Välkommen! › Forum › Dagbok › En gång för alla
- Detta ämne har 291 svar, 42 deltagare, och uppdaterades senast för 1 år, 1 månad sedan av MickeJakobsson.
-
FörfattareInlägg
-
28 oktober, 2016 kl. 20:00 #89254mumintrolletMedlem
466
Många här sliter med sitt sluta projekt år efter år, slutar och börjar om vartannat. Att se en nollad räknare och gamla inlägg med -1000 dagar på räknaren känns sorgligt. Självklart är allt väldigt individuellt men varför lyckas andra och andra trillar dit gång efter annan?
Varför lyckades jag genast under mitt första seriösa försök efter ca 20års intensivt snusande? Jag vet ärligt talat inte varför. Den stora väckarklockan för mig var att jag satt och planerade en resa till Afrika och helt plötsligt förstod att majoriteten av mina tankar kretsade kring hur snus skulle räcka till och inte alls den fantastiska resan jag skulle planera. När jag patetiskt satt och googlade ”is there snus in Africa?” började jag inse att jag är väldigt långt ute i periferin. Vem är det som styr skutan? Inte jag i alla fall. Men varför skulle det ta så lång tid för mig att plötsligt en dag stanna upp och tänka till och verkligen FÖRSTÅ det??
Trycka in en snus – stilla abstinens – spotta ut – få ny abstinens – trycka in ny snus – stilla abstinens – spotta ut – få ny abstinens…. osv. You get the picture?
Man behöver ju inte vara Einstein för att förstå att det är något som är verkligt galet med det hela. Bara kika på någon som inte använder nikotin så ser man att man själv lider av ett problem som överhuvudtaget inte existerar.
Att trilla in i ett beroende är hur enkelt som helst, men att sen ta sig ut ur labyrinten är förvånansvärt svårt. Ju längre tid det går desto mera vilsen blir man.Att hitta den röda tråden och klura sig ut ur labyrinten går faktiskt men det gäller att greppa tag i en av de fåtal chanserna man får när man plötsligt märker att tanken bubblat upp till ytan. Det är väldigt enkla principer som gäller, för att låna en veteran på forumet: Spotta ut. Skölj. Stoppa inte in något med nikotin igen så länge du lever. Även jag gjorde så, det är inget hokus pokus, det fungerar!
Lycka till!
29 oktober, 2016 kl. 23:33 #89256cumulusnimbusMedlemKloka ord här. Visst är det enkelt att sluta, men så svårt att inte börjra igen…
16 november, 2016 kl. 17:50 #89288mumintrolletMedlem485
Dagarna går fort nu. Den lilla dippen jag hade för ca tre veckor sedan är förbi. Nu har jag faktiskt igen upplevt ett antal dagar där jag varken tänkt på snus eller mitt slutande en endaste gång på ett helt dygn. Vad man läst på forumet verkar vissa aldrig tänka på snusandet längre efter några månader, för min egen del har det däremot varit en lång väg att nå hit.
Snart 16 månader på räknaren och det börjar faktiskt kännas klart ”på riktigt”. Den här tiden ifjol var det fortfarande darrigt fast jag hade kommit mig ut ur den värsta dödszonen. Under ca ett års tid var sluta-resan min något som var väldigt centralt i min vardag. Den finns fortfarande där men i en alltmera passiv roll, jag vet att den kommer att blekna bort mera och mera ju flera dagar jag får på hög.
Ni som är i starten av er resa kommer att få en fantastisk start på 2017, håll ut nu i höstmörkret, det är verkligen värt det.
1 december, 2016 kl. 05:42 #89335mumintrolletMedlem500
Märkligt nog har det idag passerat hela femhundra dagar sedan jag spottade ut mina sista snusportioner och bestämde mig för att aldrig någonsin stoppa in nya. Den vägen jag en gång valde som ung och nyfiken ledde tyvärr till ett ca 20 år långt slaveri som det var oerhört svårt att ta sig ut ur.
Nikotin är en mycket lömsk drog, den är tillräckligt mild för att inte klassificeras som sådan men alltjämt en av de mest beroendeframkallande som finns.Tyvärr finns det så mycket pengar i nikotinindustrin att den aldrig(?) kommer att förbjudas, fängelseindustrin i USA, den är numera business och fångar behövs för att tjäna pengar….vapenindustrin är business och krig behövs för att tjäna pengar.
