Välkommen! › Forum › Dagbok › Det var ju busenkelt
Etiketter: Slutmedsnus
- Detta ämne har 671 svar, 68 deltagare, och uppdaterades senast för 4 månader, 4 veckor sedan av cumulusnimbus.
-
FörfattareInlägg
-
30 augusti, 2019 kl. 13:44 #91760InkognitoMedlem
Fantastiskt! 7 år är en lång tid. Jag lyfter på hatten åt en sån bedrift, själv har jag klarat dryga året nu och kommer nog aldrig att återvända till träsket igen. Känn dig tacksam.
31 augusti, 2019 kl. 16:43 #91769martin_1MedlemGrattis! Bra jobbat! Bara att fortsätta på samma kurs!
16 december, 2019 kl. 09:42 #91859cumulusnimbusMedlemIgår stod jag och tittade på en snuskyl och kollade in alla nya märken som dykt upp de senaste 7.5 åren. Märken jag aldrig provat… När jag snusade hade jag stenkoll på marknaden. Blev lite nyfiken och fick lust att prova… Trodde Snustrollet gett upp och flyttat ut för länge sedan. Jag passade och vann ”vem blinkar först leken” som vanligt.. Man är bara en snus från avgrunden hela tiden tydligen…
18 december, 2019 kl. 08:22 #91861Vante AnteMedlemBra där cumulusnimbus
Snus trollet är och förblir ett lurigt troll.
Men i dagsljus ”smälter” de flesta Troll som du vet
& vi har haft dåligt med soltimmar 😉God Jul & Gott nytt 2020
Vante Ante
9 april, 2020 kl. 06:38 #92034cumulusnimbusMedlemJag tittar in ibland och får hela tiden nya insikter om vad snusandet och snusslutandet gjort med mig. Över 7.5 år har gått som snusfri men före det fanns det ett 38 års snusande med ett flertal utbrytningsförsök. Det längsta stoppet varade i 18 månader, sen följdes det av flera års snusande innan det nuvarande stoppet. Vad var det som gjorde att det har fungerat så länge den här gången? Det har jag tänkt mycket på…
Att sluta snusa är busenkelt har jag skrivit många gånger. Spotta ut. Skölj. Stoppa sen inte in något med nikotin igen så länge som du lever. Klart.
Läser om andras våndor efter ett års slutande. De har gått igenom en grym avtändning den första tiden. Sen har deras nervsystem byggts om och nikotinreceptorer degenererats och dopaminregleringen långsamt återställs. Sen har de upplevt ett sorgearbete där de genomlevt ”första gången” julafton utan snus, ”första gången” i bilkön till Åre utan snus och så vidare. Efter ett år är det ingen nyhet längre att man har slutat. Omgivningen tycker att man har lyckats och blir bara irriterande av ens ältande varje gång man triggats av att passera en snuskyl eller liknande. De har redan hört det till leda…
Ensamheten i slutandet blir inte mindre vartefter att åren går. -Pappa, du har väl aldrig snusat? säger barnen. För dem har nästan en livstid gått och de har glömt. Omgivningen definierar en som ickesnusare. Fast egentligen är man en livstidsdömd som fått en villkorlig dom. Ett enda snedsteg kan bli som att hamna på fel ruta i Monopol: -”Gå i fängelse utan att passera gå”. En handgranat i handen och sprinten dragen och borttappad, man greppar krampaktigt och får aldrig släppa taget om den.
Just insikten att det är busenkelt att sluta, men så svårt att fortsätta sluta varje dag, är oerhört viktig. Det finns ingen timeout. Även om andra glömt att man en gång varit snusare, så bär man på en enorm stolthet över sin bedrift. Det självförtroende som växt efter segern mot snustrollet är berusande och det är så lätt att bli övermodig och känna sig botad. Men snustrollet är en dålig förlorare med ett enormt tålamod. Får man en svacka efter ett år eller längre, så kanske man aldrig reser sig igen.
Kämpa på alla krigare! Efter några år glömmer man, liksom omgivningen gjort för länge sedan, att man en gång varit snusare. Det är bara att fortsätta med det så länge du lever. Det är du värd.
15 april, 2020 kl. 11:10 #92036SussilullMedlemSå igenkännande du skriver cumulusnimbus,tack! Stämmer himla bra och att jag få vissa dagar som du skriver jobba med min tanke angående snuset. Har lärt mig att jag vinner över den och att tanken försvinner om jag gör någonting. Att bara sitta och grubbla på snus (sämre dagar i allmäntillståndet) är det värsta jag gör för mig själv och i den där ensamhetskänslan angående slutandet.
Ingen bry sig så varför inte börja snusa igen bara.
För snuset gör mig ej lyckligare för tusende gången, är det det som behövs säga inför mig själv så säger jag det återigen. Snuset gör varken mig eller ni andra här ute lyckligare. Livet finns där för mig och er så låt oss ta för oss av livs buffén istället.
Ha det gott alla och fortsätt stå emot!16 april, 2020 kl. 07:30 #92039Vante AnteMedlemJag känner en stor glädje med precis alla som tar sig
igenom & når friheten.
Ler stort när jag läser här på forumet. Oavsett vägen
som väljs. Vi är alla olika och väljer olika vägar.Att verkligen bry sig om sig själv -det är att sluta snusa.
Att göra det bästa för sitt eget liv.
Att boosta sitt liv- kanske vi kan säga.Ännu en Påsk passerad & en Mars månad vi sent
kommer glömma.Vante Ante
6 oktober, 2020 kl. 05:05 #92195cumulusnimbusMedlemMissade 3000 dagar och 8 års firande med råge… Den här sidan betydde mycket för slutandet när det begav sig. Inte inne så ofta, men kul att se alla kämpar igen!
6 oktober, 2020 kl. 07:39 #92196nikotinilsMedlemJa, tänk vad tiden går….. Du var en inspirationskälla för mig för ca 5,5 år sedan @cumulusnimbus! Kämpa på alla slutare, det finns ett liv efter snuset!
10 oktober, 2020 kl. 15:25 #92202issenMedlemGrattis 😀
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.