Motivationen avgör

[mumintrollet]

1 kvartal för att rätta till 100 var det ja 🙂
Nu är du snart halvvägs redan, grattis! Jag är helt övertygad om att du kommer att klara detta.

[VanQuijote]

Tack mumin! Precis så var det ju – 1 för att rätta till 100. Sjyssta odds ändå!

Jag har just insett att jag under slutandet har antagit en strategi vad gäller sömn. Omedvetet, eller möjligen högst fragmentariskt tänkt. Flera slutare här på forumet har tidigare pekat på ett samband mellan dålig sömn och stort sug efter snus. Jag tycker mig också ha upplevt det väldigt, väldigt tydligt. Och som småbarnsförälder är ju dålig (eller ibland nästan utebliven) nattsömn ganska vanligt förekommande, vilket då skulle göra slutandet långt mer ansträngande.

Var och varannan dag har jag somnat med barnen, runt niotiden, just för att garantera ett antal timmars sömn per natt. Eller åtminstone varannan natt. Våra barn sover som bäst de första 3-4 timmarna och då passar jag på att sova också. Vaknar jag mitt i natten så gör det egentligen inget – jag hinner sova en omgång till med 2-3 timmar, vilket sammanlagt ger mig tillräckligt.

De flesta övriga kvällar har jag låtit bli att sitta uppe sent ”i onödan”. I det där läget när man tycker att det är skönt att bara ta det lugnt när barnen har somnat. Man orkar nästan inte gå och lägga sig. Jag kan inte säga att det aldrig händer numera, men långt mer sällan än tidigare iaf.

Och när jag tänker efter så handlade nog uppesittandet mycket om snus. ”Äh, jag kan ju inte lägga mig nu när jag just har lagt in en snus…”. Jävla gift, som har styrt så mycket i mitt liv!

[VanQuijote]

Dag 49, måndag. Känns nu bra igen, men jag hamnade under en rejäl attack från snusmonstret på lördag morgon. Jag tror att han passade på att hoppa på mig då dels för att jag hade en lite lätt bakiskänsla efter ett par glas vin på fredag kväll, och dels för att jag inte har kunnat träna riktigt på ett par veckor. Lyckades avleda attacken med hjälp av trädgårdsarbete och en efterlängtad löprunda. Hade jag bott granne med en kiosk tror jag faktiskt att det hade varit kört just där och då. Otäck insikt!

Note to self:
En öl/ett glas – ingen bakfyllekänsla.
Två öl/två glas = bakfyllekänsla.
Bakfyllekänsla = snussug.
Snussug = inte alls bra, vill inte ha.
= stanna vid en öl/ett glas

Sammanfattning av läget efter sju veckor. Ingefäran funkar alldeles utmärkt under dagarna. Jag försöker mer och mer bara tugga lite på en bit istället för att peta in den under läppen. Även ingefäran ska ju bort någon gång. Jag tuggar nästan aldrig tuggummi och äter knappt Läkerol längre. Öser i mig mackor nästan varje kväll. Öser i mig godis ungefär en gång i veckan. Öser i mig snacks ungefär en gång i veckan. Tja, det känns ändå som att det duger ett tag.

[mumintrollet]

49 dagar, starkt jobbat!!

Jag känner igen mig, brist på regelbunden träning var inte bra för mig heller. Möjligheterna var snusmonstret kan komma med kilen blir färre hela tiden, men det är en seg rackare som försöker alltid när den kan.

Det är bra att vara vaken på vad som triggar snussuget och försöka undvika dessa tills man känner sig komfortabel.

[VanQuijote]

Långresa på sammanlagt 170 mil i bil förra veckan. En av dagarna klarade jag mig i nästan två timmar utan att tänka på snus. Alls. Sen tänkte jag på snus var femte minut resterande sju timmar…

[VanQuijote]

Insåg just att jag faktiskt har gått runt och känt mig lite nedstämd ett tag. Jag har liksom inte kopplat det till slutandet alls. Men när jag tänker efter så har jag t.ex. problematiserat en del saker som har en helt naturlig förklaring och känt mig aningen förbisedd trots att jag har all möjlighet att påverka.

Är det möjligen den dopamin-dipp som jag väntade så mycket på för ett par veckor sedan?

[mumintrollet]

Absolut samband vill jag mena.

För mig gick det väldigt mycket upp o ner mellan dagarna 40-80. Kände mig stundtals väldigt deppig fast jag ibland inte ens visste helt varför. Det kändes i tillägg lite märkligt och tomt uppe i knoppen. Går lite längre mellan deppdagarna och blir lite färre ju längre man kommer, det är min erfarenhet.

Har faktiskt själv i skrivande stund haft de två sämsta dagarna på ca en månad som påminner om de dagarna jag ofta själv beskrev som obehagliga efterskalv. Stress, dålig sömn samt ett litet övertramp med alkohol föregående helg verkar iaf vara ett recept att åstadkomma detta. Det positiva är att snussuget saknas i den ekvationen. Tror min hjärna redan är omprogrammerad att förstå att det skulle få mig att må sämre.

[Vante Ante]

Now we talking.

Att vimsa runt ensam i ”deppig-markerna”
Har jag gjort vid allt för många tillfällen.
Det är min största del av ”krigandet” tyvärr.
Tack för Ni delar med Er 🙂

Efter regn kommer sol 🙂

Vante Ante

[VanQuijote]

Mumintrollet – jobbigt med efterskalv, men jag är säker på att du hanterar dom bra!

VanteAnte: Tack för dina glada tillrop! När du skriver låter det definitivt inte som att du vimsar runt i deppighet, snarare tvärtom!

Jag har en bra slutar-dag idag, inget särskilt sug trots att jag är lite trött. Mentalt jobbigt att ha akuta ryggproblem när huvudet inte vill något annat än att springa och styrketräna för att fylla på dopamin, men det funkar ändå.

Laddar för att här i min dagbok summera 60 dagar. På fredag!

[VanQuijote]

Och idag är det fredag, men jag hinner nog inte göra min summering. Den kommer en annan dag…
Grattis mig för 60 dagar! Bra jobbat! 🙂

[Författare]

Inlägg