Välkommen! › Forum › Dagbok › Det var ju busenkelt
Etiketter: Slutmedsnus
- Detta ämne har 671 svar, 68 deltagare, och uppdaterades senast för 6 månader sedan av cumulusnimbus.
-
FörfattareInlägg
-
30 november, 2012 kl. 04:25 #77509issenMedlem
Jag hade förmodligen skyllt diverse besvär på att jag sluta snusa några gånger för mycket på jobbet…. en kollega talade vänligt men bestämt om för mig att jag minsann hade klagat för samma besvär även när jag snusade…. det blev ett uppvaknande för mig.
Och, mina hemska yrselanfall visade sig bero på att jag hade fått kristallsjukan och inte alls på krånglande blodtryck i och med snussluteriet….
30 november, 2012 kl. 06:40 #77510nybrocornerMedlemJadu… hjärnan jobbar och istadigt får vi hålla igen…
Jag verkar också tro att snus skulle vara ett undergörande medel som skulle förändra mitt liv så att det blev lika underbart som förut… problemfritt, som en dans på rosor…eller hur var det….
Var det inte ett helvete jag lämnade… ett helvete som är större och värre än själva snusslutandet…
Bara det att i den abstinensen får man hål när man mular in snuset och för stunden slappnar av och känner sig gooo
Nu står abstinensen på svagt hela tiden och utmattar oss genom att ligga på hela tiden… hela tiden…
Livet går upp och ner, förra veckan var en guldvecka för mig, denna veckan har varit ett helvete… abstinensen går på som vanligt, men skillnaden är hur jag hanterar mitt liv och tillåter mig fokusera…
Allt handlar om att jag förra veckan klarade att vända helvetet till nåt positiv… i denna veckan har jag inte riktigt orkat lyfta mig…
Idag handlar allt om att klara en mycket jobbig arbetsuppgift hela dagen där jag kommer att exponeras för nikotin många gånger… hela tiden… och i min hjärna har jag redan ett rejält försvar… samtidigt planerar mitt andra jag nåt helt annat än försvar… för jag kommer självklart klara av detta bättre med nikotin i blodet… eller så e det självklart inte..
Såhär har jag det jämt, skillnaden är att jag nu inte är rädd för dessa drag… jag försöker ta kommandot, backa tänka efter, ta kommandot och leva så att jag tar ansvar…
30 november, 2012 kl. 17:29 #77511cumulusnimbusMedlemJa det handlar om vem som har kommandot, reptilen eller den tänkande delen av hjärnan… Stopp, tänk, reagera! gillar inte snusdemonerna att man håller på med… De skulle föredra att man var lite spontan med nikotinet, men så roligt ska vi nog inte ha…
5 december, 2012 kl. 17:56 #77512cumulusnimbusMedlemUppiggande i en del av hjärnan och samtidigt lugnande i en annan… Undra på att man fastnat och fortfarande känner sig lite mysko efter snart sex månader… Foten i kläm? Jajamensan!
7 december, 2012 kl. 15:03 #77513cumulusnimbusMedlemIdag rök jag ihop med min fru och det var mest hennes stress just nu som gick ut över mig. Hon har en överhängande deadline och några av hennes medarbetare levererar inte riktigt som man kan förvänta sig. Jag fanns helt enkelt tillgänglig i tid och rum som mottagare för hennes frustation.
Jag gick i taket förståss, som så många gånger förr det senaste halvåret. Man blir ju så skör och lättretad då man slutar snusa… Mothugget vart beskt, jag var ju ett offer…
Då jag lugnat ner mig och eftertankens kranka blekhet kommer över mig, inser jag vilken besvärlig och egocentrisk person jag varit det senaste halvåret. Det utrymme som jag självklart tagit, unnar jag inte min fru de få tillfällen när hon verkligen behöver det, för att få lätta på trycket.
Utan min frus förståelse hade det aldrig gått så väl, mitt lidande har varit hennes. Mina barn har också fått känna av att deras far inte har haft det tålamod och närvaro som barn behöver. När jag snusabstinent tagit egen tid för att lätta på trycket på gymmet, har min fru funnits där för barnen. Det som hon velat utveckla, har fått stå tillbaka för mitt slutasnusa projekt.
Hon som valt att fortsätta leva vid sidan av en snusslutare förtjänar en riktigt fin julklapp i år, men framför allt att återfå det utrymme hon behöver och den uppskattning hon förtjänar. Det är dags att sluta sluta snusa… Att ha levt med ett åskmoln kan inte ha varit så lätt… Efter regn (och åska) kommer förhoppningsvis solsken
7 december, 2012 kl. 16:54 #77514nybrocornerMedlemVad jag känner igen mig… hela tiden…
10 december, 2012 kl. 18:57 #77515cumulusnimbusMedlemIdag gjorde jag något galet farligt… Stressad av multipla deadlines lade jag upp en koffeintablett under läppen. Den känslan och effekten kändes alldeles för bra och påminde allt för mycket om svunna tider. Den här dumheten kommer jag att få betala för. Don’t try this at home!
10 december, 2012 kl. 19:12 #77516nybrocornerMedlemAj aj aj… jag som inte ens dricker kaffe… fast sista tiden har jag lite funderat på att ge vika…
Ikväll däremot är det ett glas rödvin efter joggingturen till Nobelfesten…
Dopaminet möter mig för en stund…
12 december, 2012 kl. 01:40 #77517cumulusnimbusMedlemJaha, då vaknade man mitt i natten och är sugen på en kopp kaffe! Koffeintabletter är riktigt farliga saker för mig kan jag bara konstatera…
12 december, 2012 kl. 04:59 #77518cumulusnimbusMedlemNu är det dags för en kall kalkon.
Efter en kort tids nedtrappning har jag bestämt mig för att inte skriva eller säga ordet S**S på minst en vecka. Jag har laddat upp med en hel radda invektiv utifall att abstinensen blir för svår.
Efter snart ett halvårs pillande med navelludd är det dags att börja bli lite självständig. Jag är förståss inte redo för at ta steget fullt ut ännu, att sluta sluta snusa och inte tvångsmässigt logga in för att se om mina virtuella olycksbröder och systrar har delat med sig av sitt lidande. Det vore en övermänsklig utmaning för närvarande. Men min självcensur, att inte säga, eller skriva S**** , är ett stort steg i den riktningen. Jag är övertygad om att min närmaste omgivning kommer att vara mycket tacksamma över mitt beslut. Mitt ältande, tjatande och ändlösa sökande efter svaret på synapsernas gåtor får vara över. Åtminstone för en vecka. Håll tummarna för mig!
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.