Slutar efter 44 år med Ettan lös

[irenpanik]

Grattis till 1 år +! Grymt bra jobbat!!

[iceman]

Dag 386. Tack cumulusnimbus, mumintrollet och irenepanik!

Angående min vikt så hade jag bestämt mig innan jag slutade att jag skulle strunta i vikten till slutandet var helt under min kontroll. All kraft behövdes till att sluta snusa. Inget fick störa det. Snusmonstret skulle inte ha något för att viska i mitt öra: ”du kan gå ner hur lätt som helst – bara att ta det svarta guldet”. Jag gick upp 5 kilo på tre månader. Visste sen tidigare att min aptit ökar när jag inte missbrukar snus. Var jag hungrig var det bara att ta en snus så försvann hungern.

Efter de första hundra dagarna låg jag still med vikten i sex månader (månad 4-9). Men sen började jag gå ner. Snusmonstret hade förlorat och jag kunde äta mindre och sundare. Idag är jag tillbaka till vikten jag hade när jag började sluta snusa.

Mitt tips till övriga slutare är att strunta i vikten i början. Räkna med att gå upp några kilo. Hälsovinsterna är så stora med att sluta så de överväger några extra kilo. Sen när allt är under kontroll så kan du gå ner i vikt igen.

[LinaMie]

Jag kan fortfarande sakna snuset i ett par situationer. Eller mer impulsen, tror jag.
Vi är grymma iceman! Särskilt du! Att sluta efter så många år. Jag bugar mig för dig och är så glad att jag fått följa din resa här!

Ha en fantastisk sommar och kom ihåg att djävulen dansar i den där enda snusen.

/LinaMie

[iceman]

Dag 400. Vi är båda grymma och har lyckats LinaMie. Du har varit och är min förebild här. Ha en bra snusfri sommar du med. Själv ska jag till några varma länder vid Medelhavet där snus inte finns att köpa.

Såg några billiga skattefria stockar Ettan lös på färjan för några dagar sen. Var lite frestad att köpa en dosa men jag klarade mig lätt. Har bestämt mig för att en enda snus = totalt återfall. Och jag vill inte behöva gå igenom helvetet att sluta snusa igen.

[irenpanik]

Grattis till 400 dagar iceman! Ännu ett megakliv framåt!
Intressant att läsa om vikten, eftersom jag själv nojjar över det nu. Men som sagt, förr eller senare lär det ju ge med sig, särskilt om man lagt om till bra vanor igen.

[cumulusnimbus]

Det finns hopp om vikten 🙂 Jag liksom många andra gick upp i vikt det första året. Nikotin ökar basalförbränningen, målarsoda dämpar hungerskänslor och suget efter substitut gör att man lätt stoppar i sig för mycket av fel saker. I alla fall så var det så i mitt fall.

Men sen började det hända grejor, min vikt har långsamt men stadigt gått ner och jag är väldigt när min idealvikt nu. Jag är i bättre form på alla sätt och vis och ser enligt vänner, som vanemässigt och osentimentalt levererar ärliga och brutala sanningar, 10-15 år yngre ut än vad jag gjorde när jag började min slutasnusa resa…

Det säger något om hur nergången man blir av rökande och snusande. Man blir snygg av att sluta snusa 😎

[iceman]

Dag 422. Närmar sig midsommar då det blir att resa långt till de stora skogarna. Där i byn snusar de flesta män och några kvinnor. Alkoholen kommer att flöda i två dagar. Inget vin – sådant är för stockholmare i Fjollträsk. Här kör man fyrhjuling på sommaren och snöskoter på vintern. Porsche, BMW och Audi kör man inte. Här gäller stora amerikanska muskelbilar med V8:or om du har råd. Även små fyrhjulsdrivna lastbilar med V8:or går bra. Inga tiggare finns – de skulle inte få en krona. Här ska man göra rätt för sig. Alla känner alla.

Förra året var jag lite orolig om jag skulle klara det utan att snusa. Den långa bilfärden, alkoholen och att alla skulle tjata på mig att ta en snus. Jag klarade det då och ska klara det i år. Suget är borta nu och det är enkelt – bara låta bli att stoppa in en snus. Men aldrig, aldrig glömma att jag fortfarande är en nykter nikotinslav. En enda snus och det är kört. Efter 44 år är hjärnan felprogrammerad. Tror aldrig det kommer att gå bort. Men suget är borta, hälsan är bättre än på länge och jag har fått bättre självkänsla.

Sluta snusa var det bästa jag gjort. Men det var svårt och kampen var lång. Som att bestiga Everest. Du kämpar och kämpar och en dag är du på toppen om inte lavinen slagit till. I mitt fall var snussuget borta och jag mådde toppen. Men det tog 100 dagar.

[iceman]

Dag 441. Har sparat 60 kronor om dagen för att jag inte snusar. Blir 18.000:- på 300 dagar. Så nu unnar jag mig en lyxig sommarresa till Medelhavet med att bjuda mig själv och trevligt kvinnligt sällskap (nikotinfri kvinna naturligtvis). Kan det bli bättre att sluta snusa?

[iceman]

Dag 485. Varför skriver jag här när jag slutat snusa? Det finns två skäl.

1. Jag vill hålla fokus på att jag fortfarande är en nykter nikotinist. Bara en ynka snus från att falla ner i träsket igen. Psykologiska suget kan fortfarande komma någon gång. Men det går snabbt över och jag vet hur det ska hanteras.

2. Slutasnusa och dess veteraner hjälpte mig att sluta. Gav mig inspiration och kunskap. Kunskap är makt att sluta. Motivation och vilja är viktigt men det hela går lättare med kunskap. Svackan vid 40 dagar som många upplevt fick jag också uppleva. Men tipsen här hjälpte mig hålla ut. Jag vill ge något tillbaka och inspirera andra att det går att sluta. Det är inte lätt men det går. ”Slutasnusa – svårare än du tror” (men det går).

[cumulusnimbus]

Kanonbra sammanfattat. Många dyker upp här för att sen försvinna igen. Man vet då inte om de resignerat och gått in i dimman igen eller om de brytit sig loss och inte behöver forumet längre.

När jag som nybakad slutare läste veteranernas inlägg så gav det mig mod att våga tro på att det faktiskt går att sluta. De flesta som slutar har en kedja av misslyckade försök i bagaget och det är ju inte precis uppbyggande för självförtroendet. Samtidigt som man velat har man gjort något som varit ineffektivt och det ligger där i bakhuvudet och gnager. Snustrollet är inte sen att förstå att just det är dess triumfkort. Veteranerna hjälpte mig och det känns skönt att kunna ge något tillbaka.

Samtidigt var det förskräckande att se att många bröt även efter mycket lång tid. Jag själv hade hållit upp i 1.5 år vid ett tillfälle för att sen falla pladask igen utan att riktigt fullt ut förstå vad som hände. Att hänga kvar och påminnas av andras kamp gör att man aldrig glömmer igen. För mig är det en hjälp, när man börjar underskatta snustrollets grepp, är man farligt ute.

Det är svårt att sluta, men samtidigt busenkelt. Spotta ut, skölj, låt bli att lägga in nytt nikotin så länge man lever. Klart.

[Författare]

Inlägg