Välkommen! › Forum › Dagbok › En gång för alla
- Detta ämne har 291 svar, 42 deltagare, och uppdaterades senast för 1 år, 1 månad sedan av MickeJakobsson.
-
FörfattareInlägg
-
22 juli, 2015 kl. 02:07 #85886mumintrolletMedlem
Nu får det vara nog efter ca 20år av snusande så förklarar jag mig nu färdig. Sista snusen spottades ut ca 21:00 den 20juli2015, det är nu ca 31h sedan och jag ligger sömnlös och vänder mig i sängen.
Vad gör man, jo i stället för att vrida sig i all evighet så öppnar vi laptopen och delar med oss av denna kampen. Kanske man en dag kan gå tillbaka till denna öppningsposten och konstatera att det lyckades till slut. Jag hoppas även att detta kommer att hjälpa någon annan i dennes kamp mot nikotinmonstret.
Det var svårt att finna nån bra rubrik på detta projekt. Klockan är 04:05 och har suttit och knackat på denna posten bra länge redan.
Kanske man försöker sova ett par timmar innan klockan ringer, känns visserligen omöjligt…men kanske man försöker iaf. Lär knappast bli den sista sömnlösa natten.
Ska i nästa post skriva mer om hur mina första timmar varit…och hur jag kom på idén att nog får vara nog.
- Detta ämne redigerades för 9 år, 5 månader sedan av mumintrollet.
22 juli, 2015 kl. 03:34 #85888mumintrolletMedlemVi kan glömma det med sovandet, det blev inte av iaf.
Dag -1 söndag 19.juli: Vad gör man, jo man kikar på potentiella flyg från Helsingfors till Stockholm OCH potentiella Silja- och Viking Line resor från både Helsingfors och Åbo till Stockholm.
Jag har ju enbart 7 dosor kvar, nästkommande helg är det uppsnusat och jag är TOTALT lost. Inga bekanta på väg till Sverige, har inte möjlighet att åka själv heller och det med att köpa under disk kan vi bara glömma. Senast jag hört har det väl legat på kring 8eur dosan, kanske även mer.Min egen smärttröskel kom mot nånstans vid 6euro, skulle jag nånsin behöva köpa för över det skulle jag hellre sluta. Det intalade jag mig själv kanske 5-6år sedan. Märkligt nog höll det löftet, men inte att min snuskarriär skulle varit över i allafall.
Dag 0 måndag 20.juli:
Klockan ringer vad gör man, jo istället för att köra klassikern dvs in med första snusen i samband med snoozen från mobiltelefonen så stiger man upp. Ingen fara än så länge, detta löjliga testet har man ju skojat med kanske 50ggr i sitt liv tidigare bara för att få belöna sig med en liten fördröjning ”oj vad duktig jag är, jag kunde hålla mig halvtimman extra 😀 ”
Jag har ju redan insett det är kört, 7 dosor kvar och jag har ett hundratals ggr sett hur dosorna minskar och desperationen stiger vid varje dubbelsnus som ryker under läppen. Just det ja, två portioner under läppen ska det vara.Jag kom mig till jobbet i måndags, det gick si sådär, senast på väg till jobbet skulle dubbla kuddarna suttit som gjutna under läppen. Sutta på dagens första, de som i regel alltid smakade bäst och jag kunde hålla längst i munnen.
Men nehej, nu ska vi köra ett tortyrtest, VARFÖR? Jag har ännu ej förstått varför jag skulle utsätta mig för detta. Jag hade 2st snusdosor med mig på jobbet och väljer att börja må dåligt i stället.
Första tunga abstinensbesvären började nog krypa på kring 09.
Tiden mellan 09-12 var absolut FRUKTANSVÄRD, kände mig ärligt talat full på jobbet. yrseln var kraftig, har upplevt den vid ett par tillfällen tidigare men i regel alltid lyckats låna snus av nån kompis vid dessa Mayday situationer.Klockan var strax efter 16, dags att åka hem. Måndagen var ju sjuk, utsatte mig för heldagstortyr på jobbet med 2 snusdosor framför mig ”varsågod, knäck fegis om du vill”. Skrattade glatt, det var ju fruktansvärt men jag klarade det OCH stoppar 2 belöningskuddar i munnen, MUMS!
Plockar bort de ur munnen efter enbart 5sek, har portionerna på handflatan och stirrar….vad gör jag, du höll så länge men vad vill du göra nu gosse? Stoppar tillbaks snusarna under läppen iaf och åker hem, får nån form av välbehag som alltid tidigare, MEN jag känner även en märklig besvikelse och skam jag aldrig känt tidigare.Kommer hem spottar ut blåa Kalibersnusarna, käkar middag och slänger sedvanligt in vad som blivit mina hittills sista snusar kring kl 19.45 måndagen den 20juli, kl 21:00 känns de tomma för nikotin och spolas ned i toaletten.
Klappar mig själv på axeln, vilken dag!!! Jag klarade mig på blott 4 portionskuddar, normalt ligger jag på 1,5 dosa pr dag.
Tisdag 21juli:
Dvs igår. Genast jag vaknar upp känns det som…. det ligger i luften. Det är idag det skall ske!!!
