[Hypothermia]

Dags igen. Jag sprack i Maj 2017, efter flera år snusfri. Varför jag sprack är egentligen irrelevant, men jag gjorde det. Har alltså snusat nu i fyra år till, fram till idag. Fått barn, som fyllde ett år för en några veckor sen. Nu ska jag försöka igen. Mest för min fru och min dotter men också mig själv. Vilket jävla gift. Jag hoppas det går bra denna gången. Så jävla patetiskt.

[Hypothermia]

Dag 396. Allt gott, tänker fortfarande på snus ibland, men det har ingen kontroll över mig längre.

[Hypothermia]

Ett år idag. Hurra för mig! 🙂

[Hypothermia]

Martin1 det positiva är många saker. Jag hamnade i den bästa tandläkargruppen igen då de såg att jag radikalt förändrat min munhygien. Ekonomin är bättre. Jag mår väl egentligen bättre generellt skulle jag våga påstå.

[Hypothermia]

Dag 229. Mycket nära ett återfall idag. Har börjat på en utbildning där jag lärt känna 4 sköna dudes i en stad där jag inte känner någon. Alla snusar. De sitter brevid mig på föreläsningar och låter självklart dosorna ligga framme på bänken. Luktar så otroligt gott varje gång någon av dem tar sig en snus. Kom hem från skolan och berättade för min flickvän. Hon sa att jag måste tänka hur sjukt långt jag kommit. Snart ett år.

Jag tog en powernap och vaknade med ett enormt snussug. Tog en tur till ICA där jag köpte en dosa Kickup.

Ge mig styrka jag vill inte tillbaka i skiten.

[Hypothermia]

Dag 139. Vaknade ur en dröm idag där jaf hade köpt snus. Demonerna är fortfarande i mitt huvud. Jag saknar snus som fan. Ge mig styrka.

[Hypothermia]

Då är man snart inne på 100 dagar snusfri. Vilken skillnad. Jag vet att jag i början tänkte att den dagen som jag inte tänker på snus på en hel dag, då, då har jag segrat. Och nu är det så, i stort sätt varje dag. Jag har inget sug längre.

Gångerna som gjort mig mest sugen har varit på fest, och kanske precis nu när det börjat bli varmt och man tagit en öl utomhus. Ibland på jobb när det blivit sent och man varit sliten och känt att man förtjänat en prilla. Men jag har lärt mig att tänka på annat.

Flickan är glad och stolt hon också, vilket jävla stöd hon har varit. En riktig hjälte hon också. Hon fjättrade mig här hemma i början när jag genomled de första veckornas abstinens.

Mitt tandkött har läkt något fantastiskt. Visst, man har grop, det kommer man alltid ha tyvärr, men tandköttet mellan där man haft snuset och tanden har blivit tjockare. Kändes jävligt tunnt där innan, riktigt härligt att det går på rätt håll.

Jag har blivit mer och mer inaktiv här men jag antar att det bör ses som positivt eftersom att jag inte längre tänker så mycket på det längre. Det händer ibland men det är långt ifrån som i början och nu har jag kommit så långt att jag aldrig pallat göra om det igen, det är typ det som avskräcker mig mycket då suget ibland kommer.

Stå på er därute, alla som precis börjat, det blir bättre, tro mig! Det kan kännas hopplöst i början men med tiden så går kroppen tillbaka till det normala och man blir återigen fullt funktionell och känner sig betydligt friskare och fräschare.

Over and out

[Hypothermia]

26 dagar snusfri idag. Känns väl inte helt fel, snart en månad. Det värsta suget har släppt nu och jag märker att jag tänker mindre och mindre på snus. Dock tänker jag fortfarande på det varje dag och vi tillfällen där man tidigare alltid fetade in en, tex efter frukost/lunch, med en kall coke framför datorn.

Det är tufft men det går. Jag känner att jag har börjat få pli på demonerna i mitt huvud också och bättre känna av vad min kropp säger och hur jag ska hantera det efter det.

Over and out.

[Hypothermia]

Sexton dagar. Fortfarande magproblem och dålig sömn. Bara att fortsätta nöta sig framåt.

Har ingen större lust att skriva något. Ville bara uppdatera.

[Hypothermia]

Nu är man inne på tretton dagar. Har klarat mig hittils. Drack vin till maten i lördags och satan vad sugen jag blev på snus. Skulle egentligen gått ut också men jag skulle på en fest där jag visste att 3-4 av mina bästa vänner var och alla dem snusar. Jag försökte hitta på anledningar, typ att det inte skulle skada att jag gjorde det på fest. Hade det inte varit för min flickvän som var sjukt stark och talade mig tillrätta och dessutom fick oss att droppa att gå ut så hade jag förmodligen inte klarat att hålla mig. All respekt till henne som behöll lugnet och inte gav med sig när jag klättrade på väggarna här hemma. Har därför bestämt mig för att avvakta med alkohol nu en bra tid framöver, det har gått upp för mig att något annat är inte möjligt.

Jag har börjat att få problem med magen, är detta vanligt? Någon som har tips på vad som kan hjälpa?

• Det här svaret redigerades för 10 år, 9 månader sedan av Hypothermia.

[Författare]

Inlägg