En gång för alla

Välkommen! Forum Dagbok En gång för alla

Visar 10 inlägg - 261 till 270 (av 292 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #90771
    Vante Ante
    Medlem

    Stort Tack Mumin för dina inlägg,tips,stöd,uppmuntran
    m m

    Grattis till dag 1028

    Jag förstå precis vad du menar med att allt tar
    sin tid. Vi tror vi slutar snusa en dag men det
    är så mycket mera i processen som fortgår.
    Det är vi inte alls beredda på att det inte
    bara var att sluta från ena dagen till den andra.
    Omgivningen förstår inte heller ”Hen har ju slutat
    vad står på med hen ?”

    Det var ett stort stöd för mig att läsa här inne
    när jag hade det jobbigt eller funderade vad som skedde
    med mig o s v

    Så jag säger det till alla som ska börja sin resa
    emot friheten Läs Läs & läs.
    Detta forum är en guld gruva av hjälp.
    Släng inte bara ur Dig en fråga här.
    Läs och Du kommer finna svaren på så mycket mera.

    Tack mumin än en gång.

    Trevlig sommar/
    Vante Ante

    #90881
    mumintrollet
    Medlem

    1122 / 3år

    Ikväll omkring kl 20:00 firar jag tre år som nikotinfri. När jag på kvällen spottade ut mina sista portioner kaliber låg det redan i luften, dessa skulle bli mina sista.

    När jag väl hade bestämt mig fanns det ingen återvändo, jag ville sluta och jag ville det tillräckligt mycket. Det är just här de flesta snubblar, man klarar inte av det om man inte vill det tillräckligt mycket. Jag var trött på att kasta bort pengar på något som inte kroppen behöver, jag var trött på att känna mig totalt fängslad av snustrollet. Det var inte jag som styrde skutan, det kändes som det var någon annan som styrde över mig. Jag hade konstant huvudvärk, jag sov dåligt, hela mitt liv kretsade kring snus. Snus var det första jag tänkte på när jag vaknade och det sista jag tänkte på innan jag la mig för dagen.

    Nu tre år senare kan jag ännu en gång konstatera att detta var ett av de bästa besluten jag tagit i hela mitt liv, jag har aldrig mått så bra som jag gör idag. Idag känner jag mig nästan fullkomligt likgiltig mot snus, men bara nästan. Fortfarande finns det tatuerat någonstans djupt inne i mig att jag är en fd snusare. Några gånger per år brukar jag se märkliga drömmar där jag gått tom på snus och känner hur desperationen kommer krypande. Känslan är exakt den samma som den var i verkliga livet när inte snus fanns tillgängligt, oftast skedde detta under långa resor utomlands. Jag undrar hur länge det kommer att fortsätta så, det är i vilket fall ett överkomligt ärr jag klarar av att leva med.

    Att sluta snusa är inget hokus pokus, det är bara att bestämma sig och innan du vet ordet av så är du av med eländet för resten av ditt liv.

    Kämpa på där ute!

    #90883
    lufttork
    Medlem

    Grymt jäkla bra jobbat! Tillslut är man förbi.

    #90964
    Inkognito
    Medlem

    Precis så ja, känner jag också att ständigt känna sig fängslad av snustrollet. Att ständigt låta sig styras av något annat än mig själv. Det är egentligen dumskallenivå att man har låtit sig luras så fatalt, av ett gift som bara förstör i princip allt. För min del var det likadant med alkoholen innan jag slutade med den för 7 år sedan. Samtidigt tycker jag att det är lurigare med snuset på något vis, alkoholen var så uppenbart skadlig medans snuset är en listigare drog. Men som sagt det går att sluta, utan att ligga för långt fram i tiden. En dag i taget gäller även här, och framförallt

    KÄMPA! eller om man så vill GE UPP drogen. Den är alltid starkare än mig själv.

    #90971
    mumintrollet
    Medlem

    Exakt så. Att sluta snusa är ju egentligen så oerhört enkelt men samtidigt så förbannat jobbigt. Att sluta med något som uppfattas som ett normaltillstånd, hur gör man det? Bara att komma på tanken att sluta och förstå att snus är inget man behöver och att det faktiskt går att sluta, redan det är jättesvårt.

