Mycket tid.

[sverker]

Jag har förstått och känt det inombords en längre tid, att min söndersnusade kropp inte vill ha mer snus.
47 års hårdsnusande tär på organen ordentligt. Pratade med en av mina söner i eftermiddags, och sa att jag håller på att sluta med snuset, svaret blev: ”Va? Men farsan du har ju alltid snusat, hur ska du kunna klara av det ?” Med kraft, viljestyrka, och en stor portion motivation, sa jag” Haha, ganska lustigt när ens vuxna barn tror att jag inte ska klara det..haha, skrattar fortfarande precis som om det var något dödsbesked, jag lämnade. Så kan det vara att som farsa….

Trevlig kväll mina på er!

[sverker]

Dag 12. Nu börjar dagarna kännas tomma och tråkiga, känner ett molande begär efter någonting men inte snus. Det är jag färdig med. Bra att man är gift och har en förstående fru, jag tror det går lättare om man har det. Vad vet jag hur det är att vara ensam och sluta förmodligen svårare tror jag. Men ska inte uttala mig om det. Det suger att sluta, tar mycket kraft, tid och energi.

Tog en promenad på ett par timmar tillsammans med min fru, men det kändes inte särskilt lustfyllt. Känner att PH i käften i alla fall försvunnit och i magen också. Första september och dagen började med ösregn. Sedan så har det varit uppehåll. Jag är fast bestämd att aldrig någonsin ta en snus, vad som är händer. Den här sidan är verkligen lågintensiv, händer ingenting och jag som trodde att folk var här för att byta erfarenheter om sitt snusmissbruk. Verkar som att många försvinner snabbt härifrån om jag bläddrar flera sidor, vissa skriver bara ett par inlägg och sen är det väl kört misstänker jag. Ska i alla fall harva på här på mitt sätt.

Ser att jag avslutade med fel ord igår. Det är lite darrigt med skrivandet. Så jag får väl önska er alla en bra kväll om ni överhuvudtaget läser. Lycka till! Ha en bra kväll.

Sverker

[mumintrollet]

Meningslöst och nån form av begär efter annat än snus men inte helt säker på vad…. Jag känner igen det där, har upplevt mycket av det samma stundtals.

Man går igenom många olika faser under vägen till det snusfria livet. En av de kluriga bitarna som jag själv märkt under resans lopp är att det naturligtvis också kommer tråkiga dagar även i det snusfria livet, man glömmer väldigt lätt bort det.

Kriga på vidare Sverker, jag är övertygad om att du klarar detta! Snart två veckor avklarade nu.

[smush]

Ja det suger verkligen att sluta, är inte väldigt aktiv på sidan och händer mer än ofta att jag bara tittar in och inte skriver något.
Det är bara att kämpa på, inte roligt alls och det tar på ens krafter. Jag har absolut ingen energi längre men det gäller bara att hålla min motivation uppe annars är det kört för min del. För min del är det både ekonomiskt och hälsa, finns så mycket bättre saker jag kan spendera mina pengar på än snus och min mage känner sig redan bättre så även om det suger rejält att sluta så är det värt det för min del.

Bra att du kämpar på Sverker, Starkt gjort!

[sverker]

Tack mumintrollet. Att man skulle gå igenom olika faser, precis som i det vanliga livet fast på ett nytt och annorlunda sätt, var inget jag tänkte på förrän jag läste cumulusnimbus dagbok. Jag blev både rörd och skrattade åt vissa sekvenser som han beskriver där.
Även om det känns visset en del dagar, så får man ju ha fördelarna som snusfri i åtanke även om det känns jävligt. Det här ska klaras av trots att det ibland känns mörkt. Ja, det som är bra är att tiden går fort. Ska inte ta ut något i förskott, men en sak är säker jag ger mig inte och ger inte upp.

Två veckor bara två dagar till. Hur känns det för dig efter 43 dagar, är det up and downs?

[sverker]

Du smush, vi ligger nästan lika tidsmässigt. Och visst fan sparar man pengar på att inte göda swedish match som jag gjort i så många år. Får ibland ångest över det, men gjort är gjort. För mig handlar det mer om att behålla hälsan, krämporna kommer tids nog ändå.

