irenpanik

Forumsvar skapade

Visar 10 inlägg - 31 till 40 (av 205 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • som svar på: Snart dags! #88634
    irenpanik
    Medlem

    Sorgen, du har så rätt, har nog inte insett storheten riktigt ännu! Tror inte jag vågat ropa hej än när man fortfarande känt sig kvar i kampen.

    Tack för pepp Vante Ante!
    Om inte annat så är fett inte lika farligt om man kompenserar genom att träna, försöker jag trösta mig med (samtidigt som en del kläder krympt lite väl mycket! 😉 ). Bara att köra på så borde det ju hända något med midjemåttet också förr eller senare.

    Jätteintressant är att sen jag började stå upp vid datorn på jobbet så har jag inte alls haft ont i magen som jag brukar! 😮 Kan också bero på ett kosttillskott med bl a mjölksyrabakterier jag började ta, båda grejerna började jag med strax innan mag-ontet började avta. Ryggen och nacken mår också väldigt bra av att sitta mycket mindre (fötterna /hälsenorna not so much…)
    Detta med magen är det jag kämpat för hela tiden, och nog sjutton tror jag snus-stoppet har varit en förutsättning för att bli bättre! Äntligen ett megahopp framåt mot det ”stora” målet, att göra det jag kan för att må bättre! 🙂

    som svar på: Snart dags! #88617
    irenpanik
    Medlem

    Tycker äntligen att obalansen i hjärnan och under läppen har börjat lätta. Sådär så man inte känner av det riktigt hela tiden, även om det fortfarande är nära till hands. Som just nu t ex har jag fått lite återfall och känner mig helt snurrig i skallen som jag kunde göra när jag gick på Champixen. Därav att jag kom att tänka på att skriva här! 😛

    Är just nu ganska manisk med träningen, alla pass inräknade så har jag tränat ca 1,5 ggr/dag senaste 11 dagarna, och jag har börjat stå framför datorn på jobbet istället för att sitta. Satsar på i snitt ca 500-1000 kcal förbrännt per dag genom träning och extra vardagsmotion.
    Det är såklart klurigt att öka på så mycket och ändå försöka hinna få vila emellan, att man varierar träningen såpass. Benen är alltid möra någonstans! 😛
    Hade tänkt lägga in en vilovecka från konditionsträningen vid behov lite längre fram så man hinner återhämta sig. Men det vore trevligt att få en kick-start i viktminskningen. Hittills går det trögt. Max ett par hekto minus, och 0cm runt midjan! 😮 Trots att det hunnit gå 2 veckor sen jag skärpt till rejält med kosten och ökat motionen. Hoppas det släpper snart!

    som svar på: Fy f*n #88573
    irenpanik
    Medlem

    Grattis till 90 dagar! Kul att höra att kollegan hållt i bra länge också!

    som svar på: Nu är det dags! #88572
    irenpanik
    Medlem

    Grattis till 200 elKa! Grymt jobbat! 😀

    som svar på: Hjälp. Hur ska detta gå? #88571
    irenpanik
    Medlem

    Ser att du kämpar på bra fortfarande hanna100! Bra jobbat!

    Hur många gånger man än läser vad andra skrivit om deras abstinensproblem så är det en helt annan sak när man upplever det själv! 😛
    En dag i taget! Nu borde du vara nära nästa krön när det blir ännu lite mindre handikappande besvär. Heja!

    som svar på: En gång för alla #88570
    irenpanik
    Medlem

    Grattis till 300! Mycket bra kämpat! Jag är övertygad om att du tar även resterande året med bravur! 😀

    Det är som sagt bra att höra att det faktiskt släpper, även om det där sista lilla säkert kan hänga på länge.

    som svar på: Känn Sorgen #88569
    irenpanik
    Medlem

    Sorgen; härligt att du kommit till så många insikter! Hoppas du haft din nedbrytningsperiod nu så du kan börja växa istället. 🙂

    som svar på: Snart dags! #88568
    irenpanik
    Medlem

    Tack hanna100, mumintrollet och Sorgen!

    Nu har jag ju också försökt återgå till lite bättre vanor. Än så länge är det faktiskt lättare än vad jag hade trott det skulle bli, tror timingen var bra (efter katastrofveckan, inte före! 😉 ). Är inte manisk på något vis för det ska ju vara hållbart, men försöker hitta tillbaka till mer hälsosam kost och trycka in ännu lite mer motion så man kan börja bli av med överskottsvikten. Men räknar med att det kommer ta tid, ingen spurt utan ett maraton!
    Att skära ner på godiset känns inte ens en bråkdel så svårt som snuset! Tänker på det några gånger varje dag och funderar på om jag ska dra iväg och köpa mig lite kakor eller en chokladkaka, sen klurar jag ut något mindre onyttigt att äta eller unna mig istället. I helgen t ex blev det färska bär och melon och en skvätt honung i téet.

    Sorgen; ja det är väl så jag får göra. Jag tycker ju det bästa med sommaren är att hinna med att njuta av solen och att vara utomhus, få nya intryck och hinna umgås med vänner och bekanta. Kräver väl bara bättre planering som du säger, för att man ändå ska hinna njuta av sommaren.
    Håller tummarna att det felinprogrammerade i hjärnan hinner försvinna mer innan semestern, så det inte känns så avigt att försöka planera inför positiva sammanhang.

    som svar på: Snart dags! #88508
    irenpanik
    Medlem

    100 dagar!!! 😀

    Jag trodde det skulle bli ett firande av att abstinensbesvären är borta, istället blir det mer en magisk gräns för att nä nu får jag ta och skärpa mig med substituten, slut på godis och flottig mat! Ett par månaders frossande är mer än nog, särskilt som jag ville sluta snusa av hälsoskäl. Men det har varit en mycket bra tröst, och tror faktiskt magen bråkat mindre på skräp-dieten än nyttig diet.

    Den senaste veckan har verkligen varit katastrof. Punktering på bilen, förlorad väska, sjukdom inom familjen, skadad häst m.m.
    Den negativa i princip deprimerade sidan hos mig säger ungefär som i mitt förra inlägg; nu vågar jag knappt existera för allt jag rör vid blir katastrof! (Och gör jag upp planer slutar dom ändå i katastrof, bättre att låta bli! -vilket resulterar i att motivationen rasar.)
    Den positiva sidan som ändå blommar fram med jämna mellanrum, mycket tack vare finvädret nu på sistone, säger att alla dessa situationer har hittills *peppar peppar* ändå slutat bra. Bara en massa onödig oro/ångest oavbrutet i över en vecka, för så snart en grej löst sig har nästa dykt upp.

    Jag har fortfarande den där sugande/svidande känslan under läppen, ofta huvudvärk, och märkbar obalans i hjärnan. Vilket inte går bra ihop med stress/oro. Bara att göra så gott man kan och köra på så borde det försvinna någon gång kan man tycka, men har som sagt varit riktigt jobbigt nu ett tag.

    som svar på: Slutar efter 44 år med Ettan lös #88506
    irenpanik
    Medlem

    Grattis till 1 år +! Grymt bra jobbat!!

Visar 10 inlägg - 31 till 40 (av 205 totalt)