rysare i många delar, nybrocorner slutar snusa

[nybrocorner]

Idag för tre månader sedan vaknade jag på Finlandsfärjan, tanken var att slänga dosan den 14e men på tåget hem så blev jag otålig och bara ville ha det gjort… när jag kom hem ringde jag hustrun och berättade att jag tänkte snusa till kl 22.00 och sen slänga dosan… chefen kom hem för att vi skulle smida inför ett möte… han fick då all snus jag hade hemma… vi åkte på mötet som tog mycket enerig… väl hemma ringde jag min pappa och grattade på hans 70 årsdag… så la jag in den sista general lös… med spänning väntade jag på kroppens reaktion… men den var som en bland alla andra snusar… inget speciellt… har man under hela dagen dragit i sig mängder av nikotin så är det inget speciellt med snusen… blev så besviken att jag gick och la mig utan att gå ut och röka… spottade ut snusen kl 22.00 och lät resan mot nikotinfriheten börja… Om jag vetat vad jag skulle gå igenom lovar jag att jag hade lagt ner tanken… det har varit en så fruktansvärd resa… och det är långt ifrån slut… men min tjurighet hjälper mig framåt… Visst har jag vunnit en massa… frihet från nikotinets fruktansvärda fångenskap, massor med pengar, hälsa, vackrare kropp, bättre matvanor, alkoholfrihet, sockerfrihet, koffeinfrihet… Brukar säga att jag inte önskar min ovän ens den resan jag gjort men självklart önskar alla vänne den befrielse jag upplever… Nu har jag gjort 3 månader på denna vägen… för somliga är resan över och man mår bra… för somliga är resan sen länge sedan slut för man orkar aldrig fram till denna dagen… för mig kommer helvetet att fortsätta… och min tjurighet kommer att leda till mer fysiskt och psykiskt lidande. Att gå cold turkey var en upplevelse jag inte skulle vilja vara utan, en avtändning effektivt, snabbt och riktigt kraftigt, utan hjälp av plåster och tuggumi som skulle förlängt plågan… Men den som började efter 10 dagar fram till nu… det skall ingen människa behöva gå igenom… den sorg,den tomhet, den mani, den molande ångest som ligger hela tiden för att blomma upp ibland, det depp som färgar livet grått… jag har fortfarande ont i kroppen,kan få hjärtrusning efter att ha sett en snusdosa, eller någon som lägger in snus… Är så manisk att jag ser och hör allt snus inom flera mils radie känns det… Trots alla tekniker att tänka… så kan jag inte bryta detta beteendet… Det kväver mig… Att sluta snusa är på ett sätt det bästa jag gjort… och jag skulle aldrig vilja ha nikotin i blodet igen… men att sluta snusa är fortfarande så plågsamt varje dag, varje stund… Jag vet att jag kan ta en paus genom att peta i mig nikotin… men jag mår inte bra av det heller… så jag sitter i en rävsax… hur jag än gör så mår jag inte bra… Så resultatet är… jag fortsätter sluta snusa… jag har allt att vinna… Men du skall veta att livet e ett helvete…

[nybrocorner]

Risktagaren är beredd att offra en hel sommar, är beredd att må så dåligt att man känner sig på gränsen för vad som är friskt, är beredd att genom tjurighet fullfölja projektet trots alla motgångar, är beredd att känna smärta, är beredd att möta en odrogad och oskyddad ny människa… En risktagare är beredd att ta hjälp,utan att veta vad dn hjälpen innebär… Jag vill bara kunna känna glädje i mitt liv igen… Jag vill sluta låta snuset styra, locka och förföra mig… Jag vill helt enkelt hitta den där blyga och svaga människan som sökte sin hjälp i nikotinet och låta honom växa upp till man utan nikotin… Jag vill bli jag igen…

Trots allt lidande jag mött i mitt helvete så är jag så glad att jag vågade risken…

[nybrocorner]

Jag kommer inte att titta in här tre gånger om dagen i fortsättningen… vill liksom gå in i nästa fas… att försöka normaliseras utan snus, att hitta balans i mitt liv och börja må bra… jag tror att tankar på snus vidhåller mina manier… visst… jag vill självklart vara här och delta i diskussionerna men inte dagligen tre gånger om dagen…

Vi syns…

[Nadja]

Du skrev – ”Jag vill helt enkelt hitta den där blyga och svaga människan som sökte sin hjälp i nikotinet och låta honom växa upp till man utan nikotin… Jag vill bli jag igen…” Så RÄTT! Precis så känner jag just nu, inne i min andra nikotinfria vecka. Det är ju precis vad det handlar om, det är därför som jag har slutat denna gång… Hoppas det går bra för dig. Lycka till!

[nybrocorner]

Tack Nadja… det måste gå bra… för snuset vill jag inte tillbaka till…

[nybrocorner]

Blev så sjukt besviken idag… spec sköterskan som jag skulle träffa idag kan inget om beteendeförändring – utan hon var en som kunde rådgöra människor inför ett rök, snusstopp med kost och motionsråd… jag fick ett häfte med mig hem med lite recept på god mat man kan äta… BLÄ…

Jag vägrade flytta mig om hon inte tog kontakt med en som kan hjälpa mig… innan fredag skall jag ha fått respons…

Samtalet som jag sett fram mot hela veckan blev en flopp och jag mår rätt dåligt… Inte ens att prata av mig gav något… nej jag hade velat mötas av något annat än att; tyvärr problem på det planet kan jag inte hjälpa dig med… BLÄ… jag var rätt så tydlig mot min läkare som jag ringde och fick remissen till spec sköterskan…

Jag trodde jag var remitterad för att förändra ett sjukt… ett djävla sjukt beteende… att hela tiden tänka på snus… drömma om snus…

Vågar jag hoppas på att jag överlever tills jag får träffa nästa människa…

[Sheldon]

Hejsan Nybro. Long time no see. Hoppade in här idag för att se hur det går för dig. Har tänkt en del på dig och sänder dig styrkekramar.

