Känner mig efterbliven…

[sistaprillan65]

Hallå Alla,

Jag tog förhoppningsvis min sista snus i söndags den 8 mars 2015, jag har snusat till och från i 37 år, fyller 50 år nu i april, hade ett längre uppehåll mellan 1988-1995 va i vilket fall mellan 6-7 år, där jag snusa ibland.
Men nu måste jag sluta snusa på grund av njursvikt, med andra ord så måste ja få bort allt som gör att jag får högt blodtryck och enligt läkaren är snuset en sån faktor..hur mår ja då efter drygt 2 dagar utan snus? kunde aldrig i min vildaste fantasi fatta att det skulle bli så här jobbigt, du kan ta på irritationen, jag är så sjukt irriterad på allt o alla o framför allt dom som står mig nära, känner bara en så stor apati och tomhet och en känsla av att något i mig vill komma ut ur kroppen, sen blir jag lite ledsen när jag ser att det kan ta upp till en månad innan känslan av att inte vilja leva är borta, precis så känns det just nu men jag vet att det kommer gå över..det är bara ett beroende som ska böjas sig för något annat

[nikotinils]

Hej sistaprillan65!
Har snart varit fri i två veckor nu och börjar se lite ljusare på livet. Har snusat i 25 år med några kortare uppehåll. Nu är jag nog egenligen inte sugen på snus längre, men jag har en gnagande känsla av att något väsentligt saknas. Har kommit fram till att det bästa för mig är att träna hårt – det tar udden av min rastlöshet och har gjort att jag sovit lite bättre. Jag är trots allt mycket glad och stolt över att jag slutat och det ska du också vara!

Kämpa på! Vi tror på dig!

[Booka]

Hej sistaprillan65
Du bör ha det värsta bakom dig nu, det var inte så många dagar sedan jag slutade så jag vet inte riktigt vad som händer framöver, men jag vet att jag mår fan så mycket bättre idag dag 12 än vad jag gjorde dag 4-5. Saknaden är fortfarande stor, men helt klart hanterbar. Kämpa på och lycka till! Du fixar det här!

[outdoor]

Sista prillan i morse
känner mig redan rädd stressad & orolig. Har aldrig haft ett längre uppehåll än max 7-9 dagar efter 15 års kedjesnusande. Det uppehåll jag varit utan snus har varit nog tunga.
Tur jag fann detta eminenta forum, otroligt peppande att läsa era framgångar och tips på hur man skall klara av vardagen utan snus. Redan helvetiska abstinensbesvär..

[messi]

Hej alla krigare! Även om det inte känns lika viktigt att komma förbi här längre, så gör jag det med jämna mellanrum ändå… Jag vill påminnas om hur tufft det va och även en känsla av stolthet.

För er som har det tufft just nu vill jag bara säga att det blir bättre… Kriga, håll ut och ställ in er på att klara det oavsett hur kroppseländet reagerar. Ifall ni ger upp, ger ni även upp en del av er stolthet och självkänsla. Om ni istället håller ut och klarar av att stå emot kommer ni känna er jävligt nöjda med er själva tids nog!

För er som inte orkar läsa långa trådar av ordbajseri så trodde jag att jag va en sån inbiten snusare att det tom kunde ha påverkat hjärnan så att det inte skulle gå att sluta för mig. Andra kunde göra det, men antagligen skulle jag inte få bort känslan av tomhet, känslan av efterblivenhet när man trodde att hjärncellerna desserterat och flytt fältet. När jag trodde att jag alltid kommer känna mig enormt rastlöst, både i kroppen och munhålan och det enda sättet att bli kvitt det va med snus, tuggummi eller mat.

Så är det inte längre… Jag har fortfarande bra och dåliga dagar, men det hade jag haft med snus oxå. Men jag känner mig stolt över mig själv och rastlösheten och efterblivenheten finns inte där längre – så det går – även du kan klara det med lite jävla-anamma!! Lycka till!

[cumulusnimbus]

Kan bara hålla med messi. När man slutar snusa så blir man extremt uppmärksam när mysko saker händer med kroppen och själen. Reptilhjärnan informerar snabbt om att kanske en snus skulle lösa problemen… Man glömmer snabbt att livet gick upp och ned även när man snusade. Snus lindrar symptomen kortsiktigt men inte de underliggande problemen.

Utan snus tvingas man att hitta andra lösningar, en del riktigt bra och andra mindre lyckade. Men annorlunda jämfört med ett mekaniskt snusande år ut och år in…

[messi]

Kände att jag ville titta till alla kämpande nikotinister! Jag vet hur jävla jobbigt det va och skulle inte sätta mig i samma sits igen. Jag har varit utan snus över ett år nu och saknar det inte alls längre. Det är jätteskönt att vara fri från det där… Men det har inte alltid varit så, jag har fått kämpa som en idiot oxå. Men efter ca 80-90 dagar släppte det rejält och sen har det varit relativt lätt att avstå.

Men efter en såndär grej måste man avstå helt, inte en enda snus även om det känns som att det skulle va lugnt!

Simma lugnt… Även om vissa inte tror det, så går det bli fri från nikotinet!

[messi]

Jag får rätta mig själv… Hade för mig att det va 10 juli jag slutade, men det va visst 10 augusti som jag slutade helt med nikotintugg/tabletter. Får visst fira årsdagen lite senare:) hehe

[LinaMie]

Hit återkommer jag och läser när jag börjar ifrågasätta.
Det är fan mitt största bekymmer, det där att jag ifrågasätter mitt beslut att sluta.

Att läsa bland annat din dagbok messi får mig lite mer på banan igen!

Thank you!

Du, snart ett år! Stort! 😀

[messi]

Ett helt år utan snus! Jag satte undan pengar och har köpt en jävligt skön säng för slantarna, som jag annars bara hade kastat ut i papperskorgen…

Allt känns bra nu och jag är väldigt nöjd med Min insats. Visst händer det saker och alla dagar är inte bra, men så ser livet ut. Men generellt sett mår jag klart bättre, mindre stressad, sover bättre, bättre tänder, bättre andedräkt, bättre ekonomi… Ja, listan kan göras lång!

Tänk på det ni som är i början… Det blir bra tillslut, man kan klara det!

Jag har varit inne mindre och mindre här, men kommer säkerligen titta till forumet ibland ändå, det känns bra att göra det! Till sist ett stort tack till folket som har stöttat i tråden, eller stöttat omedvetet genom erfarenheter i andra trådar här. Forumet har varit en jättetillgång under den här resan!

Hälsningar ”messi”

[Författare]

Inlägg