Välkommen! › Forum › Dagbok › kusken rider igen
- Detta ämne har 37 svar, 11 deltagare, och uppdaterades senast för 11 år, 4 månader sedan av LarsG.
-
FörfattareInlägg
-
14 mars, 2013 kl. 18:12 #79577kuskenMedlem
Grymma var ordet…….Ibland tänker jag på Swedish match…..och när jag gör det..,så blir jag förbannad….Fy f-n..dom tjänar miljarders miljaders på denna skit. Jag känner mig som en liten terrier mot den stora björnen…..envist försöker man klamra sig fast….men björnen kommer alltid att vinna..på nåt sätt….människor kommer alltid att snusa o röka……så dom kommer alltid att tjäna miljarder…trots att lilla jag slutar….en fis i rymden..typ! Om någon skulle kommit på nikotinet idag …med allt vi vet…så tror jag banne mig att det skulle förbjudas! -vad har vi här då?…hmm….jo det heter nikotin och vi tänkte börja sälja det till människor! -jaha….är det nåt bra då? ehhh…asså…bra…och…bra…man blir beroende ganska fort…och det är inte alls nyttigt..och dyrt kommer det att bli! -jaha!? nä..jag tror vi skippar detta va?……….bara en tanke
27 mars, 2013 kl. 11:43 #79694kuskenMedlemJapp…..milstolpe i backen..där satt den!…typ….men…borde jag inte vara lite gladare?….jo…det blev ett antiklimax minsann….Först väntar man på dagen..och då ska jag fira minsann…men icke….inte på firarhumör….Som jag känner nu är 100dgr bara en siffra!…Imorrn är det ju 101 dgr..och så vidare..Det viktiga är ju hur det känns..inte hurmånga dgr man klarat! I början är det perfekt att se hur duktig man är …man tänker att,..när jag klarat 10, 20, 50 dgr osv så kommer det att kännas bättre?!…Just nu tänker jag på hur det kommer att kännas vid 150 dgr, 200 dgr ? osv.Nej nu gäller det för mig att sluta binda upp mig vid siffror och dagar…det blir för jobbigt, helt enkelt för mycket viljestyrkemetoden…Pratade med en kille som hållit upp ett år och frågade om det var lugnt nu..om han var fri? Men nej…han kunde bli fruktansvärt sugen..och jag frågade att -Det MÅSTE släppa nån gång? Då sade han nåt om sex år…? Blev lite knäckt efter det….men det skulle va skoj om nån loggade in här efter 6år och berättade hur det känns…(önsketänkande).. Trots allt är ju 100dgr utan snus ….mot 25 års mulande, en fis i rymden….så det är bara att se framåt..o kämpa vidare…En sak står i alla fall klart för mig!… Börjar jag snusa en gång till så kommer jag nog aldrig att orka sluta en gång till….Detta är en vidrig kamp ibland,som suger så mycket energi…..så häng i..alla därute..håll huvudet högt……över och ut../kusken
27 mars, 2013 kl. 17:23 #79696cumulusnimbusMedlemGrattis!
100 dagar är stort, för mig kändes 100 som en vändpunkt. Mer som ett fade out sen än milstolpar med fanfarer och salut. Sex år får vi väl sen hoppas att det inte ska behöva ta. Jag känner på samma sätt att om jag börjar igen nu, så skulle det ta mycket lång tid innan jag slutade igen. Typ till min dödsdag. Det är dumt att börja snusa, men stenkorkat att sluta snusa mer än en gång…
27 mars, 2013 kl. 18:41 #79697Pandora1Medlem”3 Months
The BlahsAt three months the ”newness” of the quit program is wearing off and we’re often left thinking ”Is that all there is?” The blahs hit, in other words. That too triggers cravings to smoke, often quite intensely.” http://quitsmoking.about.com/od/afteryouquitsmoking/qt/icky_threes.htm
Det stämmer ganska bra ;).
22 april, 2013 kl. 13:10 #79977kuskenMedlemTack för era grattis…..Själv vet jag inte vad som händer längre…Jag orkar ju knappt svara på inläggen, än mindre skriva på andras trådar! .Har ingen energi att dela av mig med….Har hamnat i nåt slags mellanmjölks tillvaro…ett suddigt dis, där livet bara pågår! Det är inte dåligt…men heller inte bra!….Det bara är där…..dagarna rullar på…varken mer eller mindre…jättemärkligt…Sist hade jag klarat 100dgr, men redan då var jag på väg in i vardagsdimman…..så nu grattar jag alla som klarat av sina mål eller delmål eller vad det nu är. Själv vet jag inte hur jag ska ta mig ur detta vakum? Låter jag bitter? Det är jag inte…..det bara är en så konstig känsla…kanske håller på att bli knäpp på riktigt? Nåväl……ha det bra därute……och håll huvudet högt…..
22 april, 2013 kl. 13:58 #79978surgubbeMedlemJag känner precis lika dant. Ett dis utan närvarokänsla. Jag känner mig inte riktigt närvarande så som jag minns att jag var när jag stoppade inte en snus och dessutom kedjerökte. KNÄPPT.
I söndags sken solen och vi drack kaffe i trädgården, vårstädade och allt var toppen men jag känner inget!
Jag hoppas innerligt att närvarokänslan kommer tillbaka.
22 april, 2013 kl. 14:12 #79980MotivationMedlemMen då kanske det beror på snusslutandet ändå?? Jag trodde det var vårdepression, klimakteriet eller vad som helst. Känner precis så där. Inget är riktigt skitkul längre. Det går liksom bara an….
22 april, 2013 kl. 14:23 #79984surgubbeMedlemLäste lite på Pandora1 länk ( 27 mars) och tror att det nog är en fas vi är inne i och att det är viktigt att ha tålamod. TIds nog så släpper även denna fas. Kan ta lite olika tid för olika personer. Håll ut!
Jag äter för tillfället Rosenrot, E vitamin, D vitamin, Magnesium, omegakapslar, B-vitaminbrus och ibland lite C-vitamin brus. Något måste det väl göra :-). Tänker lägga av med alla tillskott när jag känner mig positiv nån vecka i rad.
Sen tränar jag mycket! Det tänker jag däremot inte sluta med!
23 april, 2013 kl. 10:17 #80002kuskenMedlemJapp..ni har säkert helt rätt……hoppas att det ändrar sig nån gång bara……och att den ”goda” sidan segrar till slut…..och att hjältarna rider ut i solnedgången….The end….
23 april, 2013 kl. 15:19 #80003cumulusnimbusMedlemDet är en bra länk surgubbe, trodde jag tappat bort den. Tack för den: http://quitsmoking.about.com/od/afteryouquitsmoking/qt/icky_threes.htm
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.