Annars blir man lätt skrynklig och börjar pilla för myket navelludd… Då vet man aldrig vart det slutar… Vi kanske blir ena riktiga hurtbullar på köpet. Jag vet både en och annan som känner mig sen tidigare, som förvånat skulle höja på ögonbrynen åt mina planer. Har varit en degbulle allt för länge, men det ska bli andra bullar nu 😆
6 oktober, 2012 kl. 12:25 #77443nybrocornerMedlemJa… med tanke på att naveldjupet minskar, så skall man pilla navelludd så e det iaf snabbt avklarat numera…
Självklart behöver vi ha mål, som är rimliga att uppnå och som sporrar till fortsatt nikotinfrihet…
Jag kör mitt mantra…. tillåt dig att må bra…
7 oktober, 2012 kl. 06:31 #77444cumulusnimbusMedlemEn glad själ i en frisk kropp är idealet. Men idag känns det som om jag blivit spöad med ett brännbollsträ. Hela kroppen värker, så tydligen fungerar råden jag fick av tränaren… Kreatinet går in i musklerna och 1-2 liter vatten binds. Min fru tittade förskräckt på mina armar och undrade vad det var i pulvret jag äter, två pass på gymmet borde inte ge inte ett sådant synligt resultat. Vatten, vatten bara vanligt vatten…
Sover som en stock och tänker väldigt sällan på snus, så det verkar vara rätt spår för mig. Om jag startat detta för ett par månader sedan hade jag sluppit en massa onödigt lidande. Kan bara starkt rekommendera till alla snusslutare att börja träna hårt, det tar verkligen udden av abstinensen.
7 oktober, 2012 kl. 06:50 #77445nybrocornerMedlemGutt grabben…
13 oktober, 2012 kl. 04:39 #77446cumulusnimbusMedlemDet är svårare än jag tänkt att få till det med träningen. Mina små barn och mitt jobb pockar på uppmärksamhet de med. Samtidigt är det här så viktigt för mig. Att tämja socker och snabba kolhydrater kan visa sig vara den svåraste utmaningen av alla. Kolhydrater är ju både förknippat med njutning och kost. Mina tre styrkepass i veckan fungerar men, det är svårt att hinna fylla på med fettbrännande pass däremellan. Tyvärr är det nog inte realistiskt för mig att förvänta mig mer än tre pass i veckan även om jag önskar mer. Kvaliteten på passen blir viktigare då kvantiteten går ner…
Konsekvensen blir också att jag då behöver bli ännu striktare med kalorier än vad jag redan är. Det känns redan nu precis som när jag har snussug, fast nu vet jag skillnaden. Min lata kropp skriker efter snabba kolhydrater för den är för snål att använda fettet i förrådet… Ett förråd som påminner om 38 års missbruk och i förlängningen ledproblem och risk för diabetes.
Lågkaloridiet med träning triggar definitivt snussug… Den senaste veckan har varit värre än på mycket länge. På ett sätt förvånar det mig och på ett annat plan inte alls… I början då jag la av snuset tillät jag mig sötsaker och snabba kolhydrater som kompensation, jag ändrade fokus på mitt blandmissbruk från nikotin till socker. Nu startar snustrollet en revolt, för när inte nikotinet, alkohol, koffein eller ens socker finns tillgängligt i tillräckliga mängder, saknas medel att tjuvkoppla reptilhjärnan. Limbiska systemet fårnu klara sig med naturliga belöningar och det är alldeles för långsamt för en söndersnusad hjärna att nöja sig med. Extra allt nu!!! skriker den som ett bortskämt kortsiktigt barn.
Snart fyra månaders kamp med mig själv har dock lärt mig att jag kan stå emot det kortsiktiga begären och att jag har kontroll över min framtid om jag väljer det. Det var tufft att sluta snusa, att sluta svulla kan visa sig vara värre, men med ett förnyat och ökat självförtroende ska det gå vägen!
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.