Slutar efter 44 år med Ettan lös

[iceman]

Dag 507. Passerade 500 dagar utan att märka det. Ett gott tecken. Inget större sug, något lätt sug som snabbt går över ibland. Så nu är jag fokuserad på att inte göra det stora misstaget ”BARA EN” och tro jag kommer undan med det. För det gör jag inte.

[LinaMie]

Visst är det så! De där 500 passerades utan notis! Det är fantastiskt när en tänker på det!

Grymt bra jobbat, vi är alltid den där lilla ynka en ifrån fördärvet. Glömmer vi aldrig det är vi i hamn!

Ha en fin höst Iceman!

/LinaMie

[tompappa]

I ett missbruk brukar det heta ”en är för mycket men tusen är inte nog”.
Kämpa på och inse att det inte går att bruka snus i lagom dos…

[iceman]

Dag 535. Inte så mycket nytt att berätta vilket är goda nyheter. Tänker på snus ibland. Mest för att vara fokuserad och vara på min vakt mot att ta ”bara en”. Suget är i stort sett borta. Men snusmonstret finns gömd där bakom och när jag får svårigheter i livet kommer han att hoppa fram. Är beredd på det. Spelar ingen roll om det gått ett, två eller flera år.

[iceman]

Dag 600. Tänker inte på snus längre. Enda undantaget är när jag kör bil. Kan känna ett psykologiskt sug när jag ser snusdosorna på bensinstationen. Men jag har kontroll över detta.

Stora vinsten att sluta snusa har varit hälsan. 44 års hårt snusande satte sina spår på hjärta och blodtryck. Nu är allt bra med pulsen, extraslag och blodtrycket. En avsevärd förbättring som bara kan bero på att jag slutade. Nu gäller det att inte börja igen. En enda snus och jag är tillbaka i träsket.

Mitt huvudmotiv för att sluta snusa var hälsan och inte pengarna. De pengar jag sparar är en extrabonus. Sen hatade jag själva beroendet. Att alltid behöva tänka på snus, planera för alla resor jag gjorde. Paniken när jag insåg att jag kommer att vara utan snus fyra dagar utomlands. Sen rusa in på Pressbyrån på Arlanda och överlycklig köpa en Ettan lös. Stoppa munnen full och känna ruset. Glömmer inte mina nattliga promenader eller cykelturer till bensinstationen sena lördagkvällar då snuset var slut och jag druckit några öl och bilen inte kunde användas. Beroendet var starkt, mycket starkt. Sen de gånger jag vaknade mitt i natten då dubbelprillan börjat rinna. Hela munnen var svart. Någon gång svalde jag allt, vaknade på morgonen och snusen var ”borta”. Jag var en riktig drug junkie. Men nu är jag fri och ska så förbli.

[tompappa]

Känner igen mig i det där att vara en junkie…så grymt dumt och efter 35 år av snusande fick det vara slut. Heja oss som slutat och heja dom som tänker sluta.

[iceman]

Dag 672. Är fortfarande vaksam att inte göra misstaget att ”bara ta en”. 44 år med dubbla Ettan lös under läppen sätter sina spår i hjärnan. Tar jag en enda liten prilla så är jag fast igen.

Har försökt sluta många gånger innan denna gång – då jag lyckats på allvar. Förberedde mig minutiöst innan dagen jag slutade. Valde cold turkey som metod. Ingen nedtrappning, inga substitut annat än vanliga tuggummi. Läste veteranernas dagböcker här och då kan jag nämna veteranen cumulusnimbus. Veteranen LinaMie var min förebild och inspiratör efter jag slutat (och är det fortfarande).

Till övriga här – kan jag sluta efter 44 års kedjesnusande kan du också sluta. Det är jobbigt i början men det går.

[iceman]

Dag 707. Har varit nära att börja igen. Utan att gå in på detaljer har jag drabbats av två personliga motgångar, varav en stor. Har flera gånger tänkt – äh nu skiter jag i detta och tröstar mig med en snus. Det är nu psykologiskt lika jobbigt som de första 50 dagarna. Än så länge har jag hållit emot men det har inte varit lätt. Har läst min egen dagbok för att peppa mig och komma ihåg vilket helvete som väntar om jag tar en prilla.

[Dennis]

Håll ut!
Jag började också med nikotin igen efter ett uppehåll på hela 19 månader. Efter 30 års missbruk var jag fri trodde jag.
Så kom en kris modell större i förhållandet. Allt rasade! En cigg blev flera. Gott! Men jag tänkte att jag åtminstone inte snusade. Sen började jag köpa cigg, efter ett tag satt jag på verandan och rökte och var en ”rökare” igen. Barnen klagade att det luktade illa men jag (nikotindjävulen) sa ”äsch – ta en cigg – fan du är ju duktig för du snusar ju inte”
En snus eller en cigg så är man där igen! Det konstiga är hur man kan glömma bort alla månader man kämpat, alla nätter man vaknat med yrsel och skakat av längtan till en snus. Hur man kämpade och klarade det! Hur kan man bara slänga bort det för ett litet lyckorus som varar i nån minut. Sen är det inte ens gott längre, sen är man bara en slav igen som får högt blodtryck och nikotin som rinner i munnen.

Det som jag reagerade på när jag var fri var hur otroligt ofräscht det såg ut när människor lade in en snus. Sen la dom ut dom i locket och la in dom igen några minuter senare. Jag tyckte det såg skitäckligt ut!
Som singel på en dejt tror jag inte det är nån hit direkt om den andra inte snusar själv.

Håll ut nu! Du fixar det här. Vad än dina problem nu är så blir det inte bättre för att du börjar snusa. Det blir om något bara sämre!

[cumulusnimbus]

Man brukar säga att en olycka sällan kommer ensam. Om du haft två jobbiga så blir det inte bättre med en till. Tvärt om. Tyvärr så vaknar snustrollet till liv igen när det börjar bli motlut…

Vad jag gjort när det krisat till har varit att ta en totalpaus med alkohol, minska kaffe rejält och inte dricka det efter 1200. Slopa socker helt, öka grönsaker och vitaminer, dragit ner på träningsintensitet och tagit promenader istället, ökat egentid, tala förtroligt med goda kamrater, försökt att sova fler timmar än vanligt och försöka stressa ner.

En del av missbrukarmentaliteten är ju att söka tröst genom att tjuvkoppla belöningssystemen. Det sitter så djupt och man märker inte hur man i kris börjar öka kompensationsdoseringen av alkohol , socker, kaffe eller vad det kan vara man går iväg på. Detta skapar stress i sig och spiralen leder sakta men säkert mot nikotinet, och plötsligt sitter man där med världens 50-dagars abstinens igen efter flera år eller månaders uppehåll…

Snus är ett riktigt rävgift och snustrollet den mest trogne älskare man haft. Stanna till, tänk, och agera först därefter. Känner sympati med dig för dina svårigheter, men du vet lika väl som andra att snus aldrig kommer att vara ett alternativ igen. Kör hårt, det här grejar du!

• Det här svaret redigerades för 7 år, 9 månader sedan av cumulusnimbus.

[Författare]

Inlägg