[EnDagITaget]

Hej Vante Ante och mumintrollet,

Tack för era bra påpekanden som fått mig att dra följande lärdomar för framtiden:

Fel 1: Tror jag som sagt aldrig riktigt var inställd på att sluta ”för alltid” innerst inne redan från början, nog viktigt att man redan från början har den inställningen. Det är tack vare att jag av slump stötte på alla andra kämpare här på sajten som jag lyckades göra det till ett så långt uppehåll trots allt. Det är jag väldigt tacksam för och jag kan bara önska jag kan komma fram till samma klarhet som ni en dag. Uppenbarligen är jag är inte där ännu, för jag saknar visst någonting som ger mig en helt konstgjorda ”kickar” i min nuvarande livssituation och har inte lyckats hitta en ny balans som fungerar 100%.

Fel 2: Sedan att man ska strunta i att ingen bryr sig – njae – ibland kan man göra saker för man tror det ska påverka andra i samma positiva riktning till slut (vara förebild liksom), men när man märker att ens ansträngningar varit ”noll värt” så kan man ge upp, speciellt om det även sker i samband med andra upplevda motgångar i livet i t.ex. jobbet för min del. Man måste som ni säger sluta helt för sin egen skull endast, inte omedvetet villkora det mot någon annans eventuella slutande eller någonting annat externt alls.

Uppehållen blir iaf längre för varje gång, första gången var 3 månader och denna gång blev det hela 14.5 månader. Så det jag nu kan säga av egen erfarenhet är att snusuppehåll är alltid bra, att det kan påbörjas när som helst och ju längre det kan bli desto bättre. Jag lägger denna dagbok ”vilande” tills jag är redo för en ny och slutgiltig? fight med snustrollet, det kan mycket väl bli så när hinken är tom 🙂

Trevlig sommar på er alla!

[EnDagITaget]

Nä tyvärr, nu sitter jag här med en snus under läppen ändå efter ett uppehåll på 445 dagar, 2017-06-18 äro dagen. Detta efter en helg med en snuserska på landet och då det även slog mig att ingen egentligen bryr sig om jag snusar eller inte. Ja när man slutar får man beröm osv, men sen efter ett tag blir det bara old news. Sen tänkte jag även hur man förr i tiden svalt med brist på mat, dog i infektioner osv, men nog fan hade dom lite sprit och tobak undanstoppat att una sig ändå. Ja helt logiskt tänkande alltihop … Handgranaten i garderoben har således löst ut, vilket är en hink med ca 800 portionsprillor som legat där och väntat på mig, som jag aldrig förmått mig att slänga.

Jag kanske aldrig ansett mig ha slutat helt egentligen, för tanken var ju från början att mest göra ett rejält uppehåll, vilket inledes helt spontant en kväll utan någon planering alls. Antar att jag nu känner mig nöjd med det tills vidare, för jag har till slut kunnat visa för mig själv att jag skulle kunna leva helt utan snus / nikotin om det absolut skulle behövas, vilket nog var det som jag egentligen det ville ta reda på efter 20 år. Ser det också som en period då kroppen har fått reparera sig och där jag har nu fått en ny erfarenhet av vad som händer mig vid ett plötsligt nikotinavbrott, dvs jag har sett att det går att leva vidare! Så jag kommer inte trycka ner mig själv alltför mycket pga detta återfall, och varje dag utan nikotin framöver ser jag fortfarande som en vinst i protokollet. Nu kommer jag prova att snusa mera måttligt och sporadiskt, för att försöka ducka beroendet, vilket jag nu plötsligt har fått för mig ska vara möjligt, hej snusdjävulen. Men jag anar redan nu i min återfunna nikotinfylla att jag nog kommer dra igång ett nytt uppehåll snart igen, speciellt om (eller snarare när?) jag kommer tillbaks i kedjesnusandet. Men tredje gången gilt säger man väl då, hmmm …

[EnDagITaget]

Jepp, fortfarande snusfri. Kollar in här lite ibland när jag har lite tråkigt på jobbet. Finns inget sug kvar, det viktiga var att även sluta med nikotinfria snuset, som sagt. Nu skulle snus kunna sluta säljas i affärerna och jag skulle inte bry mig – fri på riktigt. Enda som får mig att ibland tänka på att jag har faktiskt har snusat (i 20 år!) är att den ena sidoframtanden är lite sned pga gropen man fick när man körde feta lösprillor i ett par år, hade gärna sluppit den souveniren. Konstigt att nu när jag skriver här så är det nästan så man saknar fighten med att sluta lite ibland, men det är väl kick-torsken & snustrollet som gör sig hörd hehe, eller bara någon slags sjuk nostalgi. Min munhygien är bättre än någonsin, kör tandtråd och munsköljning var dag senaste halvåret, för har även dragit ut 2 visdomständer efter ca 18 år förhalning – känner att jag vill ha renare i munnen nu när jag inte snusar. Bara en till av alla fördelar med att ha slutat som förtjänar att nämnas. Tackar alla sluta-kämpare och den här web-sidan för inspirationen, hade inte kommit hit idag annars, det är helt säkert. Update runt dag 500 next är planen, viktigaste nu är att aldrig lockas att ”bara ta en” av ren idioti 🙂