Bra att ni lägger av när ni är relativt unga, och lägger pengarna på något vettigare. Har ingen betydelse tydligen hur länge man snusat eftersom ni också tycker att det suger att sluta. Snus är djävulens drog. Kämpa grabbar!

[MichaelB]

Ja, det här är en tuff tid i slutandet. De första dagarna är man så taggad och lycklig över att det alls går att låta bli. Och abstinensbesvären är så påtagliga och…intressanta, nästan. Och för varje dag känns det lite bättre och då känns det som att man rör på sig, som att komma en bit upp på berget och få lite utsikt. Men efter ett par veckor står det nästan still. Bara ändlöst malande sug och dag 10 är likadan som dag 14. Känns som att trampa i lera och allt är bara allmänt trist.

Men det ska tydligen bli bättre nån gång, enligt de erfarna. Så då får man tro på det och bita ihop. Vi rör oss och en dag står vi på toppen av berget och kan njuta av utsikten.

Och snusdagar är ju också skitdagar emellanåt.

Sov gott alla!

[mumintrollet]

@ sverker

Efter 43 eller 44 dgr som det nu blivit känns det definitivt annorlunda redan. Det är egentligen förvånansvärt hur snabbt tiden gått. Inte såå mycket upp och ner och meningslöst längre som det kändes under starten.
Kroppen har börjat anpassa sig till ett liv utan snus.

För min egen del kände jag det blev i stora drag linjärt bättre nästan hela tiden fram till svackan jag hade i ca 5dgrs tid förra veckan. Efter den 40dgrs krisen som jag förstått de flesta får gå igenom och som för min egen del var förvånansvärt tung, har jag faktiskt känt mig ännu starkare!

[sverker]

@ MichaelB Känns som man står och stampar i samma lera, som man gjorde som snusare just nu. Dagarna känns oändligt långa och att det är långt till Edens ängar. Men en dag står vi där högst upp på berget, med den bästa utsiktsplats som vi någonsin skådat. Hårt arbete och tålamod med sig själv är vad som gäller.

@ Mumintrollet det låter hoppingivande att det vänder. Och visst går tiden fort även om den kan kännas som att den har stannat, just nu. Livet är som en parentes mellan evigheten och evigheten, skulle jag kunna säga i nuläget. Jag har läst om den där krisen som uppstår vid 30-40 dagar, men vad den handlar om har jag inte riktigt kläm på ännu. Känns som att det är en kris redan nu med en molande längtan efter något odefinierbart.

Men jag är målinriktad och ska nå målet, veteranerna säger att det är klart vid 3 månader. Men jag tror att det här är något vi får jobba med livet ut. Även om det ljusnar betydligt tidigare, så är det väl individuellt hur lång tid det tar. Jag är en positiv människa som ser lösningar på det mesta.

[sverker]

Ännu en dag i ”paradiset”, ingen promenad. Utan ett helt annat nöje – bastubad tillsammans med några andra ”gamla gubbar”.

2 veckor som jag firar med en whiskey. Inga problem men känner att jag inte kan sysselsätta mig, i det gamla vanliga mönstret längre.
Att intala sig själv att man är en f.d snusare går – men kräver en viss självdistans. Jag har levt, sett, upplevt allt man kan tänka sig i livet. Sorg, bedrövelser, att bli lämnad men jag har lärt mig mycket av erfarenheten och det är att sätta upp ett mål en målbild för hur jag vill att mina sista år ska bli utan snus, vet jag. Kan säga så här: ”Att livet är vad som pågår, medans du planerar vad du skall göra” att ha förebilder, som i mitt fall Lasse Virén en gammal långdistanslöpare som var aktiv på 70-80 talet att springa 10.000 under 29 minuter. Det är samma sak med att sluta snusa, man måste helt enkelt för sin överlevnads skull ha en långsiktig plan, på hur man vinner loppet. Min motståndare är snuset som jag ska vinna emot. Att tänka och leva sig in i ett mål gör hela projektet lättare. Ha nu en bra torsdagkväll mina vänner och fundera på det här, har du någon förebild, i så fall vad kan han eller hon inspirera dig till, underverk faktiskt.

Sverker

[Författare]

Inlägg