[iceman]

Dag 23 och idag känner jag mig lite sämre. Kanske en förkylning på gång. Jag fortsätter min vandring på stigen mot det snusfria himmelriket. Hittar små lappar längs stigen. Det står ”ta en snus så känner du dig bättre”, ”är du inte sugen på en kopp kaffe?”. Det är naturligtvis snusmonstret som ser att jag mår lite sämre idag. Han vågar inte visa sitt fula tryne för då slår jag ihjäl honom. Istället skriver han lappar. Monstret vet att det är snusen efter kaffet som får mig att dricka kaffe ibland. Jag har inget fysiskt behov av snus längre utan för en psykisk kamp mot monstret. Jag river sönder lapparna och vandrar vidare.

Hälsoeffekterna av att sluta med nervgiftet nikotin är så positiva. Pulsen har gått ner, blodtrycket sjunkit och hjärtats extraslag är borta. Hur kunde jag hålla på med detta skit så många år?

[iceman]

Det är bara snusmonstret som försöker lura dig att det är en belöning. Utan snus får du bättre självförtroende, blir vackrare och kan leva livet med känslor som inte är bedövade av nikotin. Med nikotin blir du en ”drug addict”. Titta på Youtube hur en drogmissbrukare har det –

Nikotin är inte lika illa som heroin men du blir en heroinist light. Nikotinet kidnappar din hjärna, styr ditt liv och du inrättar ditt liv efter belöningarna.

Så kom igen nu! Välj livet framför att vara en drogmissbrukare. Det klarar du. 57 dagar imponerar. Bara positiva sidoeffekter som hela tiden blir bättre och bättre med att undvika snus. Du mår allt mer som en prinsessa och blir allt vackrare. Självförtroende som kommer från insidan gör dig vacker. Jag tror på dig!

[iceman]

22 dagar. Inte så mycket att berätta. Känns ganska bra nu. Suget finns där men jag kan låta bli att tänka på snus 24/7. Ett lite lättare period men jag är hela tiden beredd på en attack från snusmonstret. En analogi från militärtjänsten där jag tillhörde jägarna: Går förpatrull i tät skog. Låter gevärspipan hela tiden följa blicken med tummen beredd att slå säkringen från S till Automateld. Så akta dig snusmonstret – jag ska döda dig om jag får syn på dig.

Det var i militärtjänsten jag började snusa. Kompisarna bjöd mig på snus. Provade av nyfikenhet. Hälften av alla snusade. Rökning var förbjuden i fält då det kunde röja oss. Trodde jag kunde sluta när som helst. Snusade kanske en dosa i veckan. Tänk i fall jag då hade haft den kunskap och klokhet jag har idag. Men nej – då var jag ung, grön och odödlig.

[iceman]

Du har hållit upp i 80 dagar vilket är 0.7% av 30 år. Det tar längre tid än så att bryta vanan och psykiska abstinensen. Men det kräver mycket kraft av dig och alla här vet vilket helvete det kan vara. Men det går om du kämpar. Andra har klarat det.

En bra och en dålig nyhet.

Den dåliga – du kommer efter 30 års snusande aldrig att bli fri från nikotinberoendet. Ett par snusar och du är snabbt tillbaka i det gamla. Tro aldrig att du kan festsnusa eller bara ta en.

Den bra – du kan ha ett hälsosamt och bra liv utan att lida av ditt latenta nikotinberoende. Bara låta bli att börja igen.

Jag höll som längst upp i nio månader. Trodde jag var fri. Tog en och fick världens kick. Stort misstag. Efter en dag var jag tillbaka i kedjesnusande. Nu gör jag ett nytt försök där jag har absolut nolltolerans resten av livet. Skulle jag bara ta en är jag fast igen. Egen erfarenhet. Ser på nikotin som motsvarande heroin idag. Måste hålla mig ifrån dessa starkt beroendeframkallande droger. De programmerar om hjärnan på dig blixtsnabbt. Och nikotin är MER beroendeframkallande än heroin.

Kämpa på så håller du snusmonstret på mattan. Visa vem som har kontrollen över din hjärna.

[iceman]

Vi som har snusat länge (jag 44 år) har alla vid ett eller flera tillfällen gått igenom vad du går igenom nu. Att hålla upp i 80 dagar är starkt och inget misslyckande i sig om du bara tar en dosa. Fysiska beroendet är inte tillbaka än. Misslyckande blir det om du tror att du kommer undan med det en gång till. Så bestäm dig för att nolla dig direkt och utan villkor OM det händer igen. En gång är ingen gång men två är …….. Var inte för hård mot dig själv men bestäm dig för att det inte får hända igen. Så kan du med gott samvete köra på utan att nolla dig. Kämpa på – du kan klara det!

[iceman]

Tre veckor snusfri. En viktig milstolpe för många. Milstolpar är viktiga att ha även om man slutar med nikotin för livet. Man delar upp något långt i mindre överkomliga delar. Detta skärper dina sinnen på att du gör något viktigt. Även en dag i taget är en uppdelning. Hur du sätter milstolparna, 3 dagar/ 3 veckor/3 månader/3 år eller något annat spelar mindre roll.

