Jag tänker inte förlora mot en liten svindyr plastburk

Välkommen! Forum Dagbok Jag tänker inte förlora mot en liten svindyr plastburk

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 62 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #82414
    Missen
    Medlem

    Jag måste skriva av mig! Det här kan komma att bli lite rörigt. Sorry ’bout that. Influensa kan vara bra ibland. Jag bestämde mig för att sluta snusa. Cold turkey. Jag fixar inte att trappa ned på saker. Då trillar jag omedelbart dit igen. Under flera års tid har jag velat sluta snusa men skjutit upp det på grund av genomdåliga ursäkter relaterade till taskig timing.

    Nej. Det är helt riktigt. Det perfekta tillfället för att sluta snusa finns inte. Bristen på koncentration, irritationen, yrseln, sömnsvårigheterna, kallsvettningarna och vad mer som kan komma att dyka upp är mina demoner att tas med och ingen annans fel eller ansvar.

    För sju år sedan slutade jag röka och ersatte- korkat nog- cigaretterna med snus. Jag har inte rökt ett bloss sedan dess eftersom jag vet att jag har skitdålig karaktär om jag passerar gränsen. För fem dygn sedan tog jag min sista snus utan att fatta att det var det jag gjorde (tänk Sällskapsresan Snowroller: skippa sista åket- varje dag). Sedan blev jag så sjuk att jag inte kunde snusa utan att må riktigt illa. Jag klarade de tre första dygnen utan problem, troligen för att jag var mer eller mindre medvetslös.

    Nu är jag inne på femte snusfria dygnet. Det jobbigaste är sömnlösheten. Jag kan knappt sova och går i någon slags bubbla där jag varken är trött eller pigg. Men ilsken, ledsen, nedstämd och så vidare. (Dopamindipp och feta humörsvängningar här). Jag vet att det bara är min hjärna som försöker lirka sig till nikotin. Kallsvettningar som kommer och går. Suget kommer och går. Jag ska klara detta! Det ska gå!

    #82415
    novacain
    Medlem

    Mycket bra initiativ! Härda ut! Jag själv hade jättesvårt med sömnen i början och kan fortfarande ha det vissa nätter. Sen tror jag att det är vanan av att vakna och ta en snus (jo, jag gjorde det..) mitt i natten som fortfarande väcker mig om nätterna. Men vad jag vill komma till är att när jag ser tillbaka på första veckorna av total ångest och sömnlöshet så är det absolut värt det 🙂 lycka till i din kamp!

    #82416
    Imzadi88
    Medlem

    Ja herregud mina nätter var kaos! Jag vaknade helt panikslagen, kunde inte andas…
    Men dne fasen går ändå över rätt fort. Jag vet inte när det hände men jag har slutat tänka på snus, sakna snus osv. Du vet som när man man en dag inser att det inte gör lika ont längre att tänka på sin förlorade kärlek. Dock tar ju det bra mycket längre tid. Så stå ut 🙂 asnajs att vara fri!

    #82418
    Missen
    Medlem

    Tack för pepp och påhejanden, både novacain och Imzadi88! Det behövs och gör en enorm skillnad! Det känns som att jag förr eller senare bör tuppa av i ren utmattning (sker före jag ger upp och förlorar mot plastburkseländet). Känns så skönt att få höra att det blir bättre, att det går över, att det är möjligt, att ni har fixat det och kommit ut på andra sidan. Egentligen handlar det ju bara om att härda ut, stå ut, inte lyssna när hjärnan knäppar ur och börjar yla om nikotin.

    Jag hade också ovanan att vakna och ta en snus mitt i natten för att jag inte ”kunde sova/var orolig/behövde tänka/infoga valfri stendum, genomskinlig ursäkt här”. Tack för påpekandet att nattsnusandet också kan påverka hur jag sover. Känns på något knepigt sätt skönt att veta att det är mitt eget fel 🙂

    Snart sex dygn, snart ännu några timmar, hela tiden närmare frihet. Härdar ut, ska fixa att sluta snusa!!! Ser fram emot dagen när jag inser att jag inte exakt kan minnas när jag sist tänkte på snus 🙂

    #82419
    migraine
    Medlem

    Haha, fan va sjukt! Vi måste slutat snusa ungefär samtidigt. Jag tog min sista snus natten till torsdagen förra veckan. Nikotinfri i 6 dygn nu 🙂 Hur känner du? Idag var nog den värsta dagen hittills för mig, måtte det släppa snart!!!

    #82431
    migraine
    Medlem

    Om några timmar har jag varit snus/nikotinfri i exakt en vecka! När blir det bättre? Så fort jag käkar något blir jag lika sugen på snus som vanligt, om inte mer 🙁 Har dessutom läst någonstans att andra veckan är värre :O Fyfan. Men ska fan hålla ut!!

    #82434
    novacain
    Medlem

    Jag hörde också om den hemska andra, och ibland även tredje veckan men peppar peppar så blev det bara bättre och bättre med veckorna för mig! Hoppas på detsamma för dig!

