Nu jäklar smäller det!

[Boba Fett]

Gick på en jobbintervju för en intressant tjänst igår. Det är verkligen en sådan situation som jag aldrig skulle ha gett mig in i utan nikotin förr. Aldrig. Inte en chans. Sannolikt hade jag väl både tagit en stresscigg minuterna innan intervjun och sedan pelat in en snus strax innan intervjustart.
Hursom. På vägen dit blev jag sugen på ett tuggummi, och kände i fickan efter påsen. Som jag måste ha glömt hemma, upptäckte jag. Det gav mig en stark flashback till tiden som snusare. För herregud om det hade varit snusdosan som jag plötsligt glömt hemma. Då hade jag ju blivit alldeles ångestsvettig och stirrig och börjat leta efter första bästa tobaksaffär, om det så skulle ha inneburit att att jag blivit sen till intervjun.
Men nu, nu bara konstaterade jag att jag glömt tuggummipåsen och gick vidare. Och intervjun, den gick bra. Det kändes bra, utan nikotin. Inga skenande nerver, inget plötsligt snussug.
Vänner, det finns ett liv utan nikotinet! Jag känner det tydligare för varje dag och vecka som går.

[Boba Fett]

Och tack till dig också ElKa för genomläsning och synpunkter. Håller helt med om att det är mycket som påverkats av snus, och mycket som jag själv inte tänkte på innan. Att exempelvis sömnen påverkades hade jag väl mina misstankar om, men att skillnaden skulle bli så stor, med ett så tydligt före och efter, hade jag inte alls räknat med.

[Boba Fett]

Okej, jag var precis på väg ut genom dörren för att köpa cigg. Men jag vände i trapphuset och satte mig här i stället. Såhär, på en fest i helgen rökte jag ett par cigg. Jag är verkligen övertygad om att det är ett liv utan nikotin jag vill leva, och hela slutaprocessen finns där som ett smärtsamt minne att plocka fram när suget uppstår. Men ändå, kanske har jag börjat bli lite för stöddig i slutandet. För nu, idag, alldeles tröttkörd och mosig i skallen efter en natt där småbarnen hållit mig vaken, kom jag på tanken att köpa cigg. Denna tanke bara skar förbi alla mina försvarsmekanismer, och höll på att leda mig ut genom dörren. För att jag ju har mycket att göra. Och för att det väl kunde vara gött, bara en eller två för att rensa tankarna. Typ.
Fy jävlar vilken lömsk drog detta är!
Inser nu att det finns en enorm risk med feströkande eller snusande, en risk som kanske inte i första hand handlar om att man genast, nästa dag, skulle vilja ha mer. Men däremot, en dag som denna, är tanken på att kanske ta sig en cigg eller en snus plötsligt inte längre lika avlägsen som för bara en vecka sedan. Farligt.
Meen, jag vände. Garden är uppe igen. Det blir ingen jävla cigg. Jag ska klara mig fram till ett år utan snus, och sedan vidare.

• Det här svaret redigerades för 8 år, 3 månader sedan av Boba Fett.

[cumulusnimbus]

Sabotageprogrammen slår på när många jobbiga saker sammanfaller. Inte heller ovanligt att man slår krokben på sig själv när man är nära något utsatt mål. Ibland är rädslan för att lyckas större än rädslan för att misslyckas av någon konstig anledning. Som om man av outgrundliga orsaker inte förtjänar den nyvunna självkänslan som slutandet har givit…

En snus eller en cigg kan inte spelar någon roll tänker man. När sen en pytteliten spricka i glaciären har skapats, så sitter man sen som ekorren i Iceage och krampaktigt famlar efter sin nöt, medans sprickan blir större och större för att slutligen rämna…

Gång på gång kan vi läsa om det här, men det verkar som om var och en själv måste dunka huvudet i väggen för att på djupet fatta. Har man använt nikotin i många år så har man utvecklat ett missbruk. Nikotinreceptorer i hjärnan finns kvar. Basala delar av hjärnan har byggts om och det finns ingen reparatör som kan återställa det man förstört. Det enda som gäller att fatta att man varit fångad i en apdålig relation med snustrollet, kommit till ett vägskäl, valt väg, och gått vidare utan att se sig om. Och sen aldrig glömma bort det…

Grymt bra gjort Boba Fett att vända i dörren, du förtjänar bättre än så!

[Boba Fett]

Du har en bra och väldigt viktig poäng där Cumulusnimbus, att hjärnan är ombyggd och receptorerna finns kvar.
Det som jag inte riktigt räknat med efter feströkandet var att suget och tankarna på nikotin skulle liksom bubbla upp så mycket närmare ytan och ligga kvar och lura i veckor efteråt. Jag tänkte att jag rent tankemässigt var så stark nu i min sluta-övertygelse, att det inte skulle vara något problem. Och det var det ju inte heller, dagen efter. Men nu, nu känner jag fortfarande att suget lagt sig så mycket närmare ytan. Och det är ju naturligtvis inte önskvärt, för bland det göttaste när man slutar är ju den där gradvisa insikten att man plötsligt inte tänker på nikotinet längre.
Nåväl, jag ska inte galoppera ut och köpa snus eller nikotin. Det känns alldeles på tok för bra att snart ha varit utan skiten i ett år. Men jag ska passa mig mer för det där festsuget i fortsättningen.

[mumintrollet]

Läskigt.
Nej, man gör nog det smartast att inte leka med elden längre.
Ett av de största misstagen man kan göra är att underskatta giftet, innan man vet ordet av så är det kört.
Bäst är att avstå allt som heter nikotin resten av sitt liv, jag själv vet att jag skulle toktorska omgående om jag börjar tro på teorin om att festsnusa.
Ifrågasätt aldrig beslutet, att sluta är ett av de bättre besluten man gör under sin livstid.

Kämpa på och njut av ettårsdagen som är alldeles kring hörnet!

[Boba Fett]

Ska strax iväg och simma. Det var över ett år sedan sist. Plötsligt poppade ett minne upp från då. Minns att jag höll på med att försöka liksom tajma den sista snusen inför varje simpass så att det var precis lagom att spotta ut den innan jag gick in i simhallen. Ofta tog jag en snus igen så fort jag duschat. Ibland, ganska ofta, hade jag rentav med dosan i påsen med handduken som var med inne i hallen, och stoppade en påse under läppen så snart jag simmat. Märkligt vilket mikroplanerande man hela tiden ägnade sig åt som snusare för att hålla nikotinflödet jämnt.
Nu, ingen snusprilla. Och jag längtar inte efter någon heller. Jävla gött det är ändå, livet utan nikotin.

PS: Tack Mumintrollet för stöttande ord och råd, bara några dagar kvar till ettårsdagen nu 🙂

• Det här svaret redigerades för 8 år, 2 månader sedan av Boba Fett.
• Det här svaret redigerades för 8 år, 2 månader sedan av Boba Fett.
• Det här svaret redigerades för 8 år, 2 månader sedan av Boba Fett.

[Författare]

Inlägg