Det finns en stor marknad som slåss över nikotinmissbrukarna: fimpa cigaretten och välj tuggummi, sluta snusa och välj plåster. Det bästa är naturligtvis att sluta helt och hållet, men den lösningen flaggar naturligtvis ingen för då tjänar ingen bortsett missbrukaren och det är ju inte bra för tobaks- eller snusindustrin.
Det är enkelt att sluta snusa, den svåra biten är att våga ge sig in på en väg som egentligen inte är främmande, endast bortglömd. Det är bara att bestämma sig så klarar man av det.
6 december, 2016 kl. 11:42 #89341LinaMieMedlemGRATTIS till 500!! Stort och vilken fantastisk resa du gjort! En riktig kämpe!
Bra jobbat!
/LinaMie6 december, 2016 kl. 14:08 #89342bommenMedlemHar snusat i 48 år. Var till min läkare, och det visade sig att blodtrycket gått upp. Har somnat perfekt vid 23.00 på kvällarna… men sen har nikotinet styrt min sömn. Vaknat ca. 3 gånger per natt, och detta har vart slitsamt. Lördagen den 3/12 sa jag NU ÄR DET NOG. Sliter med ett hjävla tryck över mitt bröst, är grinig och sur på alt och alla. Tror att någon får klubba mig i huvudet, och köra ut mig på en öde Ö, så jag får skrika ut min frustration. Men detta ska jag klara av. Lycka till ni andra
1 januari, 2017 kl. 01:50 #89391mumintrolletMedlem531
Vips, det har gått ännu en månad sedan mitt sista inlägg. Numera börjar jag faktiskt inse att även jag är en veteran på forumet. Vissa saker ändrar sig dock aldrig, det här med att sluta snusa blir lättare hela tiden.
Äntligen kan jag konstatera att jag slutade ”redan” 2015, jag tror jag nämnt tidigare att detta var mitt sista egentliga mål under denna fantastiska resa.
Det kommer framöver att bli glesare mellan mina inlägg, jag kommer antagligen endast att kika in ibland för att checka av hur många dagar som har passerat. Det finns inte så mycket nytt och nyttigt att bidra med längre i min egen dagbok.Det är synd att det är så få som drar nytta av styrkan som finns i ett forum som detta. Jag kommer ihåg själv hur det fanns ett gäng av oss slutare som stöttade varandra under starten av våra resor. Idag är det tyvärr mycket tunnare, några kikar in med sina kommentarer men det är rätt passivt.
Att sluta snusa är ett av de absolut bästa besluten man gör i sitt liv. Det spelar ingen roll om man har snusat i 5 år, 10 år, 20 år eller mera, det går faktiskt att sluta. Jag vågar påstå att cold turkey är den bästa metoden, det är lika bra att kapa av allt på en gång. Det är jobbigt i starten men när de första veckorna och första månaderna är undanstökade så är det bara att jogga i mål i både medvind och nedförsbacke.
När tanken infinner sig så är det bara att köra på! Man behöver egentligen inte ens veta orsaken varför. Det viktiga är att stå fast vid sitt beslut och aldrig någonsin ifrågasätta det eller blicka bakåt längre.
Lycka till!
2 januari, 2017 kl. 15:20 #89396cumulusnimbusMedlemHärligt mumintrollet! Målet är ju att vi alla ska bli veteraner även om vi är totalt oerfarna av att sluta snusa. Som du skriver, så behöver man inte ens veta orsaken varför man slutar eller varför man mår som man gör. Det gäller bara att fatta ett beslut och sen konsekvent följa det. Själv har jag gjort en massa komplicerade kopplingar som spänner över fysiologi, psykologi och sociologi, men det är egentligen inte nödvändigt för att sluta. Helt irrevelant faktiskt…
Man blir inte sjuk av att sluta snusa. Man blir inte fet av att sluta snusa. Det finns ingen speciell tidpunkt som är bra att starta sluta, alla datum för det är dåliga enligt snuslogiken. Man klarar deadlines och stress fastän man slutar snusa. Man klarar att bibehålla goda relationer till andra fastän man slutar snusa. Det finns inga godtagbara ursäkter för att inte sluta snusa eller för att börja snusa igen.
Om man vill sluta snusa så gör man det bara, biter ihop ett litet tag och sen håller man sig borta från nikotin i alla dess former. Stödet av likasinnade på forumet hat för mig varit helt avgörande för att jag lyckats med att bryta mönstren.
