Välkommen! › Forum › Dagbok › Klarar jag detta???
- Detta ämne har 130 svar, 22 deltagare, och uppdaterades senast för 8 år, 1 månad sedan av Motivation.
-
FörfattareInlägg
-
7 november, 2013 kl. 20:42 #81569cumulusnimbusMedlem
Härligt Motivation! Känslan av toppen delar vi gärna med dig. Grymt bra jobbat!
8 november, 2013 kl. 01:14 #81573martin_1MedlemGrattis till 300 dagar!
8 november, 2013 kl. 07:05 #81585AnonymInaktivGrattis till 300 dagar! Nu har vi året inom räckhåll.
8 november, 2013 kl. 15:46 #81591MotivationMedlemTack för gratulationerna!
Nu är det inte länge kvar till årsdagen för mig. Så snart har jag gjort allt under ett år utan min polare Ettan… Nu saknar jag inte honom längre ett dugg. Är otroligt skönt att blivit av med den uslingen. :).
Ha det bra alla, och kämpa på!18 november, 2013 kl. 07:00 #81669MotivationMedlem310 dagar,
”det går bättre och bättre dag för dag” som de sjunger i visan.
Det blir längre och längre mellan de stunder då jag tänker på snus. Och nu då jag tänker på snus så är det tämligen neutralt. Ibland kan tanken komma att ”någon gång när jag vill, då ska jag ta en snus, bara ändå, för att känna hur det känns” sedan kommer insikten att jag ska nog aldrig i hela mitt liv ska ta en snus igen. Det kan kännas lite ”sorgligt” ibland men för det mesta så känns det bara skönt att veta, enkel regel liksom. -NEJ, det blir inget av med det!24 november, 2013 kl. 22:51 #81700ZiiidMedlemDet du beskriver i ditt sista inlägg – det är exakt där jag är idag. ”Någon gång när jag vill, då ska jag ta en snus…”
25 november, 2013 kl. 13:29 #81708MotivationMedlemKonstaterar att de flesta, även jag, har insett att när man bestämt sig för att bli nikotinfri så är det inte bara så,
att man ena dagen lever sitt liv, man slutar med snus och fortsätter sedan leva sitt liv minus nikotin.
Det är ofta så att man får insikt i så mycket annat som spelar in vad gäller ens mående. Maten, träningen, livssituationen i övrigt. Man har nog i alla år på ett sätt bedövat sina sinnen med nikotin. Man kan känna att man blir oftare arg, riktigt arg och/eller glad, jätteglad.
Jag känner allra mest att jag blivit så otroligt tacksam över att jag lever här och nu. Jag kan förundras och glädjas åt soluppgångar, solnedgångar, naturens skiftningar, lyckan att jag kan gå ute i naturen och bara vara…
Jag vet ju förstås inte om detta hade kommit ändå. Kanske är någon åldersgrej, vad vet jag. Men jag ville skriva det i min dagbok i alla fall.
Det känns underbart nu!
Hoppas det går bra för er andra där ute.26 november, 2013 kl. 11:16 #81719JajoMedlemBra beskrivet, Motivation!
Jag upplever det som att jag är mer mig själv, utan att hela tiden vara bedövad av nikotinet. Innan hanterade en ju allt som en missbrukare, varje glädje och sorg intogs med en dövande dos nikotin och ens humör blev rätt apatiskt. Nu är det fart på känslorna, men efter de första veckornas totalilska är jag mest bara glad och tacksam hela tiden!
Och det är som en dominoeffekt, nikotinet först, sen faller mat, träning och annat på plats efteråt. Mycket analyserande och lära känna sig själv på nytt. Och allt vi gör, varenda löptur och vitamintablett, hamnar på plussidan nu! För vi har en plussida, inte bara en lite-mindre-minus-sida! 😀
26 november, 2013 kl. 12:47 #81721JessiMedlemVad fint 🙂
12 december, 2013 kl. 07:42 #81812MotivationMedlemIdag den 12 december, snart börjar ett nytt år. Ett år när jag ska vara snusfri från första dagen :).
Önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! -
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.