Hej forumet
Detta verkar vara en samling kloka själar och hoppas att någon kan hjälpa mig med motivationen.
Jag slutade snusa nånstans runt årskiftet i år och det gick ganska bra.
Tyvärr tog jag en party prilla en gång, sen en till och jag trillade dit igen någonstans i slutet av sommaren. Sedan dess har jag slentriantagit några prillor när jag dricker eller när det är riktigt stressigt på jobbet men inte börjat igen. Så största delen av tiden från i sommras har varit ”snusfri”.
Nu har jag slutat helt igen och är inne på 2:a veckan och det känns inte speciellt svårt.
När livet går på, det är roligt på jobbet, det funkar hemma osv så är det som om inte snuset funnits där någonsin, jag glömmer bort det.
Men när jag får motgångar börjar jag tycka synd om mig själv och börjar fantisera om hur gott det vore med en prilla. Jag kan vanligen stå emot detta begär då, men under det halvår jag inte snusade alls detta år så byggdes det långsamt upp ett begär och en önskan till slut rann det över och jag tog en vid ett svagt tillfälle.
Nu efter två veckor sen jag tog en snus känner jag att jag är på väg mot en mörkare och mer deprimerande plats där snuset känns som lösningen.
Tyvärr har jag ju inte helt fel, när jag snusar känns jag gladare och har lättare att ta motgångar/stress, så nu längtar jag efter denna enkla lösning på burk.
Vill påpeka att motgångarna verkligen inte kan klassas som något annat än milda.
Jag har testat nikotintuggumin några dagar nu, men de gör mig inte speciellt mycket gladare… får mest ont i käken av att tugga.
Kan tillägga även att jag ”slutat” flera gånger förut, några månader i taget och som mest över 2 år. Men t.ex. efter dryga två år tog det slut med dåvarande tjej och jag tyckte väldigt synd om mig själv och köpte en pytteliten engångssnuttefilt..
Någon som har erfarenheter eller tips?
Nu känner jag mig mest ledsen…
.
Snus gör ingeting bättre, det gör bara mörkret mörkare…
