igår passerades ettårsdagen! Obrutet nikotinfri det året efter 45 års umgänge med nikotinkompisen. En resa som jag dels inte trodde på förhand jag skulle klara (tänk på det du också, när motivationen sviker!!), dels blev så himla annorlunda än man kunde föreställa sig. Livet meningslöst – men det kvittar ha ha ha, ungefär så kan man sammanfatta. Motionsfanatiker blev man på kuppen också, men det lär ju inte vara så farligt, säger dom. Plus ett till två kg i vikt, får väl också accepteras.
Allt i allt och sammanfattningsvis till dig som läser detta: häng i! Fortsätt! Försök igen! Det ÄR värt det!