[Fallera]

1 maj idag och jag har varit snusfri i en månad! Det går fortfarande otroligt lätt för mig, känner inte alls särskilt mycket sug och humöret är på topp! Alla andra gånger när jag slutat snusa (har blivit en hel del gånger vid det här laget…) har jag haft det mycket tuffare och tänkt på snus konstant. Mitt senaste mest seriösa sluta-försök höll sig i 8 månader och då tänkte jag på snus hela tiden. Skillnaden den här gången är att jag inte använt något substitut. Tidigare brukar jag använda papper under läppen, nikotinfri snus, saltlakrits eller småätande som substitut. Jag har heller inte räknat varken dagar, snusar eller pengar så mycket hittills.
Jag hoppas verkligen att det här blir sista gången jag slutar! Är medveten om att det säkert kommer bli tuffare framöver i perioder.
1 månad var mitt 2:a mål, nu ställer jag in mig mot mitt 3:e mål, det får bli 2 månader!

[Fallera]

Heja Hanna100!! Alldeles snart borde den värsta abstinensen släppa, kanske redan idag. Känn dig stolt över dig själv!! Detta kommer du fixa galant!

[Fallera]

Hej, hoppas du hade en trevlig kväll igår! Det stämmer att jag var med på det forumet, kul att du också var där då (men trist att vi båda föll tillbaka till snuset den gången…)
Vilket nick hade du då? Känner inte igen dig.

[Fallera]

Hej igen,

Vad glad jag blev när jag läste att du såg mitt inlägg som uppmuntrande! Det här ska vi klara, tänk om ett år sitter vi och ger goda råd åt andra som är i samma situation som vi är nu.

Jag har genom åren testat en del olika naturpreparat, bl.a tabletter som ska få mig att sova lugnare och sådant som ska hålla mig pigg. Kanske något sådant kan hjälpa dig för att få till sömnen, eller vad tror du? Grönt té ska ju vara bra att dricka innan läggdags t.ex.

Jag märkte också en ändring i min sömnrytm när jag slutade snusa, men det var inget som störde mig direkt. Jag ville gärna gå och lägga mig tidigt på kvällen, vid 19.30-20 och sedan sov jag till kl 4 eller 5 på morgonen och kände mig pigg. Någon morgon vaknade jag redan kl 2, men kände mig ändå pigg under dagen därpå.

Senaste 2-4 nätterna har min sömnrytm återgått till det ”vanliga” igen, dvs jag är väldigt trött varje morgon, men kan vara vaken lite längre på kvällarna. Hoppas det börjar ordna upp sig för dig också med sömnen, den påverkar ju så mycket!

[Fallera]

20 dagar har nu gått och jag som tidigare knappt klarade 20 min utan. Det har gått väldigt, väldigt bra! Men… det är märkligt hur suget smyger sig på.

I förrgår kväll kände jag mig så himla lycklig i hela kroppen. Solen sken och jag var ute på en promenad med min son som sa att jag är världens bästa mamma 🙂 Precis då, när jag känner mig super-duperlycklig får jag ett enormt sug.

Igår däremot hade jag en riktigt stor diskussion med min partner (mitt dåliga humör kan ha berott på abstinens, eller inte. Jag hade ett taskigt humör när jag umgicks med snuset också). Vi bråkade så mycket och i morse slog det mig att jag inte känt något sug kvällen innan. Vid alla mina tidigare sluta-snusa-försök är det vid sådana tillfällen då jag känt mig ledsen, arg och värdelös som jag känt att jag behöver lite ”styrka” i form av snus (numera vet jag i och för sig att jag inte får någon styrka på så vis, styrkan sitter någon annanstans än i en liten tuss som Swedish Match tillverkat).

Det känns som att jag klarat mig undan alltför bra hittills och väntar mig en stor utmaning framöver istället. Eller kan det vara så att jag blivit en expert på att sluta snusa i och med alla mina tidigare försök? 😉

[Fallera]

