[Flatpicker]

Stenåldersdiet, LCHF, Jehovas Vittnen… Se kostcirkeln FTW!

[Flatpicker]

Jag tror att din längtan efter snus är en längtan tillbaka till dig själv och ditt forna jag. Din identitet var som ”snusare / nikotinist” och du känner att du förlorat dig själv på kuppen. Du måste hitta en ny identitet. Du är löpare! Bodybuilder! Fiolbyggare! Whatever!

[Flatpicker]

Det du säger låter vettigt, sett ur det perspektivet. Själv har jag börjat träna cykling nu inför ett 6-mila lopp till helgen och jag får en bra kick efter ett cykelpass.

Kom ihåg att kolhydraterna är hjärnans bränsle. Dra inte ner för mycket på potatis, bröd och pasta.

[Flatpicker]

Jag är kvar här och kollar till er.

Det ska bli intressant att höra hur det går för dig hos sjukvården och hur de tacklar den här typen av problem.

Jag var på kräftskiva för några dagar sedan och pratade lite med en tjej som studerar till psykolog och vi kom in på ämnet dopamin och nedstämdhet. Hon sa att dopamin nivåerna hos en person kan vara låga pga av medicinska orsaker, att deras hjärna helt enkelt inte kan producera dopamin i tillräcklig mängd. Andra personer har psykiska problem som påverkar deras dopamin-nivåer, tex vantrivsel på jobb/skola, sjukdom, dåligt äktenskap, ekonomiska problem, övergrepp osv. En utredning görs om hur problemet ska behandlas, medicinskt med piller eller med samtalsterapi. (En liten parantes bara)

[Flatpicker]

NYBROCORNER: Inget socker, inget kaffe, ingen alkohol och inga kolhydrater! Det är inte konstigt att du mår dåligt. Du unnar dig ju ingenting. Jag säger inte att du måste frossa i allt annat för att kompensera för snuset men det du gör nu ser jag som psykologisk ohälsosamt.

[Flatpicker]

Hej på er alla! Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Jag har haft en veckas semester och blivit utsatt för snus och cigg hela tiden. Som tur är har jag inte kännt något sug alls att ta detta. Inte det minsta. Min ångest, deppression och dåliga humör är helt borta. Idag vaknade jag och kände mig enormt nöjd med tillvaron. Jag är lycklig. Otroligt lycklig. Jag är sugen på livet igen! Jag älskar mitt liv! Jag känner mig hög och berusad bara av att vara! Ibland får jag små sting av sug efter en snus men det viftar jag bort lika lätt som en irriterande fluga i ansiktet. Nikotin har ingen plats i mitt liv längre.

Tjejen och jag ska köpa lite träd till vår trädgård. Jag ser fram emot hösten. Det ska bli så mysigt att fixa hemma.

Jag hoppas att det förblir bra nu och att jag slipper skriva mer om detta i min dagbok. Jag avslutar härmed min medverkan i detta forum. Jag kanske tittar in och kollar hur det går för er andra nån gång men som det känns nu så vill jag bara lämna detta bakom mig.

Ett stort tack för ert stöd. Allt ni sagt och den inspiration ni gett har varit till stor hjälp.

Farväl!

[Flatpicker]

Kvällen började bra men slutade med depp… som vanligt. Jävla rödvinsdepp. Diskussion och bråk. Tröttnade på allt, återigen…

Lördagmorgon och tillbaka i den gamla grå ångesten som vanligt. Inget nytt alltså. Tillbaka i skiten igen. Fy fan vad jag hatar detta.

[Flatpicker]

Jag känner EXAKT samma sak som du gör! Jag är också sugen på snus men det är inte suget som är problemet. Det är det dåliga humöret och denna förbannade ångest. Det är ju inte en ångest eller sorg för att jag inte får snus, det är sorg och ångest för att kemin i huvet är ”fucked up beyond recognition”!

[Flatpicker]

Fan va bra jag mår idag! Vaknade klockan 05.00 och var pigg och GLAD! Glad över att det är fredag och jag ska ha en veckas semester igen efter att ha jobbat 3 veckor nu. Ikväll ska vi laga god mat och dricka vin. Jag ska plocka ihop min packning inför en liten fiskeresa med kompisar nästa vecka. Jag är sugen på snus titt som tätt men det är under total kontroll.

Detta kanske är vändningen? Att vara ”sugen” på en snus är inget problem. Jag vill bara slippa denna sorg, självmordstankar och ångest. Idag känner jag som tur är inget av det.

[Flatpicker]

OK, jag är tillbaka. Hade ett utbrott i morse innan jag skulle till jobbet. Mådde ganska bra. Tog en dusch och såg fram emot att äta frukost och läsa tidningen. Allt gick fel. Tiden gick för fort och jag började få ont om tid. Retade upp mig på alla smulor och disk på bänken. Kokade ägg och bredde smörgås för att sedan upptäcka att osten var i princip slut. Kunde inte hyvla av en enda ostskiva. Slängde hela skiten i soporna med ett ursinnigt vrål. Slängde mig i bilen och körde till jobbet. Som tur var, var jag ensam hemma (skrämde dock katten).

Nu på förmiddagen mår jag bra. Jag har fått inspiration till att börja måla. Min tjej målar och skriver böcker. Själv är det bara musik jag sysslar med på fritiden. Nu känner jag att jag vill skapa konst på duk också. Det värsta är att det första som dök upp i huvudet när planerade mitt måleri var SNUS! ”Åh tänk vad mysigt att sitta inne och måla i höst med en kopp kaffe och en stor snus under läppen!” Jag kom på med en gång hur bissart det blev. Här sitter man och planerar aktiviteter som ska få en att sluta med nikotin och den första instinktiva tanken man får upp i samband med det är att man ska snusa också. Entusiasmen inför måleriet dämpade sig ganska rejält. Känns inget kul att sitta där och måla om jag inte får snusa samtidigt…

[Författare]

Inlägg