Nu har jag 30 dagar som min nästa milstolpe och det är 9 dagar kvar dit. Sen blir nästa milstolpe 90 dagar.

Fas 1 var fysiska abstinensen – 3 dagar. Sen fas 2 som jag är inne i nu med alkoholförbud m.m. Varje morgon läser jag mitt brev som jag skrivit till mig själv. Efter 30 dagar går jag i min fas 3 med att sluta snusa då det ska börja hända ett antal nya saker för mig. Ska börja trappa av mitt tuggummiberoende (vanliga, inte nikotin), ska ta tag i vikten och gå ner några kilo, får dricka alkohol igen men bara i måttliga mängder o.s.v. Ska också belöna mig med att beställa en resa till värmen i vinter.

• Det här svaret redigerades för 9 år, 7 månader sedan av iceman.

[iceman]

Bered dig på en lång kamp men det är värt det. Du verkar redan ha lärt dig läxan – aldrig mer ta nikotin. Det går inte att ta bara en utan man faller snabbt tillbaka i gamla vanor. Efter den inledande jobbiga fysiska abstinensen som bara varar några dagar så kommer den psykiska som varar i månader. Ett tips: Lär dig så mycket som möjligt av andra veteraners erfarenheter. Hur de gjorde, kände och vilka fallgropar som finns. Läs t.ex. cumulunimbus inlägg här. Börjar på sidan tre om jag kommer ihåg rätt. Kämpa på så kommer du att klara det!

[iceman]

Dag 20. Vaknade och kände den vanliga nikotinabstinensen. Låg kvar lite groggy och funderade ett tag på om jag skulle gå upp och ta den härliga morgonsnusen. Den som fick mig att piggna till och gav mig en liten kick. Efter en stund -Oops – jag har ju slutat snusa. Helvete – blir ingen morgonsnus och jag får behålla abstinensen. Konstigt nog känns den här psykiska abstinensen som den fysiska jag hade på varje morgon när jag snusade.

Hade fest hemma igår och åt massa mat och drack flera öl. Alkoholfria öl – jag ska ju hålla mig från alkohol första veckorna enligt plan. Alkoholfria öl smakar riktigt gott, klart bättre än lättöl. Men de kostar som starköl. Det gäller att välja rätt märke på alkoholfri öl, smaken skiljer mycket. Staropramen och Carlsberg är mina favoriter. Inga av gästerna snusade men en var rökare. Hade ingen tanke på snus under festen vilket var bra. Troligen var det ändå maten + ölen som triggade igång mig och min jobbiga morgonabstinens. Vanans makt är stor för psyket.

Nu känns det lite bättre efter frukost. Kaffe får jag dricka utan begränsningar.

[iceman]

Perseus: Tack för pepp! Flera har varnat för 30-40 dagars perioden. Ska vara uppmärksam på det. Sömnen är ganska Ok nu. Sover utan att vakna på natten. Kost, motion och sömn är viktiga faktorer för att må bra och hålla sig frisk vare sig du snusar eller inte. Jag motionerar en timme per dag utomhus varje dag (nästan). Undviker socker och snabba kolhydrater utom när jag kör bil. Lasten vanliga tuggummi finns kvar med sitt sötningsmedel aspartam. Enligt min plan ska jag ta tag i ”tuggummimissbruket” när 30 dagar passerats.

En bonus med att sluta snusa är att jag sköter mig extra bra på alla plan. Molande suget finns där men det är bara psykiskt. Fysiskt mår jag nu klart bättre än när jag snusade. En härlig känsla!

[iceman]

18 dagar snusfri. Känns som om jag kan hantera molande suget utan risk för återfall. Stora faran återfall för mig kommer när jag tror jag är fri och inte beroende.

Varför lyckas vissa och misslyckas andra med att sluta snusa? Viljan är den vanliga förklaringen. Men jag tror det är mer än så. Alla som försöker sluta vill sluta. Det är t.o.m. så att de flesta som fortsätter missbruka nikotin vill sluta. Det gäller också att förbereda sig för att lyckas. Ha kunskap om hur det kommer att kännas, vanliga fällor o.s.v. Kunskap är makt. Efter man slutat måste fokus finnas och vissa förändringar äga rum. Det bör finnas en plan i huvudet. Att sätta upp milstolpar är bra även om man ska sluta för hela livet. Att vara med på någon sluta snusa sajt är också bra. Det handlar om vanan och psykiska abstinensen. I mitt fall har 44 år av snusande med bara några få avbrott gjort att snus blev en del av mig och mitt liv.

Nikotin är ett oerhört vanebildande och beroendeframkallande nervgift. Enligt många mer beroendeframkallande än heroin. Den kunskapen ska räcka för att inse att du inte kan bli fri och bara ta en eller feströka. Studier har visat att 90% av de som ”bara tar en” åker dit och kommer tillbaka som nikotinister.

[Författare]

Inlägg