Hej SSAH! Du verkar ha det kämpigt just nu och jag hoppas du inte ger upp! Vi ligger jämnsides och kämpar tillsammans! Jag tror du behöver tänka ut något som gör dig lycklig och lugn och sedan se fram emot det. För mig kändes ätande som rena himmelriket första veckan (tyvärr…) När jag började känna mig deppig eller arg tänkte jag på mat/godis/glass, att det snart var dags att äta igen och då blev humöret på topp igen. Efter första veckan har jag dock klarat mig bra utan att äta mängder, men det hjälpte just då mot värsta deppigheten. Du kanske kan hitta något annat att se fram emot? En promenad i skogen, ett träningspass, träff med en kompis, date med din fru, lek med barnen…
Jag tror också vi måste komma ihåg att vi inte alltid var på topp när vi snusade heller. Det är så lätt att skylla deppigheten, irritationen och ilskan på abstinens, men jag var ofta sur, deppig och arg när jag snusade också. Jag har faktiskt haft ett stabilare humör under de här 2 snusfria veckorna än tidigare.
Läste om någon som ”tänkte bort” hur länge han hade varit snusfri. Jag försöker tänka likadant. Istället för att räkna dagarna tänker jag att jag varit utan snus väldigt länge och att det inte finns någon abstinens eller något sug kvar. Det kan vara lätt annars att sträva fram till 100 dagar eller ett år och tro att vägen fram tills dess kommer att vara ett helvete.
Hoppas du får en fin helg på ditt jobb och att du och din kropp kan slappna av!
Styrka!

• Det här svaret redigerades för 8 år, 8 månader sedan av Fallera.

[Fallera]

Tack Vante Ante!

[Fallera]

Bra Citrus, kämpa på, snart känns det bättre!
Märkligt att man får så olika ”symtom”. Tvärtom mot dig så har jag haft otroligt lätt att somna. Vaknar pigg och utvilad. Hoppas du också kan få ordning på sömnen snart!

[Fallera]

Lycka till Citrus! Efter 3 dagar tycker jag det värsta brukar släppa för mig, hoppas det blir så för dig också!

Vi måste alla hitta den metod som fungerar allra bäst för oss själva, om du får hjälp av Onico så ta den hjälpen. För min del har jag lyckats sluta med nikotinsnus en gång med hjälp av Onico, men upplevde det som väldigt svårt att sluta med Onicon sedan. Nu kör jag cold turkey och när det värsta lagt sig (som sagt, för min del efter 3 dagar) så funkar det riktigt bra!

Kan också tipsa om att ta någon uppiggande vitamin, Berocca har hjälpt mig de stunder då hjärnan känts som bomull och varit allmänt seg.

[Fallera]

Hej på er! Tack för pepp och uppmuntrande ord, ni är så fina!
Jag önskar alla här inne på forumet all lycka till, för mig går det riktigt bra hittills!

Idag har jag varit utan snus i 11 dagar, om man bortser från dag 2 så har dagarna bara flugit iväg utan särskilt kännbar abstinens. Detta är helt otroligt eftersom jag har haft det så mycket jobbigare alla de tidigare gångerna jag försökt sluta. Förra veckan åt jag väldigt mycket mat och godsaker, ville ha något i munnen hela tiden, men när jag för några dagar sedan bestämde mig för att sluta småäta så funkar det också väldigt bra!

Vill berätta om anledningen till mitt snusstopp denna gång… Kvällen innan jag slutade snusa upptäckte jag att jag fått en del kroppsliga symtom som skulle kunna tyda på cancer eller annan allvarlig sjukdom. Jag blev då rädd naturligtvis, men också så arg på mig själv för att jag behandlar min kropp som skit. Man kan inte stoppa i sig gift konstant, varje dag, och tro att kroppen ska stå ut med det i all evighet (för min del handlar det om ca 22 års snusande). Jag gav då ett löfte till mig själv att jag skulle sluta med snuset för alltid när dåvarande dosa tog slut, i utbyte bad jag till en högre makt att min åkomma inte skulle vara allvarlig.

Efter en del utredning hos läkare kunde man igår konstatera att mina besvär inte är av allvarligare art, vilket jag är oändligt tacksam över. Min läkare sa också att efter snusstoppet så kommer jag nu märka att hela kroppen kommer att fungera bättre och bättre, vilket styrkte mig i min uppfattning att jag gjort rätt val.

Förra gången jag slutade snusa tränade jag väldigt mycket och tyckte att det hjälpte, jag började springa denna gång också, men det höll bara i sig några dagar, nu har jag nog inte sprungit på en vecka. Ska försöka ta tag i träningen igen och starta ett hälsosammare liv.

Lycka till er alla i ert kämpande! Vilken tur att detta forum finns!!

[Författare]

Inlägg