Välkommen! › Forum › Dagbok › En gång för alla
- Detta ämne har 291 svar, 42 deltagare, och uppdaterades senast för 1 år, 1 månad sedan av MickeJakobsson.
-
FörfattareInlägg
-
6 oktober, 2015 kl. 18:01 #86633misjaMedlem
Jag hade jättejobbigt runt 80 dagar. Extremt deppigt vilket förstärktes av att jag var helt oförberedd på en sån kraftig attack efter så pass lång tid. Efter 90 dagar har det inte bara varit lätt men inte alls i närheten av så jobbigt som jag hade det där du är nu. Du är jätteduktig och din dagbok talar sitt tydliga språk – du har lyckats sluta!
6 oktober, 2015 kl. 18:37 #86634mumintrolletMedlemEtt löppass när jag kom hem var precis det jag behövde, känns genast bättre igen.
Det är märkligt hur vissa vanor för att finta bort snusmonstret fortsatt är så viktiga. Genast när jag tappar tråden så ser monstret sin chans och börjar bråka. Tydligen är detta möjligt ännu efter 2,5månad.
Regelbunden löpning verkar fortfarande vara ett måste för mig. Jag blir grinig om jag har fullt upp med annat och inte hinner ut och löpa. Nu hann det gå alltför länge pga orsaker jag inte kunde göra så mycket åt.Go’känslan efter löppasset var som att tackla omkull snustrollet.
Jag får verkligen försöka prioritera detta. Flera stressiga dagar utan regelbunden löpning är tydligtvis en urusel combo för mig. Jag ska försöka hålla fokus på detta iaf oktober ut, det är inte värt att fuska med detta ännu.Vad jag egentligen menar är inte längre ett snussug, skulle hävda det mera är den tomma, töntiga, ihåliga känslan och någon form av diffus avsaknad.
Jag skulle nästan vilja påstå det är en form av efterskalv. Det är inte så man behöver trycka på någon panikknapp direkt, men ändå tillräckligt obehagligt för att man vill bli av med känslan.Tack för pepp iceman VanQuijote och misja!
- Det här svaret redigerades för 9 år, 2 månader sedan av mumintrollet.
8 oktober, 2015 kl. 19:04 #86647mumintrolletMedlemDag 80
Har nu rundat ännu ett tiotal.
Är fortfarande inne i en tid med efterskalv. Lätt att skylla allt på snuset fast det knappast är hela sanningen.
Har varit inne i en period jag känt jag har varit tvungen att prestera väldigt mycket och blivit dragen åt många håll samtidigt. Om jag är ärlig har jag nog klarat denna hektiska perioden bättre än som snusmissbrukare. Blotta tanken om kedjesnusande och nikotinhuvudvärk på kvällen låter hemsk.Något traditionellt sug efter frätande snus under läppen finns faktiskt inte längre. Däremot lider jag ännu av lite grå vardag, tomhet och avsaknad av något.
Oerhört lättad att helgen är runt hörnet, är i stort behov av vila. Har på känn att medvinden hugger tag i seglet igen inom kort.8 oktober, 2015 kl. 19:37 #86651MorsanMedlemHej Mumintrollet!
Nu har jag läst igenom din tråd, jag sitter nu där du satt den 20 juli… Jag har bestämt mig för att idag ska det ske. Jag kanske ska starta n eegen dagbok, det verkar som du haft stort stöd av den. Jag har snusat som en galning i runt 25 år och nu mååste det bli stopp. Jag gör av med två portionsdosor om dagen, har hälsonojja varje kväll jag lägger mig eftersom jag ser att tandköttet sakta drar sig uppåt.. Så, håll en liten tumme för mig i morgon, kommer bli tufft att vakna och ta sig till jobbet utan prilla…Morsan
8 oktober, 2015 kl. 19:46 #86654LinaMieMedlemHeja mumintrollet! Stadig kurs mot 100! Gör mig glad att se dig här, still going strong!
