Välkommen! › Forum › Dagbok › Första dagen! :)
- Detta ämne har 200 svar, 26 deltagare, och uppdaterades senast för 11 år, 2 månader sedan av Martinan.
-
FörfattareInlägg
-
22 januari, 2013 kl. 23:32 #78871kickaMedlem
jag är en riktig soffpotatis som skulle behöva en stor fet spark i arslet. 😛
jag är riktigt imponerad över dina prestationer nybrocorner! hur lång tid tar det innan man får lite kondis? jag känner att jag skulle vilja komma igång men snön o kylan är ivägen. 🙂
det verkar vara många i kalmartrakterna som börjat med skidåkning. själv håller jag mig till pulkaåkning 😉
23 januari, 2013 kl. 07:22 #78877nybrocornerMedlemi sommras började jag springa 2 km… sprang, stannade, vilade, sprang, gick snabbt…
på gymmet klarade jag en uppvärmning på 6 min…
när jag kom hem efter semestern levde jag i min stora dopamindepression och springa var det enda vettiga jag kunde göra… så från augusti hände det saker, långsamt och fint…
min bild är att jag ganska snabbt återhämtat lite kondition, även om jag inte alltid tränat målmedvetet… jag tränar för mycket, vilar och äter för lite… men just nu så måste jag ha de där adrenalinkickarna… och jag ser fram mot något tapat kilo…
jo här finns det bra med snö, och jag kommer att gråta när det äröver…
själv sprang jag med gummidobbar som jag träddeöver skorna, nu har jagicebugs som harfasta dubbar…
det bästa man kan göra är att börja, springa, skida, cykla…gymma… bara dra igång…
jag är den förste att förstå den rädsla man kan ha… men jag pratarmcket motion i alla sammanhng och lär mig av andra, ställer intresserade frågor…
lycka till
23 januari, 2013 kl. 11:30 #78883kickaMedlemjag bor i kalmar län jag med, fast jag kommer jubla när snön försvinner 🙂
jag har tyvärr aldrig varit nån sporttjej, aldrig sysslat med idrott. jag har haft gymkort i 3-4 omgångar men aldrig fastnat. men promenader o cykling är kul, fast bara på våren o sommarn. 😛
men jag ska testa det där med intervaller o se om jag kan komma igång. 🙂
27 januari, 2013 kl. 16:13 #78966kickaMedlemhar varit galet snussugen hela helgen pga av stress o kärleksbekymmer. Min hjärna säger att jag skulle bli lugnare o gladare av en snus. Att inte min hjärna fattar att det inte funkar så längre…. o var är våren?!
27 januari, 2013 kl. 19:48 #78967cumulusnimbusMedlemja det går i vågor, fast inte lika vilt som för några månader sedan, eller hur? Och våren den är på väg snabbare än du tror…
27 januari, 2013 kl. 20:57 #78970kickaMedlemdet kanske är 2-3 dagar i veckan som jag är riktigt snussugen, dom andradagarna i veckan är det lugnt…
27 januari, 2013 kl. 21:16 #78971chaboMedlemDen boken läste jag för många år sedan. Tyvärr började jag ju igen men även idag hjälper hans tänk mig. Jag ser nikotinmonstret framför mig. Det har gått en ve ka för mig och jag har vaknat några ggr varje natt och varit helt spattig i kroppen. Annars är kvällarna värst när jag bara sitter i soffan. Använder du något hjälpmedel? Verkar som de flesta i te gör det här så jag känner mig lite kass ;). Lycka till!!!
27 januari, 2013 kl. 22:30 #78972kickaMedlemjag borde nog läsa om hans bok!
Jag använder inga hjälpmedel. det enda jag använder är choklad. 🙂 men att använda hjälpmedel är inte fel, om det hjälper så är det värt det, alla medel är tillåtna 🙂
jag fick veta att nikotinet påverkar blodsockret, o blodsockret påverkar sömnen, plus att de påverkar hungern o sötsuget…
27 januari, 2013 kl. 22:41 #78973kickaMedlemeftersom detta är en dagbok så ska jag lätta på mina känslor o tankar.
en av dom största anledningarna till att jag slutade snusa var för att jag trodde att snuset gjorde så att jag inte kunde bli med barn. jag o min pojkvän gjorde en utredning vilket visade att vi inte kunde bli med barn på naturligt sätt… igår hade en kompis till mig dop. min pojkvän dissade mig dan innan dopet. satt ensam bland en massa barnfamiljer. o såna sociala tillställningar är ju jobbiga annars åxå… men hade jag snusat så hade det varit jobbigare ioförsig, den trevliga stunden i kyrkan där man sitter o längtar efter en snus, i församlingshemmet där man måste smyga in o ut en snus bland främlingar. det är skönt att slippa skämmas för att man är snusare!
28 januari, 2013 kl. 18:22 #78984cumulusnimbusMedlemKanonduktigt att planera in att sluta innan du planerar att bli med barn. Att vara gravid är jobbigt nog har jag förstått… När min fru var gravid med mitt första barn tänkte jag att nu är det dax att sluta eftersom jag måste hålla mig i trim och vara en god förebild. Tjena, min dotter han bli fyra innan jag slängde dosan… Det hade varit så mycket bättre att haft det avklarat innan hon föddes.
Barndop med barnfamiljer och barnlängtan, konstiga signaler från pojkvännen… Klart att snussuget kommer då… Längtan efter tröst. Det blir som om en förberedelse för att släppa projektet att sluta. Vad jag känner igen mig.
Kicka, vi slutade nästan exakt samtidigt du och jag, du omkring första juli, jag några dagar tidigare… Sen blev du förbannad på chefen och det gjorde att det tog nästan hundra dagar innan du pallade att börja sluta igen. Sumpa inte bort ditt slit. Du har fått lida dubbelt kval jämfört med mig. Dubbelt allt…
Barnlöshet är de duktiga på att fixa nuförtiden. Omogna och taskiga pojkvänner däremot, är knepigare att få styr på… Ofta är det enklaste att byta ut dem snarare än att försöka förändra dem… Hursom, snus kommer inte att tillföra något positivt i alla fall.
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.