Välkommen! › Forum › Dagbok › Slutar efter 44 år med Ettan lös
- Detta ämne har 253 svar, 31 deltagare, och uppdaterades senast för 4 år, 11 månader sedan av iceman.
-
FörfattareInlägg
-
28 april, 2015 kl. 07:20 #85030icemanMedlem
Jag har väl försökt sluta snusa 15-20 gånger i mitt liv. Några ofrivilliga gånger p g a utlandsresa där snus inte fanns. Varför misslyckades jag då med att sluta snusa? Här är mina gamla återfalltriggers och hur jag tänker tackla dem denna gång.
1. Alkohol.
Ökar snussuget och sätter ned omdömet. Lätt att någon bjuder på en snus på fest.
Åtgärd: Undvik eller minska på alkoholen första månaderna.
2. Bilkörning.
Är man trött så piggar en snus upp. Detta genom att blodsocker injiceras i blodet när man snusar. I mitt fall var det också en vana.
Åtgärd: Ha med sötsaker och sådant som kan pigga upp i bilen (ska testa detta i helgen då jag ska köra 100 mil)
3. Bara en, bara en gång.
Snusmonstret har flera gånger lurat mig att bara ta en. Att jag skulle klara det för jag var ju inte längre beroende. Jag klarade det – ett tag. Kanske ett par veckor utan snus men så provade jag bara en igen. Det gick ju bra förra gången och jag blev inte beroende. Resten kan du räkna ut själv.
Åtgärd: Bestäm dig för att aldrig använda nikotin igen, inte det minsta lilla och naturligtvis aldrig festsnusa.
4. Dåligt humör.
Första dagarna blir humöret lätt dåligt. Man kan bli arg för det minsta. Detta är snusmonstrets första attack. Är du riktigt dum så tänker du att det inte är värt det. Din omgivning kanske t.o.m. ber dig att börja igen. Själv tror jag detta beror på att blodsockret sjunker utan snus.
Åtgärd: Tala med nära och kära innan du slutar. Välj en tidpunkt när du slutar där du kan få vara mycket för dig själv. Gör inte misstaget att börja sluta på semestern. Då är du närmare andra än någonsin. Håll blodsockret stabilt genom att äta ofta men lite. Tranbärsjuice, morötter och långsamma kolhydrater kan fungera.
———-
Kommer jag att klara att sluta denna gång? Är inte helt säker. Enligt målsättningen ja men erfarenheten säger att det är lätt att misslyckas. Det nya denna gång är att:
1. All nikotin för all framtid är utesluten. Inga undantag. Därför går jag Cold Turkey. Att använda ersättningsmedel med nikotin är som att bota en alkoholist med sprit. Plågan blir minst med Cold Turkey enligt min erfarenhet.
2. Första 90 dagarna ska jag ägna en timme om dagen åt mitt projekt sluta snusa (inte denna sajt). Det kan innebära extra fysisk aktivitet, mental träning och läsa/skriva på denna sajt.
3. Följer åtgärderna ovan.Sen handlar det naturligtvis om viljan. Men jag har faktiskt haft en vilja tidigare gånger fast misslyckats.
28 april, 2015 kl. 10:24 #85032LinaMieMedlemViljan behöver hjälp av förståndet och strukturen. Tror jag. För mig har inte bara viljan räckt när jag försökt tidigare. Viljan måste vara förankrad i verkliga beslut och omställningar.
Skriver under på allt ovanstående.Cold Turkey är vägen att gå om du frågar mig. Av precis de skäl du anger. Sen är vi alla olika såklart, men för mig -med facit i hand- är det C T eller inte alls.
Jag använder inte socker dock. Fysisk aktivitet och vatten! Det har hjälpt mig mycket och gör fortfarande. Jag tror också att man ska se på sitt slutande som man ser på tex alkoholism och tyngre drogmissbruk; nolltolerans. Jag tänker mig att jag alltid kommer behöva vara vaksam mot nikotinet. På ett eller annat sätt.
Härligt att läsa om din beslutsamhet! Kämpa på!
29 april, 2015 kl. 06:41 #85036icemanMedlemNu är det riktigt tufft. Är under tung attack från snusdjävulen. Det känns som spännbandet har kommit tillbaka på huvudet, en känsla av meningslöshet och overklighet. Suget efter snus är enormt. Snusdjävulen ropar – skyll dig själv, visa vit flagg (tag snus – min anm.) så slipper du känna så. Attackerna kommer och går. Satt som en zombie på jobbet igår och fick inget vettigt gjort. Tänkte bara på snus och hur gott det luktade när jag öppnade en ny färsk Ettan lös och hur jag kunde känna spår av nikotinrus genom huden redan när jag bakade prillan. Drömde om ruset vid morgonprillan. Nu så ser jag att jag romantiserat. Nästan alla prillor var inget speciellt och bara för att undvika att känna mig låg.
