Välkommen! › Forum › Dagbok › Det var ju busenkelt
Etiketter: Slutmedsnus
- Detta ämne har 671 svar, 68 deltagare, och uppdaterades senast för 4 månader, 4 veckor sedan av cumulusnimbus.
-
FörfattareInlägg
-
25 mars, 2015 kl. 04:17 #84605issenMedlem
Grattis!! Vi börjar bli många som passerar tusendagar, härligt!
25 mars, 2015 kl. 10:06 #84606addeforeverMedlemTycker det är så fantastiskt att ni som är old school fortfarande är igång. Jag minns att jag aldrig riktigt fattade vad som hände den dagen jag återföll efter tre år av snusfrihet. Jag gick från att se mig som en nikotinfri kille till en nikotinpundare inom loppet av ett par dagar. Det som jag kämpar med mest nu är att inte falla in i mat och träningsberoende vilket jag gjorde senaste gången. Det skapar emellertid känslan av att det är tusen gånger tuffare den här gången.
Fortsätt så länge ni är motiverade för ni är väldigt inspirerande!
14 april, 2015 kl. 02:39 #84853cumulusnimbusMedlemJust den känslan som addeforever beskriver gör att jag inte törs misslyckas igen.
Jag har liksom många andra här slutat ett antal gånger förr, som längst höll jag upp 1.5 år och en snus var tillräckligt för att fastna igen. Skulle jag trilla dit idag efter snart tre år, så skulle det nog vara kört för alltid. Just insikten att man väldigt lätt byter ut huvuddrogen mot något annat som får fylla samma tomrum, gör att det känns som om att man egentligen inte på djupet tagit tag i grundproblemen. Att sluta igen blir för övermäktigt, men att aldrig sluta sluta snusa funkar inte heller…
Att hänga här blir dubbelt. Dels påminns man att man bara är en snus ifrån att snurra ner i avgrunden. Å andra sidan så släpper man inte riktigt taget om snuset när man regelbundet påminns av andras vedermödor och kamp.
Det är dags att gå vidare har jag sagt förut och sen kommit tillbaka, men jag säger det ändå igen. Jag kommer nog att gå in och kolla räkneverket ibland och hurra mig själv vid jubileum. Nu med 1022 dagar i ryggen och 829 skapade svar, så får det kanske räcka…
Lycka till alla tappra och grattis till ett bra beslut…
Tricket är att aldrig i livet peta i sig nikotin igen. Oavsett vad som än händer. Rätt logiskt faktiskt. Busenkelt…
14 april, 2015 kl. 19:01 #84858issenMedlemDå önskar jag dig lycka till Cumulusnimbus och hoppas vi träffas på här lite då och då även framöver 🙂
Jag är också redo att släppa taget om denna sida men ibland vill jag gå in och läsa om andra för det är lätt att glömma hur jävligt det var att sluta. För det var det! Men det gick och jag kommer aldrig att börja igen. Så är det bara!
Vi ses 🙂
14 april, 2015 kl. 19:17 #84859messiMedlemVore synd om du försvann helt ju:)
Största skälet till att jag ändå kommer hit fortfarande är att jag är så nöjd att jag inte är i början av sluta-snusa-resan! När jag slutade snusa och man kände sig så jävla borta, frustrerad, rastlös och allt annat tänkte jag alltid att fy fan va skönt det måste va för dom som ligger 100+ dagar. Jag ville va där istället för i den andra skiten.
Nu är jag en av dom som ligger bra till och behöver inte kämpa varje timme/dag/vecka .. Och när man är på rätt sida känner man sig nöjd och stolt och kommer gärna in hit och tittar till läget. Och kanske slänger ur sig ett par peppande ord till nån stackars sate som kämpar gärnet efter bara ett par dagar eller veckor!
14 april, 2015 kl. 19:27 #84861LinaMieMedlemJag är djupt tacksam för er som kikat in och skänkt hopp med era många dagar! Jag har 29 dagar bakom mig nu. Det är fortfarande tufft. Men det går bättre och bättre. Risken att trilla dit känns dock stor så än ett tag behöver jag peppning. Grymt jobbat av alla er som lyckats och tack för att ni orkat/orkar peppa!
Personligen kan jag tänka mig att jag är en sådan som kan hamna i det där att aldrig riktigt släppa snuset och gå vidare om jag kontinuerligt påminns om det genom tex den här sidan. Men det lär visa sig. Vi är alla olika! 🙂
15 april, 2015 kl. 07:50 #84869nikotinilsMedlemFör mig har forumet gjort hela skillnaden mellan att försöka sluta och verkligen sluta! Det ger liksom slutandet en mening bortom mina egen situation. Jag märker redan att behovet av täta besök minskar, men jag tänker titta in då och då för att påminna mig om varför jag slutade och inte minst peppa andra som är i början av slutandet.
Känns ju lite som att sparka in en vidöppen dörr, men det kanske tål att sägas ändå: tillsammans kan man lösa saker som inte är möjliga att göra ensam!
Heja alla slutare!15 april, 2015 kl. 17:40 #84872cumulusnimbusMedlemTack alla för de kloka orden! Forumet har varit enormt viktigt även för mig och en stor anledning att det fungerat så bra hittills, är all peppning jag fått av andra snusslutare. Jag säger inte adjö, snarare på återseende… Men det blir nog glesare mellan gångerna framöver…
Till slut känner man sig som den gamle gaggige farbrorn på släktmiddagen som likt en trasig LP-skiva drar samma gamla historier om och om igen. Då är det kanske dax att tacka för kaffet…
Lycka till därute och kom ihåg de två gyllene reglerna: Regel 1) Stoppa under inga som helst omständigheter in något med nikotin så länge som du lever. Regel 2) I alla övriga fall så gäller automatiskt Regel 1.
16 april, 2015 kl. 07:39 #84882MotivationMedlemJag hoppas att du så småningom kommer över detta forum, för din skull. Men jag tror att det är en del i terapin, själv har jag kommit över den här delen också (tror jag 😉 ) men jag förstår att det tar olika lång tid.
För alla andra snus-slutares skull så är det en stor förlust att inte få dina kloka ord och sanningar. Även om du tycker att du upprepar dig så är det ju nya slutare du peppar varje gång.
Ha det så gott och tack för allt stöd.
Kram16 maj, 2015 kl. 00:19 #85211cumulusnimbusMedlemEn dryg månad sen jag skrev något här och jag kan bara konstatera att allt känns som vanligt. Känner mig helt likgiltig inför snus och berörs ej av andra snusare. Tycker mest att de luktar äckligt… Snustrollet ligger förmodligen i dvala och har lagt allt hopp på att jag en dag tror att jag är immun mot snus och kan prova. Bara en enda, en gång… Bara för att bevisa att man är fri… Sorry, men den går man inte på igen, så snustrollet får vänta förgäves… Om man slutar snusa en sekund i taget, så når man snabbt en minut i taget och vips är man på en dag i taget tåget. Därifrån går det snabbt till en vecka i taget och innan vet ordet av så går det månader. Efter två år vågade jag tro på att jag faktiskt hade slutat snusa. Fast egentligen så slutade jag ju när jag bestämde mig för att det var dags att spotta ut, skölja munnen och sen inte stoppa in någonting nytt så länge som jag lever, och så var det klart.
Allt sitter i huvudet. Så till er som börjat räknat sekunder och minuter kan jag bara säga grattis, det var det smartaste ni gjort på mycket länge!
- Det här svaret redigerades för 9 år, 6 månader sedan av cumulusnimbus.
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.