Jag har så många att tacka som då i början av min resa var veteraner och visade med sina goda exempel att det faktiskt går. En del tackar för draghjälpen och checkar sen ut när de känner sig klara, andra återvänder då och då och tar på sig veteranrollen och visar de nya som sliter och våndas att det faktiskt går. jag hoppas få se dig många gånger framöver här i forumet mumintrollet. Dina inlägg är alltid läs- och tänkvärda. Lycka till med din fortsatta resa.
11 mars, 2017 kl. 16:00 #89584mumintrolletMedlem600
Tack för dina fina ord cumulusnimbus, det gäller även alla andra som varit med under min resa. Jag tänker inte ens försöka mig på att räkna upp alla namn.
Sexhundra dagar och jag har inte skrivit inlägg på över två månader. Fantastiskt hur det fortfarande sker framsteg säg från 365 fram till nu, en skön fade out som man enbart förstår när man stannar upp och tänker till.
Hur ser min vardag ut idag är det säkert någon som undrar över?
Jag kan svara att det är mycket enkelt numera. Spontana snusimpulsen som fanns där i ca 20 år har bleknat bort helt och hållet. Att vakna upp varje morgon, att käka lunch, att koppla av, att dricka en iskall öl, att känna sig stressad osv osv, inget av dessa triggar längre impulsen ”ta en snus”. Den är borta, den existerar inte.En timme eller en dag känns inte mycket…men när du lyckats rada upp tillräckligt många förstår du plötsligt en dag att du faktiskt lyckats med ett av de absolut bästa besluten du gjort under hela din livstid – att sluta snusa.
Kör på, det är värt det!
26 mars, 2017 kl. 09:56 #89596mumintrolletMedlem615
Hur slutar man snusa? Det borde finnas en bruksanvisning som berättar hur man gör.
Väldigt ofta hade jag tänkt i de banorna, jag hade ingen aning om hur man slutar, i tillägg kändes det som en omöjlighet att sluta. Jag satt med två stycken portioner under läppen 90% av tiden jag var vaken. Att sova med snus lärde jag mig aldrig, men nattsömnen var kass eftersom jag sov med ständig abstinens. Ibland gjorde jag några desperata försök att trappa ned genom att varva med nikotinfritt snus eller tuggummin som innehöll en bråkdel av nikotin vad jag var van vid. Det funkade ett par dagar, sen gav jag alltid upp.
Jag hade även varit inne och skummat på sluta snusa forum 3-4ggr de sista åren, jag visste väl innerst inne att det var ohållbart att fortsätta som jag höll på. Nikotinmängden blev bara större och större och jag kände att jag aldrig fick nog. Mitt tandkött var söndertrasat och blödde hela tiden och överläppen hade nästan tappat känseln. Huvudvärken var mer eller mindre konstant, kalla händer, täppt näsa och skakande händer. Jag kände mig som en tickande tidsbomb som i tillägg de sista åren hade börjat skämmas över mitt snusande.
Nikotin måste vara den mest seglivade scammen som finns, den har funnits här långt innan nigeriabrev och andra moderna lurendrejerier existerat. Likförbannat kliver generation efter generation i samma snara, innan man vet ordet av så är man fast i ett beroende. Har man grejat de första 15-20 åren av sitt liv utan ett totalt onödigt gift så klarar man återstoden också, enkelt eller hur?
De klokaste håller sig undan nikotin hela sitt liv. Andra testar och förstår att det bara är dumheter och kliver av innan de är fast. Sen finns det oss stackare som trillar dit och inte lyckas genomskåda bluffen. Lider man i tillägg av en missbrukarmentalitet så sitter man fast på kroken hos tobaksindustrin.
Det finns goda nyheter!
Du behöver inte läsa genom en invecklad manual, du behöver inte köpa dig en dyr bok eller kurs. Livet blir inte sämre utan snus, tvärtom. Att sluta snusa höjer livskvaliteten mera än du i din vildaste fantasi kunnat drömma om.Det är väldigt enkelt att sluta snusa. Det enda du behöver göra är att bestämma dig, that’s it! Klarade jag av det, klarar du av det. Det enda du behöver göra är att aldrig någonsin röra nikotin längre i hela ditt liv. Tro mig, du kommer inte att sakna det, det är bara snustrollets viskningar, du är smartare än så, genomskåda bluffen.
Lycka till!
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.