[EnDagITaget]

Jepp nu går det mycket bättre, känns stabilt med att ha helt tom i munnen nu. Känns som man faktiskt gått in för att sluta på riktigt till slut. Är ju nödvändigt att även ta bort låtsassnuset till slut också som cumulusnimbus klokt har upprepat, att klippa den sista kopplingen tillbaka och låta gropen under läppen växa ihop igen. Siktar på en update dag 500, någon gång i Augusti blir det. Men då ska man väl ha glömt bort att man någonsin har snusat är väl meningen 🙂

[EnDagITaget]

Oj vad tiden går fort ändå, sitter här framför tv ett glas vin på lill-lördag. Konstigt nog så har jag haft ett rätt så ihållande mentalt sug i munnen efter låtsassnuset i princip varje dag (t.ex. kvällar framför tv:n, tidvis på jobbet osv), trodde inte det skulle sitta i så här jävligt. Man undrar nästan om det börjar bli kroniskt. Det är dock fullt hanterbart och är ej orolig för något riktigt återfall nu längre (dock tvivlade jag ett tag), men man undrar ju lite smått hur det ens kan vara möjligt att känna ett såpass gnagande sug i käften så här långt efter, handlar ju knappast ej om nikotinet längre. Snustrollet works in mysterious ways, fick mig faktiskt att börja smått börja ifrågasätta hela slutaridéen ett bra tag härom veckan (med tanken att ”om jag nu måste ha en låtsassnus under läppen hela tiden, varför inte en vanlig snus då lika gärna, kostar ju samma, ökar fokus, mera ork osv”).

Men glöm det, jag har börjat digga det dopingfria livet för mycket nu … för inget blir någonsin bättre av att ha en snus i munnen, det är bara en illusion och en jävla självförvållad sjukdom. För t.ex. rastlöshet är inget man behöver droga bort, det är en naturlig energi man har i sig för att man ska få något gjort, bara att välkomna den. Och hunger åtgärdas med mat, inte ta en snus. Och är man trött betyder att man behöver se över sina sömnrutiner, inte ta en snus. Och är man ofokuserad så kan man skärpa till sig med lite disciplin bara, inte ta en snus. Osv, osv, det är bara att leva på, för jag är glad att jag nu äntligen känner att man lever, och inte längre behöver droga bort alla känslor och behov … 🙂

[EnDagITaget]

Grattis! Det var härligt att höra, bara glida på vidare i samma style 🙂

[EnDagITaget]

Nu vågar jag släppa tröstnappen i form av låtsassnus till slut. Andra kvällen/dygnet helt utan, tenderar att bli lite rastlös ibland bara, men det löser man med ju lite aktivitet, t.ex. armhävningar 😀 Även endel humörsvängningar kan komma som överraskar mig ibland. Konstigt att den knäppa vanan sitter i så hårt, 21 år med något under läppen. Men det handlar ju inte om nikotinet längre så ”abstinensen” om man nu får kalla den det är kanske 5% av vad man får ta när riktiga snuset ska bort. Denna slutkamp börjar kännas riktigt bra faktiskt, det är sista fasen i krossandet av snustrollet och en början på livet i sann snusfrihet och en helt ren mun på köpet. Kämpa vidare alla slutare och låt dagarna flyta på framåt bara, varje snusfri dag är värd sin vikt i guld!

[EnDagITaget]

Synd att läsa. Men en stor varning är det ju, lite oroande. Ett återfall ett förlorat slag, men inte ett förlorat krig. Alla tidigare nikotinfria dagar är ju fortfarande en vinst, kroppen tackar gott för att den fick uppleva dom dagarna i alla fall!

[EnDagITaget]

Stort grattis! Vi ”fyller år” nästan samtidigt, kul ! 🙂

[EnDagITaget]

Tack Cumulusnimbus, du är en grym förebild ! Ja det är en handgranat, men säkring sitter kvar haha. Hinken har varit bortglömd i flera månader faktiskt, det var först nu när man började närma sig helåret som den började göra sig lite påmind, med småtankar på temat att ”Nu har du ju varit jävligt duktig och visat att du har total kontroll över snusandet, så kan lika gärna unna dig att fira helåret med en, eller ett par st snus ur hinken”. Så ja hinken blir lite utmaning ibland, men det sporrar mig nog bara faktiskt, ger mig tillbaka lite ny fighting spirit.

För dessa groteska snushinkar bidrog även till att jag alls tog detta uppehåll nu. Jag äcklades av mig själv med dessa hinkar när jag höll på, såg svart på vitt vilka mängder som behövdes bara för att fungera normalt (istället för att köpa en dosa i taget, mindre påtagligt då). Så jag har ingen plan där direkt heller, den får ligga kvar som ett slags monument över vad man höll på med och varför jag inte ska sätta igång igen.

[Författare]

Inlägg