9 oktober, 2015 kl. 07:46 #86664mumintrolletMedlemTack LinaMie 🙂
Lycka till Morsan!
Ja, starta gärna en egen tråd och följ upp din resa, för mig kändes det iaf mycket lättare och gör det ännu i denna dag.
I tillägg hinner man glömma så mycket, dvs utan dokumentation är det svårt att minnas hur hopplöst det stundtals kändes.
Nu när jag läst mina inlägg från första timmarna kan jag komma ihåg hur jag satt och höll mig fast i stolen och trodde att världens undergång var nära.
Även fast det stundtals kommer att kännas jobbigt kommer du inte att ångra ditt beslut en enda dag, det är SÅ värt det!
Redan efter ett par dgr kommer du märka av de allra första hälsoeffekterna och det blir flera hela tiden, lite som att öppna en julkalender 😀Jag håller tummarna, absolut!
12 oktober, 2015 kl. 09:37 #86684mumintrolletMedlemDag 84
Ett antal dagar till avbockade, inga svåra dagar vad gäller nikotinkampen.
Helt allmänt inne i en småjobbig period och känns att en vecka semester skulle göra underverk nu, helgvilan verkar inte räcka helt till.I natt drömde jag för första gången på väldigt länge om snus. Jag hade kommit över en dosa General portion och hade bestämt mig för att den dosan inte skulle förstöra mitt slutande, skulle enbart snusa upp den och sen fortsätta igen som om inget återfall hade hänt.
Jag kände ändå en stor skam när jag satt med dubbla portionerna under läppen.Otroligt lättad och lycklig när jag vaknade och insåg att inget hade hänt 😀
12 oktober, 2015 kl. 14:06 #86687sverkerMedlemSåna tankar och drömmar har jag också haft, ganska hemska faktiskt men säkert helt naturliga, om man som vi har snusat mycket och länge. 84 dagar snart 90. Haha, önskedröm att bara snusa en dosa och sedan återgå till ett snusfritt liv, som om inget hade hänt. Ja, men bra då att det slutade lyckligt 🙂 Fortsatt God Kamp!
15 oktober, 2015 kl. 17:58 #86707mumintrolletMedlemDag 87
”-Åttiosju dagar, jag??”
Ibland känns det exakt så, en siffra så avlägsen att den aldrig skulle finnas på mitt räkneverk.Det är inte så länge sen man satt hemma i soffan och svettades, kunde knappt sova de första dygnen. Kommer även ihåg hur jag på jobbet fick enbart det absolut minimala presterat och var helt utmattad för det tog så mycket energi att koncentrera sig. Bilkörning, synnerligen obehagligt…tog bilen till butiken andra dagen och förstod att det kanske är bäst bilen får stå ett tag framöver, livsfarligt.
Jag känner knappt av några efterskalv längre. Fortfarande inne i en rätt stressig period men jag har insett att snuset inte är delaktigt i detta. Stressen triggar inte lika effektivt som bara ett kort tag sedan, kanske man blivit härdad 😀 ? Möjligt, men så länge det fungerat positivt för mig så spelar det ingen roll.
Både 90dgr och 3mndr är kring hörnet snart, de magiska milstolparna.
Märkligt nog känns de mindre magiska ju närmare de kommer 🙂 , dvs även för mig verkar resan följa det traditionella mönstret.Jag har sagt det förut och säger det igen: Du som är inne och kikar och funderat på att sluta, överraska dig själv, BÖRJA IDAG, NU! Gå inte och vänta på den rätta tidpunkten, semester el dyl. Det är världens sämsta ursäkt och du vet det själv.
Jäklar också, detta är nog ett av de bästa besluten man gjort på bra länge! 😀
15 oktober, 2015 kl. 18:02 #86708LinaMieMedlemWiiiieee! Bästa beslutet för ditt bästa! Fasen alltså, man blir alldeles glad av att läsa det här ju!
Gryyyyyymt bra jobbat Mumin!
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.