Om att kräkas och att vänja sig

[MichaelB]

Men ser det som ett tecken att du också är här. Då ska jag fan klara det, jag också. Är inte så religiös, men känns lite speciellt att ”träffas” här. Jaja. Nu ska jag sova. God natt!

[mic]

Jag måste säga det samma. När jag såg att du skrivit när jag tittade in här på min 50-dag…när jag började vackla lite..jo man börjar undra..

Så många känslor som kommer tillbaks från den tiden, jag minns det så väl just nu. Som att tiden stått still..och ändå inte. Längesen på många sätt, har hunnit byta jobb ett par gånger, och barnen är stora och utflugna..men när det gäller snuset..så har tiden stått still på många sätt. Ibland undrar jag varför jag inte gett upp för längesen? Men sen när jag inte snusat på några veckor så inser jag ju varför, jag mår på många sätt bättre…sen kommer den där dagen..(som jag aldrig riktigt kan förutse)..och då faller jag..åter..Det är så sjukt galet, så jag kan faktiskt inte ens förklara för mig själv..

Om jag kommer att fixa det nu? Haha, oddsen är ju inte på min sida om man säger så? 10år av självplågeri..jotack!

Jag fixar precis allt. Annars. Men inte detta..inte än..men jag är på väg nu. Du med Michael!

Denna gången så jävlar! Eller hur?

Alldeles oavsett. Vi är ena sjuka envisa kämpar du å jag!

Åker imorrn. Utan snus..

Kämpa! Så hörs vi!

/Mic

[MichaelB]

Men det är ju svårt att ta sig ur beroenden. Droger bygger om våra hjärnor och får dem att fungera på konstiga sätt. Så på det viset är det kanske inte så konstigt att vi inte har lyckats.
Fast på andra sätt är det konstigt. Nikotin ger ju ett rätt klent rus så det borde vara ganska lätt att klara sig utan det.
Och man mår ju faktiskt bättre utan. Och det är ju faktiskt sjukt att vara beroende av ett nervgift.
Det sägs ju att man lär sig något av varje försök, så till sist ska vi nog fan klara det. Den här gången, till exempel.
Vi hörs!

[MichaelB]

Snart fyra veckor. Vissa dagar är förjävliga fortfarande. Andra dagar tänker jag knappt på snus. Vissa dagar är jag övertygad om att jag aldrig kommer att falla. Andra dagar tänker jag att det inte är värt att må skit.

Några fördelar så här långt:

Långsammare puls
Mindre oro och ångest, större lugn
Mindre avtrubbad, mer närvarande, starkare känslor
Mindre stressad – slipper planera snusinköp
Mer pengar
Fräschare mun och tänder
Bättre sömn
Frihetskänsla

Av abstinens känner jag fortfarande:

Irritation och humörsvängningar
Hunger
Malande sug
Saknad efter något som lyfter mig tunga/stressiga/tråkiga dagar
Muskelstelhet

[MichaelB]

Har haft en jävla abstinens idag och igår. Då kommer tankar i stil med ”jag kan nog inte sluta, jag kommer må dåligt för alltid om jag inte snusar, lika bra att börja igen.” Men vet ju innerst inne att det handlar om tid. Hjärnan måste få tid att ställa om, nollställas. Och fyra veckor är inte mycket tid efter 30 års missbruk. Så jag kämpar på ett tag till. Och litar på er andra när ni säger att det till slut blir bättre.

[MichaelB]

Eller ”en jävla abstinens” är kanske fel uttryck. Framförallt känner jag mig omotiverat jävla irriterad. Och lite låg. Och sugen på något som lyfter mig.

[MichaelB]

Fast det får fan bli bättre de kommande två veckorna. Tror inte att jag orkar så mycket mer.

[himmelstrutz]

Stå på dig nu. Det värsta har du bakom dig trots allt. En drivkraft för mig är att jag inte vill gå igenom ”sluta-snus-projektet” en gång till eftersom det ÄR pissjobbiggt. Vet precis hur det känns. Känslan av att det ”går an” men glad och lycklig, det blir jag aldrig mer. Tanken på att aldrig mer få toppa en trevlig stund med en dubbel portion är rätt deppig. Men det blir faktiskt OK.
Hoppas du orkar kämpa på!

[MichaelB]

Tack för pepp himmelstrutz!
Har känts lite bättre de senaste två dagarna, så jag kämpar på!

[MichaelB]

Idag är en sån där dag då jag har störst risk att åka dit igen. Regn och mörker. Tråkigt på jobbet. Inga roliga grejer att se fram emot. Abstinensbesvär som inte riktigt försvinner. Halvfet och blek.

Då är det lätt att dra igång tankarna: ”Är det verkligen värt det?” ”Livet är roligare med snus.” ”Man behöver nåt för att stå ut i det här jävla landet.” ”Jag kommer ändå inte klara det så jag kan lika gärna börja nu.” ”Andra blir av med abstinensen, men inte jag.”

I den stilen. Men just nu känns det ändå som att jag kommer klara dagen. Och imorgon är det i alla fall fredag. Fem veckor snusfri på måndag. Vore synd att kasta bort ansträngningen. Men inte så jävla muntert just nu.

[Författare]

Inlägg