    Stort grattis att du tagit upp kampen! Väldigt tidigt brukar man se vem som kommer att lyckas. Plötsligt en dag förstår man att nu räcker det, kosta vad det kosta vill, det är över. När man bestämt sig på djupet så kvittar det egentligen om man radar upp hundra skitdagar av abstinens på rad, beslutet är taget och det kvarstår.

    #90976
    Inkognito
    Medlem

    Vad det egentligen handlar om, är hur trygg man är i sitt beslut. Är man tillräckligt stark och beslutsam, så lyckas det.
    Jobbigt visst, det är banne mig ingen lek och ska inte vara det heller. Jag räknar med att det är omväxlande drygt varvat med lättare perioder. Jag hade en ganska lång startsträcka innan beslutet väl var fattat och jag tror på mig själv nu. Det är nog väldigt personligt hur man resonerar med sig själv, innan man tar det slutgiltiga beslutet. För mig får det fan kosta vad det kosta vill. Sista tiden så hade mitt hälsotillstånd försämrats radikalt, trots det så snusade jag på i expressfart mot en säker infarkt.

    Beslutet att sluta är grundmurat hos mig.

    Kämpa!

    #91029
    mumintrollet
    Medlem

    1199

    I morgon är det 1200 dagar sedan jag spottade ut mina sista snusportioner och bestämde mig för att aldrig någonsin stoppa in nya.
    Tittar förbi mycket sällan numera, efter att jag rundade 1000 dagar eller tre år så tycker jag att alla tankar kring snus bara bleknat bort mera och mera.
    Att sluta snusa är en fight som är värd det, det är en väldigt kort investering man behöver göra sett ur ett stort perspektiv.

    En vecka -> två månader -> nittio dagar -> ett halvår … sen är det mera eller mindre klart. När dagarna på räkneverket rullar på 250 dagar eller mera så är det inga problem överhuvudtaget längre.

    Kriga på alla i höstmörkret, det här klarar ni av!

    #91604
    mumintrollet
    Medlem

    1415

    7 månader sedan mitt sista inlägg och snart ”ett olympiskt spel” sedan jag slutade att förhandla med snustrollet.
    I de förhandlingarna blev jag alltid tvåa, de ständigt återkommande diskussionerna var: Bara ta de goda snusarna, gradvis nedtrappning, köra nikotintuggummi vartannan, snusa upp stocken i kylskåpet osv osv. Hur jag än resonerade var jag alltid passagerare och snustrollet chauffören som körde mig dit den ville, dvs längre ned i fördärvet.
    Snart 4 år senare kan jag ännu en gång konstatera att detta var ett av de bättre besluten jag tagit under mitt liv. Man mår så mycket bättre utan ett vidrigt och fullständigt onödigt beroende som kostar både hälsa och pengar.

    Att ta tjuren vid hornen är den svåraste biten med att sluta snusa, snustrollet kommer med så löjligt många bra argument att skjuta upp slutandet tills nästa semester, nästa vecka, nästa resa, nästa månad, nästa år, nästa födelsedag, nästa nästa nästan i all oändlighet om man inte genomskådar bluffen.

    Det är många som bara är inne och lurkar på forumet och inte helt har bestämt sig. Gör dig själv en tjänst, varför inte spotta ut den sista snusen och börja nu, du kommer inte att ångra dig! När man väl bestämt sig på djupet så går det, det är asjobbigt till en början men det spelar som ingen roll, man blir kvitt beroendet och sen behöver man aldrig någonsin tänka över saken längre 🙂

    Lycka till!

    #91674
    mumintrollet
    Medlem

    4 år idag!
    Fortfarande oerhört lycklig att jag klarade av det.
    Numera är jag totalt likgiltig mot snus och det finns absolut inget som skulle få mig att röra en nikotinprodukt resten av mitt liv.

    Kämpa på alla nya slutare, det är verkligen värt det!

    #91675
    Sussilull
    Medlem

    Ett stort grattis för dig mumintrollet, härligt med fyra år!
    Jag känner också helt klar fördelarna med att ha slutat och nu gå det såklart bättre att stå emot då de mindre svackorna ännu kommer.

Visar 10 inlägg - 261 till 270 (av 292 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.