Jag snusar tobaksfritt och har nu bestämt mig för att sluta med nikotin och denna gång för alltid. Det är verkligen inte lätt denna gång!
Jag slutade att snusa första gången då jag upptäckte att jag var gravid och höll upp hela graviditeten och amningen. Då var det inga problem att sluta, jag kastade alla dosor och sen hade jag slutat. Sen efter att min son hade slutat amma så var jag på en fest och jag tog då en snus eller två snus. Slutade med att jag köpte en egen dosa och tänkte sen att det var synd att kasta och att jag kunde använda upp den och bara snusa lite bara ibland utan att bli beroende.
Ganska snabbt så var jag uppe i 3-4 dosor i veckan.
Nu vill jag sluta för gott! Det ger mig inget positivt egentligen om man tänker logiskt. Tog den sista tobaksfria snusen kl 22:00 lördag kväll. Söndag vid lunch började det bli jobbigt. Då gick jag tillsammans med min sambo och kastade alla dosor jag hade kvar i en soptunna i parken så jag inte skulle kunna rota fram dem igen.
Nu måndag så har det inte varit lätt på jobbet. Ångesten trycker över bröstet så det stundtals känns tungt att andas, rastlös i hela kroppen och är yr. Det var inte lätt att koncentrera sig på jobbet idag men försökte så gott jag kunde.
Känns som jag bara skulle vilja sätta mig och gråta och är nervös för typ allt!
Ikväll efter jobbet sprang jag en mil på löpbandet och det hjälpte mot yrsel och ångest. Timman efter löpningen var den bästa timman sen jag slutade snusa.
Äta mat är riktigt jobbigt! Någon ökad aptit har jag inte märkt av snarare värt om då ångesten i bröstet och saknaden efter snus är som värst just efter maten. Åh vad jag saknade att ta en snus då!
Så konstigt att det var så mycket jobbigare att sluta nu än förut då jag var gravid och var tvungen att sluta. Då hade jag snusat mycket längre tid än nu. Har mycket värre abstinens nu än jag hade förra gången jag slutade. Mår verkligen skit just nu! Förvånad själv över att jag mår så pass dåligt denna gång. Det har varit 2 riktigt jobbiga dagar nu. Blir det inte bättre snart så vet jag inte hur jag ska stå ut!
.