    Jag blir fortfarande helt sjukt sugen stundvis men det försvinner väldigt fort igen. En dag när man slipper suget mer måste ju komma, så vi får alla kämpa på! 🙂

    #82436
    Missen
    Medlem

    Sant! Jag lade också av natten mellan torsdagen och fredagen för en vecka sedan- sju dugn nu! Peppapeppapeppa!!! Kämpa, stå ut! Samma här. Så länge jag inte äter, är det bara huvudet som inte fungerar optimalt (och humöret, hävdar min luttrade äkta hälft).

    Hur går det för dig, migraine? Jag har fortfarande inte vare sig snusat, rökt eller använt nikotinläkemedel (jag vet att jag åker dit på läkemedel direkt, så jag vågar inte). Ska fan fixa det här! Jag lyckades sova mer än två timmar i sträck två nätter i rad (jo, det är en klar förbättring) och huvudvärken börjar ge med sig nu. Dock har jag bestämt mig för att avstå all alkohol den här helgen eftersom jag litar lika mycket på min karaktär som på en ilsken huggorm i sovsäcken.

    Det kan hjälpa att visualisera sina abstinensbesvär genom att konkretisera dem. Vad har de för form? Hur känns de? Väger de något etc? För mig hjälper det åtminstone lite. När man väl vet hur de ser ut och beter sig, brukar problemet med vad man ska göra med dem vara lättare att hantera. Dessutom får man något mer konkret att tas med (jag slogs med mina imorse).

    För mig är inte suget efter snus värst. Men abstinensen. Hua. Fokuseringsproblem. Irriterad på ALLT! eftersom det inte är alla andras fel, får jag dessutom inte bli skitförbannad, utan biter ihop. Kallsvettningarna kommer med längre och längre mellanrum men ändå. Det är bättre idag än för tre dygn sedan. Detskagådetskagå!!!

    Vi fixar det här! Kom igen! En dag till!!

    #82437
    migraine
    Medlem

    Haha, ja. Känner igen mig i det ni pratar om. Jag har varit nikotinfri i 8, snart 9 dagar nu 🙂 Köpte dock en dosa Onico igår. Sa till mig själv, att om det inte blev det minsta bättre efter en vecka skulle jag köpa en dosa nikotinfritt:/ Kan faktiskt säga att jag mår mycket bättre dock. Just nu känner jag att jag kommer klara det… Kör en vecka Onico sen en vecka tuggummi, sen förhoppningsvis inget 🙂

    Kul också att vi sitter i samma båt Missen. Nog inte jätte vanligt att man hittar någon här som slutar samtidigt som en själv. Vi får peppa varandra som fan!

    #82441
    Missen
    Medlem

    Gött att vi sitter i samma båt, allihop! Hur går det? Jag höll på att slita ryggraden ur en vilt främmande person på ICA igår, men bet ihop och köpte ett paket tuggummi. I rena ilskan tuggade jag som en idiot och andades in varpå tuggummit fastnade bakom näsan 😀 Jag upplevde mitt första ärliga, helt-ren-på-nikotin-asgarv stående på parkeringen i ösregnet.

    Jag vet inte om tuggummi hjälper för mig (bortsett från fadäsen med att ha det sittande fast bakom näsan, då). Det kändes som att tugummit drog igång snusbegäret. Yrseln blev värre, humöret likaså. Undrar om jag vågar prova Onico- börjar tro att jag är minst lika psykiskt beroende av snuset som jag var av cigaretter när jag rökte. Jag tänker inte ge mig, men jag börjar bli irrationellt rädd för att det inte går över. Visst, jag fattar hur starkt beroendet av nikotin är när jag mår så här utan det, men jag kan också säga att jag inte dömer dem som åker dit igen. Det blir långsamt bättre (tur det) och de fysiska besvären av yrsel, taskig fokusering och humöret (nej, jag har inga humörsvängningar- jag är skitförbannad hela tiden) börjar sakta plana ut. Tror jag. Någon mer som upplever att besvären var värst första fem-sex dygnen för att sedan stanna upp och avta mycket långsammare? Samtidigt försöker jag betrakta vad som händer med mig, förändringarna. För mig är det ganska skrämmande att inse hur dåligt kroppen och psyket funkar utan drogen, för att inte tala om hur dj-a otrevlig jag kan bli mot vem som helst utan den om jag inte skärper till mig.

    Drog på mig löparskorna och gav mig ut i spöregnet. Det fungerade ganska bra- huvudet känns mycket bättre och jag är inte lika mordsugen som innan. Träningen verkar peppa igång dopaminnivåerna. Mår mycket bättre efteråt. Nu får dojjorna stå vid dörren, så tar jag till dem när det blir för jobbigt.

    Vi fixar en dag till, bara lite till! Om inte annat för att aldrig behöva uppleva de första dygnen utan snus igen! Stå ut, det går över! Komigenkomigenkomigenkomigen!

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 62 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.