Du skrev häromdan att du inte ville titta in här hela tiden, och försöka normaliseras utan snus. Häri ligger nyckeln till frihet min käre vän!

Det som funkat för mig är att sluta tänka som en snus-slutare. Jag har gått från att vara en snusare till en snus-slutare till en helt vanlig man. När jag är inne på detta forum, så blir jag automatiskt en snus-slutare, sug och saknad efter det j-vla nikotinet. Men du kommer aldrig vidare så länge du ser dig själv som en snus-slutare!!!

Du ser ju själv på forumet att de som klarar sig bäst är de som kommer in en gång per år bara för att säga att de klarat ännu ett

En annan sak…

Idag dricker jag lika mycket alkohol och kaffe som jag gjorde innan jag slutade. Om jag skulle sluta dricka öl bara för att göra mitt snus-slutande enklare, så har jag ju bara ännu större incitament till att börja igen. Då får jag ju inte bara snusa jag får dricka också.

Konklusion:

1. Sluta tycka synd om dig för att du inte har snus.

2. Ta en paus från detta forum och din blogg. Då slipper du utsätta din hjärna för snus-slutarens kamp. Är inte säker på att den där Vi-sitter-i-samma-båt-princip alltid är den bästa.

3. Njut av kaffe och alkohol. Hantera ett missbruk åt gången

4. Fokusera på nåt annat än att bara sluta snusa.

Ha det gott!

[nybrocorner]

Tack Sheldon… för din omtanke och kärlek…

Idag har varit en svår dag… ingen annan än jag skulle vilja följa de råd du ger mig… jag har nog bestämt mig 100 ggr tror jag snart…

Gick till min husläkare för tre veckor sedan för att få hjälp med just detta… men hamnade hos en sköterska idag som sa att jag skulle äta enligt tallriksmodellen och gå långa promenader… jag blev så ledsen så jag vet inte om jag orkar mycket länge till,jag klarar inte många dagar med depp till… och fler panikångestanfall vill jag inte ha…

Fast jag vill absolut inte snusa heller… absolut inte…

Jag mår inte bra av nikotinet… däremot släpper deppet och ångesten direkt…

Jag vill inte tillbaka, men tror idag inte att jag klarar nikotinfriheten… och hjälpen jag kan få är en kokbok enligt tallriksmodellen….

Jag behöver kontakt med psyk och det hoppas jag nu skall bli verkligheten… fast jag trodde ärligt att det var det jag hade fått remiss till…

[cumulusnimbus]

Tycker Sheldon säger en del kloka saker. Du har varit draglok på den här sidan sen du hittade hit och peppat nykomlingar och hjälp alla genom svåra stunder. Du förtjänar all heder för ditt medmänskliga engagemang. Kanske hjälpen för dig nu är att ta en paus från det och fokusera på dig själv och dina nära istället. Tricket för oss alla som kommit en bit på vägen, är förmodligen att sluta sluta snusa och mentalt bli en fd snusare istället…

[Sheldon]

Precis så som den alltid kloka och välformulerande Cumulusnimbus säger, så har du varit en otrolig hjälp för mig, och för massvis av andra. Din insats och din medmänsklighet här är beundransvärd. Men för mig så orkar jag inte vara inne på slutasnusa hela tiden. Varför skulle jag det, jag är ju färdig med det, och det är du också.

Klart det var skönt i början när man räknade timmar och minuter, och fick stöd och hejarop här, men den tiden är förbi nu Nybro. Du är ju snart som han den där 35-åriga killen i min gamla studentkorridor, som aldrig kom ut i arbetslivet, men som stannade i den trygga studie-vaggan. <— Sagt med kärlek och glimt i ögat.

Det finns såklart inget universiellt sätt att sluta snusa. Vad som funkar för mig, funkar kanske inte för dig och omvänt. Dessutom vet jag att du hade ett relativt stort nikotin-förbruk innan du slutade, och mina abstinenser är ju ingenting jämfört med dina.

Men att börja snusa igen är ju inget alternativ, det finns inte ens på kartan! Vi är ju färdiga med den skiten.

Troligtvis kan man ge nikotinet skuld i mycket, men när jag hör dig prata så känns det som att detta är större än bara sug efter nikotin. Vi kan ju inte skylla på avsaknad av nikotin varje gång vi är deppiga, då är det ju isåfall bara ett sätt att bli lycklig på igen. När du blir deppig idag är det inte för att du saknar nikotinet, det är nåt annat. Därför är heller inte nikotinet lösningen för att bli lycklig igen. Du är deprimerad som alla är ibland, snusare som icke-snusare. Ibland kommer man igenom det på egen hand, och ibland behöver man hjälp. Om det är hjälp du behöver så hoppas jag du får tag i nån som tar dig på allvar. Fram tills dess kan du slå dig själv i huvet med din nya kokbok, varje gång du tänker dessa mörka tankar .

Och glöm inte dessa kära endorfiner, kroppens eget morfin. De är våra nya vänner, så låt oss missbruka dem tillsammans!! Vi kan tävla och stödja varann på tex endomondo.com.

För vi är ju klara med nikotinet!!

[Författare]

Inlägg