Det kom som en blixt från klar himmel, tanken har funnits där i säkert 15år, det vore bra att minska på mängden eller sluta helt o hållet. Viljan har dock saknats, nu finns även den för första gången efter det löjliga testet jag utsatte kroppen för igår.Hur kändes då gårdagen i helhet? Det kändes inte bra, inte bra alls, jag kände mig fortfarande riktigt groggy. Måndagen var ändå värst och då belönade jag mig iaf med 4st portioner på eftermiddagen/kvällen. Jag kände mig fortfarande rejält ”full” även igår. Känns märkligt att använda termen full på jobbet, men det är nog den närmaste beskrivningen jag kan komma på.
Hela gårdagen känns eg som om den inte ens existerade, märklig tomhet, allt kändes overkligt. Även löprundan när jag kom hem kändes overklig.Ca 33h bakom mig nu sedan min sista snus. Förra natten gick ju åt helsinki 😉 , men ok, det ska väl komma lättare nätter framöver. har totalt ca 2-3h sömn bakom mig och dags att dra på jobbet snart.
Läget just nu känns, helt OK.
- Det här svaret redigerades för 9 år, 5 månader sedan av mumintrollet.
22 juli, 2015 kl. 07:31 #85891mumintrolletMedlem36h avklarat.
När man läser veteraners inlägg där man överskridit barriärer på 30dgr 100dgr eller 1000dgr känns det oerhört löjligt att sitta och räkna timmar, men alla var väl tvungna att börja därifrån?Sista 2 timmarna har varit överraskande jobbiga av nån anledning. Nästan så det kändes enklare att fokusera när huvudet var totalkarusell, nu börjar värsta yrseln försvinna. Det är ju inte klart i knoppen ännu, men jag känner mig ärligt talat inte lika ”berusad” längre.
När försvinner yrseln helt och hållet?22 juli, 2015 kl. 08:21 #85892messiMedlemDet är absolut inte löjligt att räkna timmar… Det är en överlevnadsstrategi! Man måste besitta en väldigt tjurskallig och envis inställning för att klara det här. Dessutom kunna stå ut med lite nervösa, oroliga och rastlösa perioder…. Men det lägger sig så småningom, det lovar jag dig! Jag skulle aldrig vilja byta plats med dig och göra om den här resan nu, men är enormt glad att jag stog ut!
Lycka till!
22 juli, 2015 kl. 10:01 #85893mumintrolletMedlemTack messi, det var en dylik uppmuntran jag behövde! Väldigt glad någon vågade in sig o kommentera och att inte min jobbiga resa på forumet och mot snusdemonen blir en enda lång monolog.
Började fundera på när jag egentligen började snusa, jag tror jag testat första gången nån gång 1995-1996 på fest, 1997 fanns nog första dosorna redan i kylskåpet. Dvs 20 års jubileum blev det aldrig, däremot aktivt snusande i 18-19år. I starten kunde jag antagligen vara utan en dag eller två, men ganska snabbt blev det en daglig idiotisk hobby.
Det värsta av allt är att jag var över 20år när jag började ???? Hur idiotiskt är inte det!
Sista timmarna har varit hårfint lättare igen. Det som känns märkligast av allt är att knoppen börjar kännas allt klarare.
Knappt 40 timmar gick i totaldimma, yrsel, helt oförklarligt snurrig, kommer knappt ihåg vad man pratat. Allt har känts overkligt nästan helt fram till nu.Ett par lättare timmar till skulle kännas välkommet, missuppfatta mig inte, JAG ÄR SERIÖS, nog är nog. Dock känns det som man förtjänar att få glida lite efter att ha jobbat hårt i snart 40h.
Har även idag med mig mina 2 dosor på jobbet, det känns som en säkerhet på nåt sätt. Jag vet att valet är 100% mitt eget.
Det skulle varit betydligt värre att ha snusat sig tom först, osäker på om det skulle funkat alls för mig, beslutet skulle funnits hos nån annan än mig själv i så fall….eller tja så känns det i alla fall.22 juli, 2015 kl. 11:50 #85895issenMedlemBra beslut! Det tar ett tag till innan du är ute på andra sidan och börjar märka vinsterna men det kommer! Och det är fantastiskt hur mycket bättre man mår som icke nikotinist. Ibland tycker jag att jag har slarvat bort 30 år av mitt liv medan jag snusade men det är egentligen inte viktigt. Det viktiga är att jag inte längre snusar i resten av mitt liv!!
Så kämpa på och räkna timmarna, det har vi garanterat alla gjort 🙂
22 juli, 2015 kl. 15:33 #85900mumintrolletMedlemSnart 45 timmar och tivolit är stängt. Iaf är karusellen stängd som snurrade de första 30 timmarna.
Jag är nöjd, det fick verkligen räcka till.Märklig känsla, även märkligt att försöka klura ut hur diverse signaler i kroppen skall tolkas.
Är detta hungerskänsla?
Är detta sug efter snus?
Tidigare dämpade jag samtliga signaler med dubbla snuskuddar.Vad som oroar mig allra mest just nu är att det inte känns SÅ himla illa i allafall.