Första tre dagarna med fysisk abstinens var jobbiga men förutsägbara. Sen blev det några lätta dagar. Och nu dag nio så slår snusdjävulen till med full kraft. Konstigt, trodde det skulle bli lättare och lättare.
Jag står fortfarande emot men jobbigt är det.
29 april, 2015 kl. 08:52 #85037LinaMieMedlemDet kommer gå upp och ner.
Mina första 3 dygn var ”lätta”, eländet började dygn 4. Sen blev det bättre och sen ordentligt sämre. Ställ in dig på att det är tufft. Att det är ett krig. Det kommer att komma fler riktigt jobbiga dagar. Det värsta för mig var inte den fysiska abstinensen. Det är skiten som följer. Den som kan smyga sig på och som kommer obemärkt när man tror att man är safe… Ju längre tid som går desto fler tillfällen som är bra, det blir lättare men när suget kommer så är det ibland nattsvart tungt. Men det kommer gå längre och längre stunder mellan de där överjävliga stunderna!Håll i iceman! Håll i och kämpa!
29 april, 2015 kl. 09:42 #85040BookaMedlemKänner igen det där, jobbigt i 3 dagar, några lätta dagar, sedan startar ett fullskaligt krig, som i mitt fall varade (ja, jag vet att man inte kan jämföra exakt från person till person, men jag har ingen annan att jämföra med än mig själv) ungefär en månad. Runt dag 30 blev det lättare, det blev inte ”lätt”, men klart lättare. Istället för att tänka på snus varje vaken sekund, explodera vid minsta motgång och ha en överläpp som bara skriker efter någonting så upplevde jag lugna perioder.
Du skriver bra saker, du tänker rätt, du har alla förutsättningar för att fixa detta! Kämpa!
29 april, 2015 kl. 11:12 #85043icemanMedlemTack LinaMie och Booka för stöd i en tufft läge! Jobbar hemma idag. Tar promenader när suget blir för jobbigt. Fysiskt aktivitet hjälper bra mot hjärnspökena. För det är inte fysisk abstinens jag har utan psykisk. Kommer ihåg ett gammalt ofrivilligt snusstopp på flera månader p g a utlandsarbete. Dagen innan jag skulle flyga hem fick jag ett enormt snussug. Veckorna före detta tänkte jag inte alls på snus och hade inget sug. På Arlanda fallerade jag och gick direkt till Pressbyrån och köpte en Ettan lös.
Allt detta handlar nu om mitt psyke. Försöker intala mig att det kan gälla liv och död. Jag mår inte bra av snus. Ett återfall nu när jag satsar så hårt kommer att leda till att det tar långt tid innan jag orkar göra nästa sluta-snusa försök.
Nu ska jag till bensinmacken och tanka bilen samt köpa proviant inför morgondagens långa bilresa (drygt 50 mil). I provianten ingår inget snus utan två paket Stimorol, en Dubbeldaim, en Ramlösa och Mer apelsinjuice. Behöver inte tanka mer på resan.
2 maj, 2015 kl. 09:41 #85057LinaMieMedlemHur går det för dig? Hur gick resan?
3 maj, 2015 kl. 17:55 #85064icemanMedlemLinaMie: Bara halva resan avverkad. 50 mil återstår. Jag har klarat mig från återfall men köra bil är en trigger. Suget efter snus fanns hela tiden. Blev trött på slutet fast jag hällt i mig sockerdrycker och ätit choklad. En snus piggar upp rejält visste jag sen tidigare. Men jag avstod. Så bilkörning måste jag se som ”risk för återfall” flera månader framåt.
Det positiva är att jag numera (frånsett bilkörning) inte tänker på snus hela tiden. Kan glömma det då och då för korta stunder. I morgon 14 dagar! Nu ska det gå!!!!
3 maj, 2015 kl. 21:34 #85066misjaMedlemSå himla bra jobbat! Nästa bilresa kommer att bli lite lättare. Härda ut, det är så värt allt jobb!
4 maj, 2015 kl. 06:49 #85076LinaMieMedlemBra jobbat! Du kommer fixa bilresorna och de kommer bli lättare med tiden.
Kämpa! Det är värt det! -
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.