Slutar efter 44 år med Ettan lös

[iceman]

14 dagar utan nervgiftet snus och hemma efter långa bilresan. Enformigheten med att köra bil ensam gör att tankarna hela tiden fastnar på snus. Känns som något saknas – en tomhet. Drömmandet om det svarta guldet avbryts då och då av en ilsken navigator som larmar för ännu en fartkamera. Sen en hamburgare + kaffe på McDonalds som alltid tidigare följts av belöningen – en dubbel Ettan lös. Nu blev det inget fast suget var enormt. Skulle då betalat 1000 kronor för en enda dubbelprilla om den inte hade räknats. Men det gör den ju. Tio minuter senare känns det bra igen. Känner att jag klarar det och att jag mår bättre. En snus skulle bara ”lyft mig” i tio minuter – sen ingenting. Och sen så berg- och dalbana med abstinens flera gånger om dagen.

Tack Booka, LinaMie och misja med flera för er peppning! Betyder mycket för mig i min kamp. Ni är ju veteraner jämfört med mina futtiga 14 dagar och goda förebilder för mig. Ni har lyckats bryta snusdjävulens makt för en lång tid och ni vet vilket helvete jag har. No pain – no gain.

Hälsovinsterna med lägre vilopuls och sänkt blodtryck märks nu tydligt. Jag känner mig lugnare, mer avslappnad och har fått bättre självförtroende. Även om suget och tankarna ofta finns där på snus så är jag lugnare till sinnet. Tänk vad mycket jag slängt bort genom att snusa i 44 år. Och då tänker jag inte på pengarna.

[LinaMie]

Den tid du är i nu är tuff. Riktigt tuff. Men håll ut, jag tror på dig! Lika länge till så har du en månad och sen blir det lite lättare!

[iceman]

Dagarna rullar på och 16 dagar nu. En tomhetskänsla finns där och känner mig lite deppig. Ingen yttre anledning till det, allt är bra i livet just nu vad jag ser. Misstänker efter att ha läst veteranernas dagböcker att deppigheten beror på (brist på) nikotin. Det kommer att gå över. Bara att vänta ut.

Är övertygad om att Cold turkey med absolut nolltolerans mot nikotin är rätta vägen att gå. Tar vanliga tuggummi för att motverka suget. Fungerar ganska bra men blir ett paket om dagen. Har inga egna restriktioner på vikt/mat eller tuggummi de första 30 dagarna. Vikten står still vilket är ett plus. Tuggummiberoendet, som jag nu fått, ska jag ta tag i efter 30 dagar.

[LinaMie]

Kämpa på!

[iceman]

Tack för ditt stöd LinaMie! Varje dag är en kamp. Jag befinner mig i fullt krig med snusdjävulen och slappnar inte av.

[LinaMie]

Det är tuffa veckor du är i nu. Det lugnar sig lite efter 30 dagar ungefär så håll ut!

[shrugged]

Starkt jobbat iceman!
Själv är jag inne på min 6:e dag och i skrivande stund känns det fruktansvärt. Det som är det jävligaste är tanken på hur det skulle kännas att stoppa in en prilla, det är som en igel i hjärnan som inte vill försvinna. Fortsätt kämpa!

[iceman]

Dag 17. Tomhetskänslan och molande suget finns kvar. Sug efter ”nåt” – inte specifikt snus. Inga attacker utan jämna lågintensiva plågor. Som att vara hungrig på ”nåt” men inte veta på vad. Är fortfarande fokuserad och att ta giftet nikotin igen finns inte på kartan.

Snus är jämfört med alkohol och cigaretter en ganska ”snäll” drog mot kroppen. Alkohol är folkdrogen som skadar dina organ och ditt sociala beteende värst om du överkonsumerar. Att tvärt sluta med alkoholmissbruk är så farligt att du kan dö av det. Rökningens skadeverkningar är allmänt kända. Du fungerar socialt men ökar risken för sjukdomar rejält när du blir äldre. Snus är inte nyttigt utan kan påverka hjärta/kärl negativt. Huruvida cancerrisken ökar är omstritt. Socialt fungerar du bra med snus även vid överkonsumtion. Hjärnan fungerar också bra. Men mentalt påverkas du av snuset på olika sätt. Du ställer in ditt liv på att få ”belöningarna”.

Börjar mer och mer inse hur snuset påverkat mig och kidnappat mitt psyke. Nu kommer möjligheten att inte bara ta bort snuset utan även förändra andra saker till det bättre.

[LinaMie]

Bravo! Stå emot. Jag har en tung dag idag. Men jag står emot.

[iceman]

18 dagar snusfri. Känns som om jag kan hantera molande suget utan risk för återfall. Stora faran återfall för mig kommer när jag tror jag är fri och inte beroende.

Varför lyckas vissa och misslyckas andra med att sluta snusa? Viljan är den vanliga förklaringen. Men jag tror det är mer än så. Alla som försöker sluta vill sluta. Det är t.o.m. så att de flesta som fortsätter missbruka nikotin vill sluta. Det gäller också att förbereda sig för att lyckas. Ha kunskap om hur det kommer att kännas, vanliga fällor o.s.v. Kunskap är makt. Efter man slutat måste fokus finnas och vissa förändringar äga rum. Det bör finnas en plan i huvudet. Att sätta upp milstolpar är bra även om man ska sluta för hela livet. Att vara med på någon sluta snusa sajt är också bra. Det handlar om vanan och psykiska abstinensen. I mitt fall har 44 år av snusande med bara några få avbrott gjort att snus blev en del av mig och mitt liv.

Nikotin är ett oerhört vanebildande och beroendeframkallande nervgift. Enligt många mer beroendeframkallande än heroin. Den kunskapen ska räcka för att inse att du inte kan bli fri och bara ta en eller feströka. Studier har visat att 90% av de som ”bara tar en” åker dit och kommer tillbaka som nikotinister.

[Författare]

Inlägg