Jag var inställd på att en nästan 20år lång snuskarriär är näst intill omöjligt att bota bort.
Vid alla helgona kommer ev. första lilla ljusglimten,annandag jul kommer en lite bättre dag osv.Jag var verkligen inställd på ett helvete i minst ett halvår.
Därför har jag nu väldigt svårt att acceptera det faktat att jag inte mår alls så illa för tillfället.
Jag mår bättre än i morse…
Är det tillåtet att må lite bättre redan så här tidigt?
Det känns som om jag inte vore värt det.Känns som smakerna kommer fram lite bättre i allt man tuggar.
Allt som jag på förhand hade föreställt mig skulle vara det jobbigaste har inte alls varit SÅÅÅ förbaskat omöjligt.
– Kaffe, har jag märkligt nog inte alls förknippat så kraftigt med snus
– Efter-maten-prillan-suget har inte varit så illa som jag trodde
– I tillägg var jag fullkomligt övertygad om att nikotinabstinensen skulle vara helt omöjlig. Visst, kul var det ju inte, men ändå inte så illa som jag hade tänkt mig.Cold turkey är det som gäller här med, inga tuggummin o tabletter, jag är säker på att det är allt el inget som är det enda som funkar för mig med.
22 juli, 2015 kl. 17:13 #85902LinaMieMedlemJag räknade stolt mina timmar i början! Varje timma är ju en vinst och absolut inte fånigt. Det är en kamp, det här att sluta snusa.
Resan ser lite olika ut för oss alla men den är definitivt värd att genomföra. För mig var de första 4 dygnen lätta. Sen kom det. Ordentligt.Heja dig och grattis till en verkligt bra beslut!
Cold turkey är en bra väg. Håll i, håll emot och kämpa!
22 juli, 2015 kl. 19:02 #85909mumintrolletMedlemTack alla! Känner hur varje meddelande av er faktiskt har överraskande stor betydelse och ger krafter att fortsätta.
Nu kommer vi upp i 48timmar utan snus, dvs snart börjar det tredje dygnet ticka på uret.
Gick faktiskt lite fortare än vad jag hade tänkt mig.Nu är jag ändå tvungen att medge att för allra första gången hittills fick jag alldeles nyss ett riktigt sjukt sug efter ett par påsar under läppen. Det vattnades i munnen på mig…. eeeh är detta normalt? Suget var så stort att jag fick fighta ordentligt. Jag gick ut o promenerade 20mins o nu känns det lite bättre igen.
Jag hann redan bli lite överdrivet självsäker på att detta med att sluta kanske bara är ”a walk in the park” men jag blev rejält nedbrottad på mattan och påmind om att kampen kanske bara har börjat än.
Suget nyss var faktiskt onödigt tungt att stå emot, var ju inte alls kul… Har jag mycket av detta framför mig ännu?
Nästan så jag funderar på att slänga iväg alla burkar jag hade kvar bara för säkerhets skull. I morse var jag ännu av den åsikten att det bara är skönt att ha burkarna hemma och känna hur jag är herre på täppan..23 juli, 2015 kl. 07:49 #85911mumintrolletMedlem60h and counting…
Hmmm, det är bara lite över ett dygn sedan jag satt och skrev mina första inlägg.
När jag nu läser igenom vad jag skrivit förstår jag knappt texten. Känns som jag hade väldigt svårt att formulera mig och få till begripliga meningar. Inte en chans att jag kommer att redigera texten, allt får stå exakt lika klantigt och fjantigt och svårbegripligt som det ser ut, det har varit en del av avgiftningsprocessen…som fortfarande pågår.Kändes faktiskt rätt skönt att läsa igenom inlägg från LinaMies dagbok där du beskrev att du upplevt något av det samma. Jag är/var lite orolig det var nån permanent skada man åstadkommit uppe i hjärnan, men kanske det inte är det. Det tar bara lite tid att lära sig skriva o tänka igen när man både skrivit och tänkt med gift i hjärnan de senaste 20 åren.
Både förvånad och ickeförvånad över att jag sov som en stock förra natten.
Med ca 3h sömn natten innan denna känns det naturligt att kroppen var tvungen att sova ikapp lite av sömnskulden.
Något som förvånade mig var att det kändes som om kvalitén av sömnen var hur djup och skön som helst(?) Även om jag vaknade en gång kring kl 04 så somnade jag bums igen.
Något annat som förbryllade mig var hur snabbt jag somnade igår, jag minns absolut ingenting av insomningsprocessen. Jag brukar ligga o tänka i allt mellan en halvtimme och 2timmar innan jag somnar. Igår tog det mig inte mer än en halvminut, jag är helt övertygad, jag var borta på en gång. Jag kommer inte ihåg när liknande skulle skett mig senast.Märkligt nog infinner sig inget sug alls efter snus för tillfället, känns relativt balanserat. Har haft 3 riktigt behagliga timmar sedan jag vaknade i morse. Gårdagens elaka sug på kvällen håller mig ändå på alerten, får absolut inte känna mig alltför behaglig och avkopplad ännu.
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.