Min dotter – min motivation

[Nille]

Efter tio års snusande har jag bestämt mig för att sluta. Jobbade länge med att hitta rätt motivation till att ta steget fullt ut.

När min sambo berättade att hon var gravid kände jag att nu är det dags. Bestämde mig för att köpa min sista dosa samma dag och vi var på ultraljud. Sagt och gjort. Ultraljudet var den 8/10 och dosan var slut den 10/10.

Jag är alltså 8 dagar snusfri!

Än så länge har jag haft det ganska så jobbigt. Störst problem förutom abstinens och vanans makt är framförallt att jag har blivit väldigt disträ och trög i skalen. Detta innebär ganska stora problem för mig i arbetet. Jag jobbar som säljledare och känner både i mitt arbete med kollegorna som mitt arbete mot kunder att jag inte har förmåga att prestera eller i vissa stunder ens formulera mig på ett vettigt sätt.

Det handlar inte direkt om att jag är irriterad eller trött. Mest som sagt att jag känner mig ”trög” och har väldiga problem med att hantera den stress som jag alltid jobbat under tidigare. Detta känns helt enkelt inte bra och jag märker redan hur mitt undermedvetna börjar formulera tankar som ”du kan ju inte ens sköta ditt jobb, klart du ska börja igen” osv.

Än så länge har jag klarat att hålla mig till Onico och Extra-tuggummi, men efter att ha läst lite inlägg här på sidan så börjar jag undra om Onico är en bra lösning eller inte. Har sagt till mig att jag ska använda nikotinfri snus i max tre månader för att först få bort nikotinberoendet och sedan ta tag i vanan. Är jag helt vilsen i det tänket??

För att återkoppla till min rubrik. Min största motivation är att när min dotter, och första barn, kommer till världen så ska hon inte ha en nikotinberoende pappa. Jag har medvetet höjt upp mitt beslut till skyarna och kallat detta ”mitt första löfte till min dotter”.

Jag har scannat in ultraljudsbilderna i telefonen och tar tittar på det när suget blir som värst.

Finns det någon här som känner igen sig i mina problem med att känna sig trög och disträ får ni gärna dela med er av det. Just nu känner jag mig mer oroad över det än själva abstinensen.

[nybrocorner]

Att bli trög och disträ är abstinens det också…helt naturligt… hjärnan är felkopplad och har lärt sig snabba vägar för belöning, utan snus kommer inte belöningen och hjärnan görallt för att komma tillbaka till den gamla sköna balansen… onico är en bra lösning, men farlig sådan. Med onico fortsätter du snusa, nikotinfritt, du drar i dig E500 vilket är basiskt, som gör att magen fortsätter att producera mer magsaft än vad den skall, vilket gör att du känner av nikotinsuget… trots att du har tänt av från nikotin… själv har jag köpt fyra sådana dosor, de flesta har jag nog slängt för att de blivit för gamla eller jag inte velat ta mer sånt… men senaste dosan köpte jag inför vår flygresa för ett par veckor sedan och jag tog tre snusar ur den dosan…

Behöver du ha substitut tycker jag istället att du kör färsk ingefära, första veckorna biter du av en bit, tuggar till lite och kör upp, njut… efter ett par veckor slutar du snusa det och använder det som pasiller som du bara suger på tuggar npn gång då och då…

Att sluta snusa är en stor omställning, men att köra med substitut är att bara förlänga plågan då man fortsätter ett beteende…

Jag föll i fällan att snusa allt, bl.a servietter… och till och med kramade dem som snusar…

Nu är jag äntligen helt fri… även om livet fortfarande är ett helvete…

Mitt råd är att det finns en dosa onico i närheten som aldrig används, mer än i direkt kontakt med andra snusare, då du blir allt för avundsjuk. Att köra ingefära om du måste ha substitut, och se upp så du inte börjar snusa allt i din omgivning…

[kicka]

Hej hej o grattis!!

Är själv inne på min 11e dag, o trögheten kommer släppa om nån dag eller två…eller tre. Huvudsaken är att det går över. Fortsätt att kämpa

Om du verkligen vill sluta snusa så är det lättare att du försöker göra dig av med vanan att ha något under läppen. Om du har något under läppen, onico eller papper så kommer det bara bli jobbigare. Bättre att göra slut med både vanan och nikotinet samtidigt istället för att dra ut på lidandet.

[Författare]

Inlägg