Våren 1970

[Pandora1]

Starkt jobbat. Många rapporterar att det vänder på allvar vid 140-150 dagar och det gällde även mig. Det är bara att köra på!

[Anonym]

Märkligt. Men så är det faktiskt, och det behövs inte 140 dagar för det 😉

[LarsG]

Hej, där ute!

I natt drömde jag för första gången om snus. Utan att begripa det så hade jag en rejäl bumling grov under läppen och en ny dosa i fickan. Att jag blev förvånad. Hade inget minne av att jag köpt eller lagt in.

Som de flesta drömmar så var även den här resultat av slump kopplingar i hjärnan. Känner inte det minsta sug efter snus.

Hoppas det går bra för er andra 🙂

[LarsG]

I morgon är det både fredag och 150 dagars jubileum, det ska bli gött.

Kämpa på där ute. Jävligt i början klart bättre med tiden. Mycket, mycket bättre med tiden.

LarsG 🙂

[LarsG]

150 dagar firat med årets första milrunda. Förbaskat skönt. Bränt en driva negativa stresshormoner mm. Inget snussug kvar, så det känns som  en avklarad period. Sista tiden har innehållit många stressituationer. Har känts underligt att hantera drogfritt, men det går.

Att leva hela livet drogpåverkad är ju total idiotiskt. Så, kämpa på där ute. Livet får bredare spektrum.

[LarsG]

Hej alla kämpar!
I dag firas det 6 månader utan nikotin. Förbaskat skönt att till sist blivit av med skiten. Det mesta tycks funka som det var tänkt. Humör och blodsocker reglerar sig som det skall. Stressiga situationer kan dock fortfarande vara knöliga att hantera. Min erfarenhet är att när jag slutade i 25- till 30-års åldern så var det lätt att sluta och lika lätt att börja igen. Emedan att denna gången har det varit jävligt att sluta samt stört omöjligt att börja igen. En stor fördel förstås.
Ni skall alla ha ett stort tack och hoppas att det även går bra för er.
Kämpa på det är en skön känsla att inte vara beroende av en drog.
Lars

[LarsG]

Hej där ute!
I dag firas det 8 månaders jubileum. 42 år med nikotin därefter 8 månader utan. Alldeles tokigt när jag tänker på saken. Resan har varit si så där. Första månaden var värst. Därefter gradvis bättre. Brytpunkt vid ca 5 månader. Vidare bekymmer handlar mest om att hjärnan skall omprogrammeras. Från att ha löst motgångar/medgångar med nikotin till att hantera dessa utan någon drog har varit lite knöligt, men fullt hanterbart. Vingligt i början, därefter bättre och bättre. Tja, som att lära sig ett nytt instrument mm.
Något sug efter nikotin existerar inte längre. Däremot kan stress o depp vara lite ovant att hantera. Men som skrivit hanteras detta numera utan droger/sötsaker mm. Går förbaskat bra.

Blickar nu fram mot 12 månader.

Hoppas även att det skall gå bra för er andra.

Lars

[maffe]

Hej Larsg, intressant o nyttig läsning du bjuder på. Man blir mer och mer medveten om snusets roll( när man slutar): man firar med snus, deppar med snus, dövar hunger med snus, m.m fy fan. Grattis till 8 månader, bra jobbat

[LarsG]

Hej där ute!
11 månader utan nikotin. En totalt otänkbar tanke för 1 år sedan. Märkligt från att i princip givit upp till att lyckas kasta ut skiten ur mitt liv. Vad som fick mig att lyckas är säkerligen att många bitar sammanföll samtidigt.
Blickar fram mot årsdagen.
Hoppas det går bra för er andra.

Lars

[martin_1]

Härligt! Kul att höra när folk lyckas!

[Författare]

Inlägg