Känn Sorgen

[mumintrollet]

Bara att bita ihop!
Jag hade också en överraskande dipp kring 80 som jag inte alls var förberedd på och som det i tillägg var relativt lite skrivet om. Efter regn kommer alltid solsken och varje gång blir man starkare än tidigare.

Kriga på!

[Sorgen]

Tack för allt stöd, börjar få en känsla av att vi blir till en stor sluta-snusa familj här.

Jag är väldigt trött i skrivandes stund. Sov hos farmor inatt och hade en liten hund sovandes jämte mig. Mysigt men det gick nog ut över sömnen. Nu ska jag lyssna på ”Du kan gå din egen väg” med Håkan Hellström på repeat tills jag tröttnat på att vara tungsint.

[Sorgen]

Har kommit över pengaförlusten, och när jag är känslomässigt stabil kommer vännerna och resten tror jag.. Säkert därför allt känns så hopplöst för mig när jag är så ur balans. Fredagkvällar mår jag sämst. Jag ser fram emot att gå till jobbet. Jag måste bygga upp ett socialt liv nu känner jag. För nu känner jag att viljan, orken och humöret börjar byggas upp för det. Känns förjävla bra! Det ligger nog nått i det magiska numret 90. Det är nog inte bara dopaminreceptorerna som har återhämtat sig efter 90 dagar, utan psyket tror jag förändras i helhet när man slutar med en centralstimulerande drog. Många pusselbitar för psyket faller på plats känns det lite som efter 90 dagar. Att jag skrivit ner mina katastrof tankar när jag mått som sämst har hjälpt mig i min återhämtning verkligen. För efteråt (när jag mår bra igen) och läser igenom det kan jag reda ut det och se det från ett annat perspektiv och på så sätt löser många knutar i hjärnan. Vilket jag inte hade gjort om det fick förbli tankar förmodligen. Så jag kan rekommendera nya sluta snusare att va inte rädd att skriva ner dina katastrof tankar. Ingen vill dig illa här, och det känns mycket bättre när man skrivit ner dom!

/S

[Sorgen]

90 dagar. Vad jag hunnit gå igenom massa under dessa 90 dagar. Är så stolt över att jag klarat mig såhär långt. 90 dagar är sannerligen en stor milstolpe. Har försökt sluta flera gånger tidigare och jag har som längst klarat 1 månad innan detta försöket. Då åkte jag dit på att ”bara ta en” snus med mina gamla snusare. Jag har gjort detta försök till ett livsprojekt redan från början. Det är denna ”antingen dö eller vara snusfri” inställning som bland annat varit det som gjort att jag klarat mig såhär långt.

Det jag känner har förbättrats sen innan jag slutade snusa:

1. Min koncentration, kan bli helt uppslukad av aktiviteter, läsa, prata med någon etc.
2. Min EQ, Emotionella intelligens. ”mått på en persons förmåga när det gäller att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk.” Detta är värt allt guld i världen.
3. Sömn. Blir trött på kvällarna och somnar skönt. Vaknar mer utsövd. Detta är värt allt guld i världen.
4. Energi nivå, orkar och VILL träna.
5. Livskvalitén rent allmänt
6. Förmågan att njuta av det lilla
7. Självförtroendet som kommer efter att klara av denna utmaning. Har alltid intalat mig själv att om jag bestämmer mig för nått klarar jag av det, och när jag började snusa och inte kunde sluta, var det ett riktigt nederlag för mig.

Ganska komiskt att jag fick brev IDAG om att jag blivit LAS:ad, Lagen om Anställningsskydd.

Ska bli spännande hur denna resan fortsätter…
Nästa milstolpe: 100 dagar!

Funderar på att skapa en blogg så småningom också, så slipper denna sluta snusa tråd flätas in i mitt övriga liv så mycket. För det har varit så skönt att skriva av sig varje dag så det kommer jag nog fortsätta med.

[irenpanik]

WOHOO 90 DAGAR! Grymt bra jobbat!!! 😀

Roligt att läsa om dina framsteg och fördelarna du uppnått efter snusstoppet. Skulle kunna tänka mig att den mentala resan blir mer givande när man skriver av sig och delar med sig som på det här forumet. Mer regelbunden och aktiv reflektion, tänker jag.? Än om man kämpar på ensam. En blogg låter som en jättebra idé!
Nyfiken undran – vad betyder LAS:ad? 🙂

[mumintrollet]

Grattis, strålande kämpat!

[Sorgen]

Tack tack Irenepanik och mumintrollet!! LAS:ad betyder att kommunen är tvungen att anställa mig för att jag varit timvikare så länge. Men jag hade missuppfattat det, jag har inte blivit LAS:ad utan bara fått företräde. Min chef får inte ta in nya innan han anställt mig typ. Så det är ett förstadie innan LAS:ning kan man säga.

Har funderat lite, under dessa månader har jag alltid kunnat skylla på att jag slutat snusa, när jag inte mått bra. Det kan jag snart inte. Tror jag måste påminna mig själv om att även det vanliga livet är fullt med upp och nergångar och att det därmed är helt normalt/okej att må mindre bra ibland. Ja jag resonerar med mig själv som jag vore 10 år säkert men men..

/S

[Anders P]

Man blir ju bara så imponerad när man läser din tråd av alla framsteg som du gjort på bara 90dagar. Förlåt att jag skriver bara för när man slutar som vi är det ju en hel evighet att bara ta sig dit du är. Samtidigt så är 90dagar av livet ingenting. Tänk så bra det kan bli på bara denna tiden. Det är så grymt inspirerande för mig, och jag tror för fler, att läsa det här. Det gör det ju möjligt för oss alla andra att verkligen ta oss dit du är och då givetvis hela vägen in i mål!
Grattis och riktigt bra jobbat Sorgen.

[Sorgen]

Kan bli riktigt nedstämd periodvis exempel några timmar idag. Tänker på allt mellan himmel och jord och detta överdrivna tänkandet (som förmodligen är en produkt av snusstoppet) leder ofta till katastrof för mig. Det är därför jag mediterar och yogar för att bli bättre på att finna mig här och nu och sluta tänka så mycket på framtiden och dåtiden. För det stressar sönder mig.

Anders Tack! Klart det är möjligt, tvivla inte! Ta en dag i taget he he. Lättare sagt än gjort. Men belöningen väger upp mödan, och alla vet hur stor denna möda är!

[Slutaren]

Försöket också få tid till att meditera en stund varje dag. Den bästa stunden på hela dagen. Höll på förut men slutade, synd, har saknat det.

[Författare]

Inlägg