Första dagen! :)

[Mumriken]

Fast idag är det tungt. Jag måste snart välja mellan att fortsätta bära runt på dosan och att riskera att misslyckas pga av det – eller berätta för familjen och kasta all snus.

Jag känner mig kanske något mer lättretlig, men jag tror inte att familjen märkt av det. Jag har varit ute och sprungit i två omgångar, gått flera extra hundpromenader – och storstädat huset.

Och varje gång jag varit extra duktig vill jag belöna mig med något gott. Reflexmässigt är det förstås snusen jag sträcker mig efter…. ifall det känns extra kämpigt öppnar jag snusdosan och drar in doften – och föreställer mig hur svag jag skulle känna mig ifall jag föll för frestelsen.

Suget under läppen gör bitvis nästan fysiskt ont – en smärta som lättar ifall jag trycker in en nagel där.

26 år med snus/snart 3 dygn utan

[elaka_jesus]

Släng dosan nu. Vad väntar du på? Har du klarat tre dygn så är det värsta snart över!

Hur mycket snusade du innan? säg att du snusade en dosa om dagen så sparar du 130 000 – 150 000 tusen kr de kommande 10 åren (om priserna stannar där de är nu vilket de lär göra).

Tar du en snus nu, så har du plågat dig själv i 3 dygn för ingenting. Du kan vinna över snuset, och du har redan kommit en bra bit!

[nybrocorner]

En dosa väger 42 gram, skall man låta en sån liten grej bestämma… nej.. tag befälet… också över snusdosan…

[cumulusnimbus]

Det är dumt att börja snusa men riktigt stenkorkat att sluta snusa mer än en gång. Släng snuset och bestäm dig för att sluta på riktigt, så kommer det att gå lättare för dig att lyckas

[Mumriken]

Tack snälla för era peppande tips!

Dag fyra, mycket lättare än igår!

Igår kväll berättade jag för familjen att jag försökte sluta, och ingen hade anat någonting. Nu då de vet är det bara att köra racet, nu kan jag inte misslyckas!

[kicka]

Mumriken: starta en dagbok här på sidan o skriv ner allt du tänker på och alla dina känslor du har. Ganska kul att gå tillbaka i dagboken när man har klarat av några veckor o se hur mycket bättre man känner sig nu

Ps. Bra att du berättar för familj o vänner, det blir lättare att lyckas sluta eftersom du får press o stöttning utifrån.

[kicka]

I början av denna resan så ersatte jag snuset med lakrits. O nu dom senaste veckorna har jag börjat dricka kaffe på jobbet, jag som inte dricker kaffe i vanliga fall. Sitter nu och funderar på att köpa hem kaffe. Så fort jag blir riktigt snussugen så vaknar kaffesuget. Jag gillar inte ens kaffe!

Alla verkar ersätta sina laster med nya laster, vissa nyttigare än andra. Kommer man alltid vara beroende av saker o ting? Är alla beroende mer eller mindre av olika saker? Har vi alla våra laster?

[cumulusnimbus]

Väldigt bra frågor på slutet av inlägget. Jag lånar dem och skriver lite om det i länken Det var ju busenkelt, Jag dubbelpostar sen här

[cumulusnimbus]

De frågor du ställer är mycket relevanta. Är det något speciellt fel på oss snusmissbrukare eller är det ett allmänmänskligt fenomen att mer eller mindre missbruka?

Försök med råttor och alkohol ger en del ledtrådar… Om resultaten sen kan översättas till människor är en annan diskussion, men resultaten är ändå intressanta. Forskare gav råttor en extra vattenflaska i buren, men med tillsatt alkohol och sen studerade man råttorna.

En fjärdedel av råttorna blev snabbt grava alkoholister och skippade vattenflaskan utan alkohol helt och hållet. En fjärdedel tog regelbundna och rejäla bleckor med perioder av avhållsamhet emellan. En fjärdedel av råttorna drack alkohol regelbundet men i låga doser. En fjärdedel testade och undvek sen alkohol totalt eller drack ytterst sällan i mycket låga doser.

Resultaten påminner mycket om beteenden hos människor som vi känner till. Alkisen, helgsuputen, bag in box pimplaren och nykteristen. Proportionerna är ungefär lika för människor med.

Råttstudien antyder att det kan finns en ärftlig komponent som styr vilken typ av brukare, eller missbrukare, man blir. Det kan ju också vara kulturellt betingat. Man lär sig som barn vilka beteenden som gäller och härmar dem som vuxen.

Jag tror det är det en kombination av arv och miljö. Vi som fastnat i träsket var genetiskt i riskzonen redan från början. Omgivningens tillåtande attityd till drogen gjorde sen att insteget i drogbeteendet blev lättare.

Om jag har rätt, så blir konsekvensen att även ens barn är i den genetiska riskzonen. Att då aktivt tillhandahålla en miljö där man som vuxen tar tydligt avstånd från droger blir extra viktigt. Att bli den goda förebilden… Genom att själv ta sig en funderare på vad ens egna föräldrar pysslade med när man var liten kan man få mycket ledtrådar till vem man själv är, och vad man i förlängningen potentiellt ger sina barn i arv. När jag själv gör den observationen så gillar jag väldigt lite av vad jag sett som barn,,, Det har länge varit hög tid att göra något åt det, men bättre sent än aldrig…

[kicka]

Miljö och arv. Mina föräldrar har aldrig rökt eller snusat vad jag vet. Jag såg dom aldrig dricka förrän jag va runt 15.

Men mitt missbruk kommer från miljön. Min pojkvän ville att jag skulle testa, han tyckte det va coolt med snusande tjejer.

Jag tror att alla är mer eller mindre beroende av något. Vissa av socker, koffein, nikotin, träning, datorn. Och när man slutar med ett beroende så är det lätt att man använder sig av ett substitut.

Jag har använt sockret som ett substitut, vilket har gjort att jag har gått på mig några kilo. Och nu börjar koffeinet komma smygandes.Och helt plötsligt är snussuget riktigt jobbigt. Allt hänger väl ihop. Dom tre senaste kvällarna har jag haft väldigt svårt att somna och sova hela natten igenom. Har känt mig stressad och har haft väldigt svårt att slappna av.

Jag antar att jag måste ta tag i latmasken o ge mig ut o motionera, göra mig av mig aggressioner och överskottsenergin. Dom vettiga människorna använder träning som ett substitut när dom slutar snusa eller röka.

En liten del av mig vill vara självdestruktiv, att snusa o äta massa socker. Normalt?! Ja, jag tror det. Eller så är det jag som fastnat i trotsåldern

[Författare]

Inlägg