Välkommen! › Forum › Dagbok › Hjälp. Hur ska detta gå?
- Detta ämne har 100 svar, 23 deltagare, och uppdaterades senast för 8 år, 7 månader sedan av Slutaren.
-
FörfattareInlägg
-
3 maj, 2016 kl. 22:12 #88481EnDagITagetMedlem
Varje dag utan nikotin är en dag närmare det nikotinfria livet som vi alla egentligen ska leva, grattis och kämpa på!
4 maj, 2016 kl. 08:51 #88484hanna100MedlemIngen vidare natt, kämpat mot snusmonstret.
Sen dag 3 har jag haft ont i bihålorna, runt näsan och ögonen. Har blivit bättre, men inte helt bra än. Någon som känner igen det?
Tittade mig precis i spegeln och kände inte riktigt igen mig själv.
Mina ögon ser större ut och ansiktet är liksom lite ”kantigare”.
Men inser nu att det är så här jag ser ut när jag inte är nikotin-svullen.
De senaste åren har jag ju varit mer eller minera konstant ”förkyld” med rinnande näsa och en snorproduktion (usch) utöver det vanliga.
Antagligen har jag haft en mer eller mindre kronsik bihåleinflammation.
Men nu har näsan slutat rinna 🙂4 maj, 2016 kl. 11:57 #88485hanna100MedlemUsch, idag håller snusmonstret mig i ett fast grepp. Har en vidrig ångest. Inte något direkt sug, bara känslan av att jag inte kommer komma ut på ”andra sidan” och att jag kommer må så här dåligt för alltid. 🙁
4 maj, 2016 kl. 16:19 #88489mumintrolletMedlemJag hade också problem med tilltäppt näsa och rinnande näsa om vartannat medan jag snusade. Det blev märkbart bättre nästan genast när jag slutade.
Min varma rekommendation nu är att du koncentrerar dig mera på det positiva som du känner istället för att tycka synd om dig själv. Du har klarat ”redan” 9 dagar och inte ”bara” 9 dagar. Vrid om tankesättet och bara det kommer att göra resan mot det snusfria livet lättare. Tvåsiffrigt i morgon!
4 maj, 2016 kl. 16:39 #88490hanna100MedlemJag vet inte om jag tycker synd om mig själv. Försöker bara så ärligt som möjligt beskriva hur JAG känner och hur slutandet påverkar mig mentalt. Jag kan lova dig att jag försöker se det positiva och gör mitt bästa för att inte deppa. Men tyvärr så känner jag att jag inte har så mycket att sätta emot just nu och att det mest handlar om att härda ut. Jag motionerar, mediterar försöker äta rätt etc. men mår hur som helst skit. Tror aldrig att jag har mått så här dåligt psykiskt! Jag skulle såklart kunna ljuga och säga att allt känns mycket bättre nu efter nio dagar, men det gör det inte. Men när det känns bättre PÅ RIKTIGT kommer jag att berätta om det! Jag tror att vi alla har vår individuella resa och att slutandet påverkar oss olika. Om jag klarar det här kanske det kan hjälpa någon annan att se att det INTE vänder för alla efter tre eller fyra dagar, men att det kan vara värt att härda ut i alla fall 🙂
4 maj, 2016 kl. 23:07 #88492LandaleMedlemAtt sluta snusa handlar främst om att bryta ett invant beteende, en dålig vana. Efter en vecka är själva nikotinberoendet borta, därefter drar den psykologiska abstinensen igång på allvar. Låt inga hjärnspöken få grepp i dig. Du har verkligen ALLT att vinna på att sluta. Lycka till!
5 maj, 2016 kl. 05:17 #88493martin_1MedlemJag skulle säga att det tar månader att bli av med nikotinberoende. Den värsta fysiska abstinensen kanske klingar av efter en vecka, men den psykiska, som också har med nikotinberoende att göra tar betydligt längre tid. Den som ger humörsvängningar och deppighet. Själva vanan är en annan sak. Den kan man ersätta med onico eller liknande rakt av, men att göra det efter en vecka kommer inte göra att man är botad.
Hur som helst, jag mådde som sämst efter typ en vecka, sedan gick det upp och ned, men vid varje svängning en millimeter mer upp och en millimeter mindre ned. Det är inte roligt att må dåligt, men det blir bättre! Kämpa på!!
5 maj, 2016 kl. 08:18 #88495hanna100MedlemTio dagar idag. Ska fira med en glass i det fina vädret.
Känner mig trött och sliten efter första ronden mot snusmonstret.
Men jag leder med 1-0. Och jag tänker inte vika ner mig.5 maj, 2016 kl. 14:09 #88497hanna100MedlemFunderar. I tjugoåtta år har jag använt snus och cigaretter för att hantera, eller snarare trycka undan, jobbiga känslor. Besvikelser, sorg, misslyckanden, ensamhet, irritation, oro, rädsla, ilska osv. har hanterats antingen med några cigaretter eller en snus. Nu har jag inget att ta till så jag tvingas möta de här känslorna. Det jag har tryckt undan genom åren bubblar upp till ytan. Gamla jobbiga minnen knackar på dörren.
Jag låter det komma. Och försöker se det som en del av en ”reningsprocess”. Att sluta med nikotin är steg ett i att förändra mitt liv till något bättre. Jag vill må bättre, känna mer glädje och mindre ångest. Det är målet.
6 maj, 2016 kl. 09:14 #88499hanna100MedlemDag 11. Har nu tagit mig igenom både restaurangbesök och ett bråk med familjemedlem utan att få återfall 🙂
Det första och sista jag tänker på varje dag är fortfarande snus och cigaretter.
Jag är spänd och stel i kroppen av att hela tiden vara på min vakt mot mig själv.
Trött på att sluta snusa/sluta med nikotin. -
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.